Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav. AUV-system är under utveckling men systemen behöverutvecklas ytterligare vad avser uthållighet och autonomi. Sensorer för sjöminröjningär under ständig utveckling. Hydroakustiska och optiska sensorsystem kommer iframtiden öka förmågan att detektera objekt på havsbotten. AUV-system isjöminröjningstillämpning kommer att förbättra förmågan till lägesuppfattning ochbidra till en förbättrad lägesbild i militära operationer. Genom att AUV-system kanoperera i tidigt skede, dolt och framskjutet kan de bidra med information omotillgängliga områden, vilket borgar för genomförande av gemensamma operationermed högt tempo. / The main purpose with this thesis is to highlight the tactical and operationalcapabilities with an AUV system, mainly in mine hunting, and show how an AUVsystem can be integrated in a network based defence.The threat and required capabilities are changing as time passes by. The sea mine hasevolved from contact and influence mines to today’s torpedo mines with a greaterperformance. The safety of personnel is important. Network based defence isintroduced. Control over the area of operation is required. With unmanned andautonomous underwater vehicles (AUV’s) it’s possible to meet the required demands.AUV systems with enhanced capability are being developed. The systems needfurther progress in fields like sustainability and autonomy. Sensors in Mine warfareapplications are getting better and better. Hydro acoustic and optical sensors will havebetter capabilities of detecting objects on the seabed. AUV systems in mine huntingapplications will enhance the capabilities of understanding and awareness in militaryoperations. An AUV system can operate, early, hidden and in the frontline in areasthat in the past were unapproachable. This contributes, and makes it possible toconduct joint operations in high tempo. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 01-03

Både i Norge og Sverige er målsetningen med forsvarsutviklingen å innføre et Nettverksbasert Forsvar (NBF). I denforbindelse blir det i den norske introduksjonen til NBF slått fast at den største utfordringen i NBF er å styreinformasjonsflyten i nettverkene (Information Management). Det nevnes derimot lite om hva denne utfordringenbestår av. I oppgaven belyses derfor på et overordnet og konseptuelt nivå, hva Information Management er, oghvorfor det er viktig. Hvilke faktorer som bør tas hensyn til for å oppnå effektiv informasjonsstyring belyses også, ogdet pekes på spesifikke faktorer som er viktige å fokusere på helt fra starten. Belysningen gjøres på grunnlag avlitteraturstudier. Deretter tas det utgangspunkt i offisielle rapporteringer fra forsvaret i Norge og Sverige, dertilnærmingen til NBF med tanke på Information Management blir belyst. Resultatene av dette analyseres såavslutningsvis opp mot de mest sentrale konklusjonene i den innledende behandlingen av Information Management,for å belyse i hvilken grad de to respektive land viser bevissthet angående sentrale elementer angåendeinformasjonsstyring, i sin tilnærming til NBF.Resultatene av oppgaven viser at Information Management er et fagfelt som favner vidt , der både menneskeligeaspekter, virksomhets-, og organisasjonsforståelse, så vel som teknologi inngår. Det vises at Information Managementfavner alle prosesser som bidrar til å skaffe rett informasjon, i rett form, til de riktige menneskene, i rett tid og på rettsted. Ulike faktorer som bidrar til å oppnå dette belyses, og det slås fast at den viktigste faktoren for å lykkes, er åfokusere på aktørenes virkelige informasjonsbehov. Det er behovet som skal styre hvordan de andre faktorene utføres,for at nettopp behovet skal tilfredstilles.Oppgaven kommer også til at det synes som Norge nå har en forholdsvis god bevissthet på hva InformationManagement er, og hva som er viktig å fokusere på i utviklingen. Det finnes derfor forutsetninger for å lykkes medutviklingen mot å oppnå effektiv informasjonsstyring.Den Svenske utviklingen synes hittil delvis å være drevet med teknologien i front, uten at virksomheten og densbehov har fått det nødvendige fokus. Oppgaven avdekker imidlertid at det nå skjer endringer i prioriteringene, med enøkende bevissthet på at virksomhet og behov skal være styrende for andre funksjoner. Dermed synes det som om merpositive forutsetninger for en vellykket informasjonsstyring også finnes i Sverige / As in many western countries, the concept of Network Centric Warfare is the visionand goal for the transformation of the armed forces in Norway and Sweden. In theNorwegian introduction to this concept, it is stated that Information