<p>In recent decades, public relations and news management have become increasingly important in organizations’ communication efforts. This thesis aims to show how the Kalmar municipality works with this type of strategic communication to build the Kalmar brand and how their communication efforts can be improved. The thesis is mainly based on theories concerning Public relations and News Management but also the medias impact on forming opinion. An important issue throughout the thesis is that all theories must be related to the fact that the study concerns an organization in the public sector and the obligations that comes with that fact. To get insight into how the Kalmar municipality works, a number of qualitative interviews have been used. The interviews were conducted with representatives from both Kalmar municipality, and from the local press in order to create a comprehensive picture of the problem area. The results have shown that there are flaws in the way Kalmar municipality work with PR and News Management. Changes that would improve their situation are such as a closer relations to the press, focus more energy on understanding how the media organization work and how they value news and a more structured internal communication in order to give a common outward picture of the city of Kalmar.</p>

In recent decades, public relations and news management have become increasingly important in organizations’ communication efforts. This thesis aims to show how the Kalmar municipality works with this type of strategic communication to build the Kalmar brand and how their communication efforts can be improved. The thesis is mainly based on theories concerning Public relations and News Management but also the medias impact on forming opinion. An important issue throughout the thesis is that all theories must be related to the fact that the study concerns an organization in the public sector and the obligations that comes with that fact. To get insight into how the Kalmar municipality works, a number of qualitative interviews have been used. The interviews were conducted with representatives from both Kalmar municipality, and from the local press in order to create a comprehensive picture of the problem area. The results have shown that there are flaws in the way Kalmar municipality work with PR and News Management. Changes that would improve their situation are such as a closer relations to the press, focus more energy on understanding how the media organization work and how they value news and a more structured internal communication in order to give a common outward picture of the city of Kalmar.

År 2017 publicerades en artikel av svensk massmedia i samband med metoo- rörelsen. Artikeln rörde sexuella övergrepp av en känd profil med mycket makt inom svensk finkultur. Mannen hade nära samband med den välkända institutionen Svenska Akademien. Redan 1997 uppmärksammades anklagelserna gentemot mannen av kvällstidningen Expressen. Trots det hanterades inte anklagelserna förrän en ny artikel publicerades av Dagens Nyheter 21 år senare. Studien undersöker dels varför nyheten fick plats på medieagendan både 1997 samt 2017 samt om de två artiklarna vinklats. Studien undersöker sambandet mellan media och PR-utövare. Rapporteringen studeras genom teorierna om nyhetsvärderingens glasögon och tar utgångspunkt i marknadskommunikation. Studiens analysavsnitt utgörs först av en övergripande kvalitativ innehållsanalys, därefter följer en ytterligare mer djupgående kvalitativ innehållsanalys av Expressens och Dagens Nyheters artiklar. De första två analysmetoderna ämnar till att besvara varför händelsen fått plats på medieagendan, enligt nyhetsvärderingsteorier. Vidare används en tredje kvalitativinnehållsanalytisk metod som ämnar att på en mer tolkande nivå granska om och hur de tvåartiklarna vinklades i media. På så sätt besvaras studiens båda forskningsfrågor. De största skillnaderna mellan hur artiklarna framställs låg i vem som fick komma till tals samt hur stort utrymme och den grad av seriositet händelsen gavs då den publicerades. Artiklarna skildes även åt i fråga om värdeladdade ordval samt i hur journalisten valde att framställa texten. En stor skillnad var också i vilken tid händelsen uppmärksammades. Studien granskade en händelse där tiden utvisat att hur en nyhetsartikel framställs kan påverka allmänhetens bild av verkligheten samt allmänhetens inställning till en institution. Genom studien vill vi belysa att nyhetsmedia utgör en central roll i samhället och att de ansvarar för att delge en sanningsenlig och verklighetstrogen bild av omvärlden. Därför är det viktigt att uppmärksamma olika versioner av samma händelse som publicerats i media, vilket är vad studien ämnat att göra. / As a part of the emersion of the so called metoo -movement in 2017, an article was published by the Swedish mass media. The article concerned allegations of sexual abuse against a highly esteemed and powerful profile within the Swedish cultural scene. The accused man had a close connection to the well known institution the Swedish Academy. The study is based on marketing communication and focuses on the relationship between news media and public relations-strategists. Claims of sexual abuse had previously been brought to attention by the evening newspaper Expressen in 1997. Even so, the accusations were not dealt with until the second article was published by Dagens Nyheter 21 years later. The study investigates partly why these events were selected to be published as news both in 1997 and in 2017.Furthermore, the study investigates whether the two articles were angled according to theories of newsworthiness. The first part of the study's analysis consists of an overall qualitative content analysis, then it continues with a further more in-depth qualitative content analysis of Expressen's and Dagens Nyheter's articles. The first two methods of analysis aim to answer the first research question, why the event took place on the media agenda, according to theories of newsworthiness. In order to answer the study’s second research question a third qualitative content analysis model is used. It aims to examine how the two articles were angled in the media at a more interpretative level. The study dealt with an event where time has shown that the same event could cause different outcomes and consequences for PR-strategists depending on what insight the public gain through news media and depending on how the news article was produced. We found that the main differences between the articles were; who got to speak and how much space and the degree of seriousness the event was given when it was published. We wish to shed light on the fact that the news media play a central role in informing society and that they are responsible for sharing a truthful and realistic image of the world. Therefore, it is important to pay attention to the possible lack of such truthful versions in the media. Two articles published by the media have been addressed in the study. The study is written in Swedish.

