I världen är det idag 30-35 miljoner människor som lever med HIV/AIDS och i Sverige lever idag 6 500 människor med HIV. Den HIV-drabbade är inte den enda som drabbas, då även de närstående drabbas av sjukdomens påfrestningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser när en familjemedlem eller någon i närkretsen lever med HIV/AIDS. Metoden var litteraturstudie, som genomfördes med Polit och Becks niostegsmodell. Artikelrsökningen genomfördes på databaserna CINAHL och PubMed. De artiklar som inkluderades i litteraturstudien gick igenom en urvalsprocess med inklusionkriterier och granskningsmallar. Det var 11 artiklar som behölls efter urvalsprocessen med sex kvalitativa, tre kvantitativa och två med blandad metod. Resultatet är uppdelat i två huvudkategorier Emotioner samt Psykisk belastning. Underkategorierna var frustration/ilska, rädsla/oro, hopp och hopplöshet, sorg/besvikelse respektive stigmatisering, ansvar/brist på stöd samt stress. Slutsats: Dessa olika upplevelser påverkar den närstående negativt på olika sätt och kan medföra ohälsa och försämrad livskvalitet hos de närstående. Ytterligare forskning behövs.

Amyotropisk lateral skleros, ALS är en dödlig sjukdom som bryter ned kroppens nervbanor. Detta leder till förlamning som i sista skedet drabbar andningsmusklerna, vilket leder till andningsinsufficiens. I och med att ALS har ett snabbt sjukdomsförlopp så skapar det många känslor hos de närstående. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka känslor som kan uppkomma hos närstående som vårdar personer med ALS i hemmet. Metoden som använts är Polit och Becks metod för litteraturstudier. Studiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar, varav fem artiklar hade kvalitativ design, tre hade kvantitativ design och två var av mixad metod. I denna studies resultat har åtta kategorier av känslor som de närstående beskrivit, tagits fram och redovisats. Slutsatsen av studien är att känslor som ångest/oro, skam/skuld, hjälplöshet, sorg, rädsla, ilska/frustration och styrka framkom hos de närstående.

No description available.

Introduktion: Sjuksköterskan möter dagligen närstående i sin yrkesroll inom nästan alla vårdkontext och det ingår i sjuksköterskans profession att involvera patientens närstående i vården. Kvaliteten av mötet med närstående påverkas av sjuksköterskans attityd angående vikten av att involvera de närstående i vården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityd till att involvera patientens närstående i vården. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Efter litteratursökningar i CINAHL, PubMed och PsycINFO identifierades elva artiklar som svarade på studiens syfte. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och relevant information analyserades, bearbetades och sammanställdes. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: attityder om närstående som betydelsefulla, attityder om närstående som besvärande samt faktorer som kan påverka attityden till närstående, med totalt tio tillhörande underkategorier. Slutsats: Patientens närstående anses vara betydelsefulla och en förutsättning för god vård. Närstående kan också upplevas som tidskrävande och att de hindrar sjuksköterskan i arbetet. Utbildning och kunskap angående bemötande av patientens närstående är viktigt och bidrar till att sjuksköterskan får en mer positiv attityd till de närstående. Närstående upplevs besitta flera betydelsefulla resurser och genom att ta tillvara på dem kan vården förbättras.

Bakgrund: När en person drabbas av en sjukdom så påverkas även hens närstående. Sjuksköterskans uppgift kan därför vara att bedriva en familjefokuserad omvårdnad som inriktar sig på att se patienten och dennes närstående som en helhet. När en person drabbas av sjukdom kan dennes liv förändras. Närståendes delaktighet och förståelse kan därför vara viktiga, för att patienten ska få ett så fungerande vardagsliv som möjligt i sin förändrade livssituation. Syfte: Syftet är att skapa en översikt inom forskning av närståendes delaktighet i omvårdnaden. Metod: Allmän litteraturöversikt, där studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats och analyserats. Likheter och skillnader har sedan jämförts och sammanställts i resultatet. Resultat: Det framkom att alla situationer där närstående görs delaktiga i omvårdnaden är olika. Det finns både positiva och negativa upplevelser och aspekter på närståendes delaktighet. Resultatet redovisas ur patienters, närståendes och sjuksköterskor perspektiv. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar att i samråd med patienten, i de fall det är möjligt, avgöra om och på vilket sätt samt när det anses möjligt och lämpligt att göra närstående delaktiga i omvårdnaden. Genom erfarenhet kan sjuksköterskan lära sig hantera närståendes delaktighet i omvårdnaden med en finkänslighet. Nyckelord: Delaktighet, Familjefokuserad omvårdnad, Litteraturöversikt, Närstående.