Management willbe a major challenge. What the challenge consists of is on the other hand not defined.On this background this study, gives a conceptual and broad picture of whatInformation Management is, and why it is important. Important factors to take intoconsideration to achieve effective information management are discussed, and themost important factors to have in focus from the beginning, are highlighted.Further the Swedish and Norwegian transformations of the armed forces into a conceptof Network Centric warfare are discussed with focus on aspects consideringInformation Management. In order to find the state of consciousness on importantaspects of Information Management in the two countries transformation processes, theresults of this discussion are finally analysed on background of the highlightedconclusions from the introductory chapter considering Information Management.Conclusions of the study shows that Information Management consists of a broad spanof knowledge and skills, including human aspects, enterprise and organisationalaspects, as well as technological aspects. Another conclusion is that the main goal ofinformation management is: Getting the right information in the right form to the rightpeople at the right time and in the right place. As a consequence of this, it is shownthat information management can be seen as all kind of processes supporting this goal.Different factors to take into consideration are found, and an important conclusion isthat the real information needs (not the wants) are the most important factor to keep infocus to succeed in achieving effective information management. This must be thebasis of how all the other factors are solved.The final analysis shows that Norway has a good consciousness of what informationmanagement is, and what factors are the most important to keep in focus during thetransformation process. Positive conditions for development of successful informationmanagement are present.Technology has so far been in front in the Swedish development into new networkcentric concepts. Information needs as well as organisational and methodical aspectsare up to now not focused in the same way. However a change in priority is shown,and it is now a growing consciousness in Sweden about the importance of focusing onhow the organisation wants to work, and the information needs this generate. The planis now that these aspects are to make the basis of how the other functions are solved.On this background it is shown that more positive conditions for development ofeffective information management also are on its way here. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 01-03

Ett av målen inom det nätverksbaserade försvaret, NBF, är skapandet avbehovssammansatta förband, det vill säga möjligheten att snabbt kunna kombinera olikaresurser inför en specifik uppgift. Tillit inom dessa förband framstår här som en mycketviktig parameter för att de ska kunna agera gemensamt mot uppställda mål.Denna uppsats genomförs som en kvalitativ undersökning och dess syfte är att, genomintervjuer med officerare ur Armén och Helikopterflottiljen, söka svar på hur man skakunna skapa tillit inom dessa behovssammansatta förband. Empirin från genomfördaintervjuer har prövats mot de ledarskapsteorier som idag används inom den svenskaFörsvarsmakten, samt mot en utvald del av den svenska teorimängd som idag finns atttillgå om nätverksbaserat försvar.Resultatet visar hur viktigt det är att Försvarsmakten snarast börjar öva i NBF-miljöer, trotsatt materiel och metoder inte är färdigdefinierade. Dessutom påvisas att det idag inte finnsen tillräckligt klar definition inom den svenska Försvarsmakten av vad begreppetbehovssammansatta förband innebär och att denna snarast bör skapas. Därutöver visas atttillit inom behovssammansatta förband både består av förtroende för utsedda chefer, samttillit mellan ingående förband. För att skapa denna tillit är det personliga mötet ochkontinuerliga övningar i olika förbandssammansättningar av fortsatt central betydelse. / Military units, designed and temporarily put together, for specific missions areone of the aims in the Swedish Network-based Defence. Trust within these unitsseems to be an important parameter to make them act jointly against a target.The main purpose of this qualitative examination is, trough interviews withofficers in the Swedish Army and Helicopter Wing, search for answers about howto create trust in these units. The interview answers has been examined against theleadership theories which are used today in the Swedish Defence Force andagainst some of the theories which today can be found in Sweden about theNetwork-based Defence.The result indicates that it is very important for the Swedish Defence Force toimmediately start exercise in Network-based environments. It also indicates thatthe Swedish Defence Force today doesn’t have a definite definition about whatmilitary units designed for specific missions in the Network-based Defence areand this must be created ASAP. It also indicates that trust in these units consistsof trust for the military commanding officers and trust within these units.Exercises and human contacts are two very important factors to create this trust,also in the Network-based Defence. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Den norske Forsvarssjefen har i tre tekster presentert den norske tilnærmingentil nettverksbasert forsvar (NbF). Tekstene beskriver de funksjonelleelementene, operasjonsmetoder, kommando- og arbeidsprosesser og detteoretiske grunnlaget for nettverksbasert forsvar.Oppgaven har hatt til hensikt å beskrive den underliggendeorganisasjonsstrukturen for det norske NbF konseptet og hvilke sentrale temasom gis for lederskapet i NbF. Rammeverket for organisasjonsstrukturanalysenhar tatt sitt utgangspunkt i Abrahamsson og Anderssens (2000) arbeid om åforstå og beskrive organisasjoner. Analysen har strukturert beskrivelser i NbFlitteraturen etter tre imperativ som begrenser organisasjonsstrukturen (størrelse,teknologi og omgivelser) og tre gjensidig avhengige beskrivende dimensjonerfor strukturen; grad av formalisering, sentralisering og spesialisering.Rammeverket for analyse av lederskap, var basert på Bruzelius and Skärvads(2000) lederskapsbeskrivelser.Resultatet av analysen viste at NbF konseptet ikke gir en entydig beskrivelse avorganisasjonsstrukturen. Strukturen gis ingen noen begrensninger og harkarakteristika som medfører flere organisasjonsstrukturer. Lederskapet i et NbFkonsept må primært bygge på tillit, men det gis ingen helhetlig beskrivelse avhvordan dette skal oppnås. Kravene til lederkompetanse og personligeegenskaper er komplekse og kan vanskelig oppnås av enkeltindivider. / The Commander in Chief of the Norwegian Armed Forces has in three textspresented the Norwegian approach to Network Centric Warfare (NbF). Thetexts describe the functional elements, modes of operation, command- andwork processes for the new organization. This thesis has analysed theNorwegian concept within the framework of classic organizational theory, inorder to find the underlying organizational structure and demands for militaryleaders. The theoretical framework used is Abrahamsson and Anderssen’s(2000) work on understanding and describing organizations. The analysis hasstructured findings in the NbF concept, with regard to 3 imperatives that limitsthe organizational structure and 3 reciprocally dependently categories thatdescribes the organizational structure with regard to degree of centralization,formalization and specialization. The theoretical framework used analysingleadership and competencies are based on the work of Bruzelius and Skärvad(2000). The results indicated that the NbF structure is ambiguous; trust isfundamental for the leadership philosophy and that there are unrealisticdemands for competencies. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Uppsatsen syftar till att med den så kallade dagordningsmodellen inom ramen för beslutsteori förstå varför det nätverksbaserade försvaret, NBF, aldrig realiserades. Uppsatsen visar hur konceptet Revolution in Military Affairs, RMA, under namnet NBF blev en central del av ominriktningen, dvs. reformarbetet i Försvarsmakten kring millennieskiftet och fanns med i försvarsbesluten 2001 och 2004 men ändå försvann det före 10-talets början. NBF som var ett modernt nationellt försvarskoncept trängdes ut helt av ett antal faktorer: den rådande tidsandan som präglades av en vision om evig fred, interna stridigheter i försvarssektorn, Sveriges ambition att bli en ledande nation i den europeiska utrikes- och säkerhetspolitiken genom att leda en EU-stridsgrupp och minskade ekonomiska ramar. Sammanfattningsvis var RMA idén som ominriktningen inledningsvis skulle bygga på. Samtidigt introducerades begreppet insatsförsvar som ett övergripande koncept för försvaret. RMA fick så småningom namnet NBF varefter dess popularitet minskade och konceptet ersattes av EU-stridsgruppskonceptet. I uppsatsen aktualiseras den klassiska relationen mellan aktör och struktur. Agerandet från ÖB Owe Wiktorin och generalen Johan Kihl kan i förstone uppfattas som det mest avgörande för händelseutvecklingen, men i det långa loppet var Försvarsmaktens strukturer med dess urgamla försvarsgrensorganisering sannolikt minst lika avgörande.