Kandidatuppsatsen ”Sverige behöver inte oroa sig – än.” syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande. Det stora mediegenomslaget och dess eventuella påverkan på såväl svensk politik som den svenska allmänhetens bild av grannen i öst gör ämnet intressant och viktigt att studera. Vi menar nämligen att mediernas gestaltning av andra länder kan ha en viss samhällelig påverkan. Uppsatsens mål är att ge en både bred och detaljerad bild av hur svenska medier gestaltar Ryssland. Uppsatsen bygger på medierapportering under tiden då OS i Sotji samt den ryska interventionen i Ukraina stod i fokus. För att nå vårt resultat har vi gjort både en kvantitativ och en kvalitativ analys av empirin. Den kvalitativa analysen är en kritisk diskursanalys och vår analysmodell är inspirerad av såväl diskursanalys och tematisk analys som retorisk analys. Uppsatsens empiri består av tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet samt TV- och radiosända nyhetssändningar hämtade från Rapport och Dagens Eko. Analysen av uppsatsens empiri visar att de svenska mediernas gestaltning av Ryssland är negativ, onyanserad, ensidig och får stå oemotsagd. Vår studie visar att det finns en stereotyp bild av Ryssland i svenska medier. I 83 procent av de analyserade tidningsartiklarna och nyhetssändningarna gestaltas Ryssland som ett hot, antingen mot sig självt och sina medborgare eller mot resten av omvärlden. Vi kommer fram till att den negativa inställningen till, och gestaltningen av, Ryssland verkar ha blivit ett tankesätt som vi tar för givet och som vi lätt förväxlar med neutral information eller objektiv fakta. Vår studie visar att mediernas innehåll konstrueras utifrån en sociokulturell kontext som påverkas av såväl traditionella och kulturella som politiska och sociala strukturer. Dessa strukturer avspeglas i våra medier och mediernas rapportering påverkas också i sin tur av allmänhetens åsikter, journalistens egna övertygelser samt makthavarnas påverkningsmöjligheter på mediernas innehåll och vinkling. Allt detta tillsammans gör att man kan ifrågasätta mediernas gestaltning av olika länder, händelser och företeelser. I detta fall - Vad är det som säger att Ryssland har propaganda och att vi har sanningen? / The purpose of this study is to obtain an overview of how Swedish media portray other countries, and on what this depend. We believe that the media's portrayal of other countries may have some social impact. Discussions on Swedish domestic and defense policy linked to events in Russia and Ukraine, have already appeared in the Swedish media and in other forums. The essay aims to give a broad and clear picture of how the Swedish media portray Russia. The methods used in this thesis is quantitative and qualitative content analysis. The qualitative analysis model is influenced by discourse analysis, thematic analysis and rhetorical analysis. The study is a case study with focus on Russia. To be able to analyze the Swedish media´s portrayal of Russia we have analyzed news articles, televised news and radio broadcasted news. The Swedish media´s portrayal of Russia is negative, undifferentiated and uncontradicted. In Swedish media Russia is portrayed as a threat. The study shows that the Russian image in Swedish media is influenced by both history and culture as well as politics and the processes used when constructing news. The Swedish way of thinking and reporting about Russia seems to be a mindset that we take for granted and that we easily confuse with neutral information or objective facts.