<p>Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter.</p><p>Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närstående</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter.</p><p>Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex. arbetsbelastning, tidsbrist, en otillfredsställande miljö eller otillräcklig kunskap.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskan behöver specifika kunskaper för att kunna möta patienten och dess närstående. Tyvärr är det en liten andel professionell vårdpersonal som normalt tränas i kommunikations skicklighet. Egenskaper som utifrån patientens önskan att sjuksköterskan innehar är bl.a. medmänsklighet, vänlighet, värme, medkänsla och genuinitet.</p>

<p>Att vara närstående och närvara vid återupplivning av </p><p>de närmaste har länge varit ett kontroversiellt ämne inom hälso- och sjukvården såväl nationellt som internationellt. Närvaron ses som en självklarhet för närstående medan personalen kan uppfatta det som ett hinder i deras arbete. Det kan således uppstå ett etiskt dilemma för personalen som måste ta ställning i frågan under ett kritiskt skede av vården. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av närståendes närvaro vid hospital återupplivning. Metoden för studien var en litteraturöversikt av fjorton vetenskapliga studier. Forskningen belyser en genomgående positiv inställning till att närvara hos närstående samtidigt som sjuksköterskorna är splittrade i frågan. Okunskap och förutfattade meningar är vanliga orsaker som bidrar till en negativ attityd hos sjuksköterskor. Behovet av klara riktlinjer och att de tillämpas är därför av yttersta vikt för att undvika en konflikt mellan parterna vid en livsavgörande situation som återupplivning. Forskningen inom området bör fokusera mer på närståendes upplevelser och även på patientens perspektiv.</p>

<p>I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa. Resultatet visade närståendes upplevelser relaterade till vården, stöd från omgivningen och väntan. De närståendes hanterings¬strategier sågs relaterade till tro, kontroll och distans. Ur resultatet framkom att stöd från vård¬personal ibland var bristande och att närstående upplevde ökad belastning både ekonomiskt och arbetsmässigt. Närstående beskrev även en känsla av ovisshet som mycket påfrestande. Gudstron användes som en hanterings¬strategi och var viktig för att behålla hoppet. Planering tillämpades av närstående med goda resurser men upplevdes svårt när de kände att de bara kunde leva en dag i taget. En del närstående uttryckte ett kontroll¬behov av att vaka över den sjuke. Med mer utbildning om närstående för sjuksköterskan kan om¬händer¬tagandet av närstående i väntan på organtransplantation bli bättre. Ytterliggare forskning bör fokusera på männens roll som närstående, hela familjers upplevelser och interventioner för att underlätta för närstående.</p>

I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa. Resultatet visade närståendes upplevelser relaterade till vården, stöd från omgivningen och väntan. De närståendes hanterings¬strategier sågs relaterade till tro, kontroll och distans. Ur resultatet framkom att stöd från vård¬personal ibland var bristande och att närstående upplevde ökad belastning både ekonomiskt och arbetsmässigt. Närstående beskrev även en känsla av ovisshet som mycket påfrestande. Gudstron användes som en hanterings¬strategi och var viktig för att behålla hoppet. Planering tillämpades av närstående med goda resurser men upplevdes svårt när de kände att de bara kunde leva en dag i taget. En del närstående uttryckte ett kontroll¬behov av att vaka över den sjuke. Med mer utbildning om närstående för sjuksköterskan kan om¬händer¬tagandet av närstående i väntan på organtransplantation bli bättre. Ytterliggare forskning bör fokusera på männens roll som närstående, hela familjers upplevelser och interventioner för att underlätta för närstående.

Att vara närstående och närvara vid återupplivning av de närmaste har länge varit ett kontroversiellt ämne inom hälso- och sjukvården såväl nationellt som internationellt. Närvaron ses som en självklarhet för närstående medan personalen kan uppfatta det som ett hinder i deras arbete. Det kan således uppstå ett etiskt dilemma för personalen som måste ta ställning i frågan under ett kritiskt skede av vården. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av närståendes närvaro vid hospital återupplivning. Metoden för studien var en litteraturöversikt av fjorton vetenskapliga studier. Forskningen belyser en genomgående positiv inställning till att närvara hos närstående samtidigt som sjuksköterskorna är splittrade i frågan. Okunskap och förutfattade meningar är vanliga orsaker som bidrar till en negativ attityd hos sjuksköterskor. Behovet av klara riktlinjer och att de tillämpas är därför av yttersta vikt för att undvika en konflikt mellan parterna vid en livsavgörande situation som återupplivning. Forskningen inom området bör fokusera mer på närståendes upplevelser och även på patientens perspektiv.