<p><strong><p>Sammanfattning</p></strong>I organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem. Uppsatsen utgår främst från teorier om "news management", det vill säga tekniker och strategier som används för att påverka vad som blir nyheter och hur de utformas. Andra utgångspunkter är forskningen om propaganda, mediernas dagordningsmakt, mediernas retorik samt semiotik kopplat till nyhetsbilder. Den metod som valdes var en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag där även retoriska grepp och bilder analyserades. Undersökningen omfattade 324 artiklar om organisationerna från tidningar, tidskrifter och deras webbplatser samt etermediernas webbplatser, från februari 2009. Resultaten bekräftade att mediebilderna av organisationerna var präglade av mediernas urval och vinkling av olika nyhetshändelser. Men också att organisationerna till viss del hade påverkat de egna mediebilderna i positiv riktning genom "news management" i form av planerade pressaktiviteter. Mittuniversitetet hade initierat 16 procent och Scan 31 procent av de undersökta artiklarna, av vilka merparten var positiva. Uppsatsens sätt att använda en utökad version av en modell för news management kan vara av praktiskt värde, både för att göra kritiska granskningar av medierna och för pr-praktiker som vill göra fördjupade uppföljningar av organisationers mediearbete.</p>

Sammanfattning I organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem. Uppsatsen utgår främst från teorier om "news management", det vill säga tekniker och strategier som används för att påverka vad som blir nyheter och hur de utformas. Andra utgångspunkter är forskningen om propaganda, mediernas dagordningsmakt, mediernas retorik samt semiotik kopplat till nyhetsbilder. Den metod som valdes var en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag där även retoriska grepp och bilder analyserades. Undersökningen omfattade 324 artiklar om organisationerna från tidningar, tidskrifter och deras webbplatser samt etermediernas webbplatser, från februari 2009. Resultaten bekräftade att mediebilderna av organisationerna var präglade av mediernas urval och vinkling av olika nyhetshändelser. Men också att organisationerna till viss del hade påverkat de egna mediebilderna i positiv riktning genom "news management" i form av planerade pressaktiviteter. Mittuniversitetet hade initierat 16 procent och Scan 31 procent av de undersökta artiklarna, av vilka merparten var positiva. Uppsatsens sätt att använda en utökad version av en modell för news management kan vara av praktiskt värde, både för att göra kritiska granskningar av medierna och för pr-praktiker som vill göra fördjupade uppföljningar av organisationers mediearbete.

Disertacijoje nagrinėjamas žurnalistų suvoktų ir rutininėje darbo praktikoje taikomų profesinių vertybių santykis su jų vykdoma informacijos ieškos, apdorojimo ir skelbimo veikla, šių plotmių neatitikimas, dėl ko tampa galimas manipuliacijos naudojimas ir žurnalistų dalyvavimas manipuliaciniuose scenarijuose. Darbe teoriškai pagrįstas žurnalistų profesinių vertybių tyrimas ir aptarti nacionalinės žiniasklaidos instituto galios kultūrinis ir ekonominis kontekstai. Atlikus empirinį tyrimą nustatyti vienpusio, abipusio ir mišraus poveikio komunikaciniai santykiai, išanalizuota sąveikos partnerių padėtis. Empirinio tyrimo duomenys leido nustatyti galimus žurnalistų manipuliacinio mentaliteto tipus. Atitinkamai buvo konstatuotas manipuliacijos vertinimo ir naudojimo santykis, fiksuotas komercinio intereso paskatintas manipuliacijos naudojimo ir žurnalistų atlyginimo dydžio ryšys, išnagrinėta manipuliacijos naudojimo dažnumo ir tokio elgesio sąmoningumo sąsaja, išanalizuotas manipuliacijos naudojimo dažnumo ir žurnalistų profesinėms vertybėms priešingo elgesio aktyvumo santykis. Darbe taip pat aptarta kintanti cenzūros ir šiuolaikinė žurnalistikos misijos samprata, nustatyta žurnalistų vieta naujienų vadybos manipuliaciniuose scenarijuose. Tyrimas leido padaryti išvadą, jog naujienų vadybos intervencija į naujienų gamybos procesą yra ekonominių veiksnių nulemto savanaudiškų žurnalistų ir šaltinių profesinių interesų proveržio pasekmė. Naujienų vadyba turi neigiamą poveikį... [toliau žr. visą tekstą] / The problem investigated in the dissertation is the relationship between journalists’ understanding and practice of the professional values in their daily routines and the expansion of news management scenarios into the news production stages. Work presents theoretical framework for the analysis of the professional values as well as the analyses of the power of national media in cultural and economic contexts. Empirical research let to confirm the types of communicative relationships: that of the one-way effect, the mutual effect, and that of the hybrid effect and showed the dynamic position of the journalists during the social interactions of their professional activities. Types of possible manipulative mentality were distinguished in the work. A link between the evaluation of the manipulation and its use was found. The research also showed the relation between the use of the manipulation originated from the materialistic interest and the size of the journalists’ salaries. The connection between the frequency of the manipulation use and the awareness of the use was indicated. The ties between the rate of the manipulation use and the activeness of the contradictory to the professional values behavior were investigated. The research has permitted the detection of manipulative schemes. The use of the manipulation is more often along with the pragmatic professional values. The dissertation states that news management intervention to the news production process is influenced by... [to full text]

The problem investigated in the dissertation is the relationship between journalists’ understanding and practice of the professional values in their daily routines and the expansion of news management scenarios into the news production stages. Work presents theoretical framework for the analysis of the professional values as well as the analyses of the power of national media in cultural and economic contexts. Empirical research let to confirm the types of communicative relationships: that of the one-way effect, the mutual effect, and that of the hybrid effect and showed the dynamic position of the journalists during the social interactions of their professional activities. Types of possible manipulative mentality were distinguished in the work. A link between the evaluation of the manipulation and its use was found. The research also showed the relation between the use of the manipulation originated from the materialistic interest and the size of the journalists’ salaries. The connection between the frequency of the manipulation use and the awareness of the use was indicated. The ties between the rate of the manipulation use and the activeness of the contradictory to the professional values behavior were investigated. The research has permitted the detection of manipulative schemes. The use of the manipulation is more often along with the pragmatic professional values. The dissertation states that news management intervention to the news production process is influenced by... [to full text] / Disertacijoje nagrinėjamas žurnalistų suvoktų ir rutininėje darbo praktikoje taikomų profesinių vertybių santykis su jų vykdoma informacijos ieškos, apdorojimo ir skelbimo veikla, šių plotmių neatitikimas, dėl ko tampa galimas manipuliacijos naudojimas ir žurnalistų dalyvavimas manipuliaciniuose scenarijuose. Darbe teoriškai pagrįstas žurnalistų profesinių vertybių tyrimas ir aptarti nacionalinės žiniasklaidos instituto galios kultūrinis ir ekonominis kontekstai. Atlikus empirinį tyrimą nustatyti vienpusio, abipusio ir mišraus poveikio komunikaciniai santykiai, išanalizuota sąveikos partnerių padėtis. Empirinio tyrimo duomenys leido nustatyti galimus žurnalistų manipuliacinio mentaliteto tipus. Atitinkamai buvo konstatuotas manipuliacijos vertinimo ir naudojimo santykis, fiksuotas komercinio intereso paskatintas manipuliacijos naudojimo ir žurnalistų atlyginimo dydžio ryšys, išnagrinėta manipuliacijos naudojimo dažnumo ir tokio elgesio sąmoningumo sąsaja, išanalizuotas manipuliacijos naudojimo dažnumo ir žurnalistų profesinėms vertybėms priešingo elgesio aktyvumo santykis. Darbe taip pat aptarta kintanti cenzūros ir šiuolaikinė žurnalistikos misijos samprata, nustatyta žurnalistų vieta naujienų vadybos manipuliaciniuose scenarijuose. Tyrimas leido padaryti išvadą, jog naujienų vadybos intervencija į naujienų gamybos procesą yra ekonominių veiksnių nulemto savanaudiškų žurnalistų ir šaltinių profesinių interesų proveržio pasekmė. Naujienų vadyba turi neigiamą poveikį... [toliau žr. visą tekstą]

The New Zealand news media have covered Iraq War II extensively, and from different perspectives, shaped by reporting restrictions, public opinion and editorial policies of the media organisations. This thesis studies New Zealand's three largest daily newspapers' coverage during the invasion phase of the war exploring their reliance on global news agencies such as Reuters, AFP and AP and on elite British and US newspapers. The research also aims to explore the newspapers' dependence on global news agencies and other content providers and the extent of US and Coalition domination of the news agenda. Global news media, including mainstream news agencies which mostly rely on government and military officials for information on military conflicts such as Iraq War II, become channels for propaganda and facilitate elite sources to set the agenda for national and global audiences. A content analysis of the three daily newspapers - The New Zealand Herald, The Dominion Post and The Press - reveals that the war coverage in New Zealand was framed by international news agencies, US and UK newspapers. And their reliance on US and Coalition official sources in the news construction meant that they became vehicles for propaganda. The mainstream New Zealand newspapers' coverage of Iraq War II is examined through the contexts of globalisation, news flows, media-source relations, news management and propaganda as these are the issues that have shaped the war journalism discourse in New Zealand. As there have not been many studies in New Zealand of news media coverage of wars, this research is an opportunity for studying mainstream newspapers of a country that is not a direct participant in the war. It gives the opportunity to compare reporting by newspapers in a country not directly involved in Iraq War II with that of countries that are directly involved. What emerges from this study is that the level of involvement in a war is no longer the most important factor in determining the direction of news media coverage. News values, globalisation, economic interdependence, news flows and propaganda are all highly significant factors affecting coverage. This thesis shows that the US military and government sources dominated the news agenda through various media management strategies. The findings of this research also demonstrate the dominance of the global news agencies and US and UK publications as main content providers in the war coverage. The implication of this is that the few Western media outlets are able to set the news agenda for news retailers such as New Zealand newspapers, and their readers.

Notre thèse s’intéresse à la couverture médiatique de la BBC pendant la guerre en Irak (2003) et s’interroge sur son impact politico-militaire dans les médias. Afin d’examiner la délicate relation entre la couverture médiatique des guerres récentes et l’opinion publique, notre thèse s’appuie sur une analyse quantitative et qualitative des bulletins d’informations de la BBC ainsi que sur divers documentaires. Il en découle plusieurs constats : à l’image des médias anglo-américains, la BBC demeure perméable à la propagande de guerre et privilégie la communication propre aux Relations Publiques. Sa complicité avec le gouvernement britannique témoigne de son rôle de garant mais aussi de celui d’acteur politique et public. En effet, notre étude de la couverture de cette guerre démontre un glissement du statut de la BBC qui, d’observateur actif et critique, tend à devenir un observateur partial et sélectif. Bien plus, la gestion de l’information et les contraintes culturelles qui y sont liées ont contribué à faire évoluer la couverture de cette guerre qui devait être « politiquement correcte » du point de vue britannique. Ceci a permis de renforcer ce que l’on pourrait envisager comme la possible illustrationd’une complicité voire d’une allégeance politique de la BBC. La « Corporation », ainsi fidèle serviteur d’une « censure patriotique », est partie prenante dans la construction d’un récit militaire épuré et transforme la couverture médiatique de cette guerre en une propagande volontaire. Dans cette guerre en Irak, à l’image du reste des médias, la BBC ne résiste pas aux pressions politiques. L’utilisation de l’« infotainment » par les forces de coalition vise à reconstituer « la réalité de la guerre » et à mettre en avant le prestige des alliés en présentant leur victoire comme indéfectible et incontestée, dans un cadre bien circonscrit, afin de répondre aux attentes du public mais aussi de renforcer son récit patriotique et d’éradiquer toute déception politique et/ou culturelle. Enfin, la couverture de ce conflit par la BBC tend à minimiser l’impact des révélations émanant des médias adversaires et propose une présentation apparemment plus objective de penser la guerre / This dissertation explores the BBC’s coverage of the 2003 Iraq War. It investigates the implications of the politico-military intervention in Iraq for the media system. In examining the sensitive relationship binding the media coverage of contemporary wars and public opinion, this thesis is based upon quantitative and qualitative analysis of BBC news bulletins as well as different documentaries. This investigation shows that, along with the rest of the British-American media, the BBC was susceptible to war propaganda and favoured the kind of communication specific to Public Relations. Its complicity with the British government shifted its role from a watchdog to a publicist and political agent. In fact, our study of the Iraq War coverage chronicles the transition of the BBC from an active, critical and communicative medium into a simply passive, partial and selective observer. Moreover, the news management and the cultural as well as political constraints helped to transform the coverage of this war which had to be “politically correct” from a British perspective. This helped reinforce what could be considered as a possible illustration of the BBC’s complicity and even its political allegiance. The Corporation, afaithful servant of “patriotic censorship” was involved, as a partner, in the construction of a sanitized military story and transformed its coverage of the war into voluntary propaganda. During the Iraq War, like the rest of the media, the BBC could not resist political pressure. The Coalition’s use of “infotainment” aimed to exploit the “reality of war” and highlight, in a well-defined context, the prestige of the Allies by presenting their victory as ineluctable and unquestioned, not only in order to meet the expectations of the public but also to enhance a patriotic narrative and eradicate all political and / or cultural disappointment. Finally, the BBC’s coverage of this conflict tended to minimize the impact of revelations in enemy media and offers a presentation of how to think about war.