No description available.

Introduktion: Forskning har visat att brott inte är jämt fördelat på kartan, på vissa platser är brottskoncenrationen högre än på andra. Dessa platser kallas för hot spots. Hot spots för narkotikabrott kan enligt tidigare forskning vara belägna vid ett gathörn, över flera kvarter eller till stora delar av en stad. Syftet i den aktuella studien var att kartlägga och analysera anmälningar angående narkotikabrott i Sundsvall mellan åren 2006 och 2015. Metod: Den aktuella studien var retrospektiv där en kvantitativ design tillämpades. Materialet som nyttjades var anmälningar gällande narkotikabrott tagna från polisens anmälningsregister RAR. Studiens resultat har visualiserats med hjälp av diagram, tabeller, samt densitetskartor vilka framtagits i SPSS respektive ArcGIS online. Resultat: Anmälningsfrekvensen har minskat från år 2006 jämfört med år 2015 i Sundsvall. Fem olika hot spots identifierades, varav en var bestående över tid i och med att den förekom under åren 2006, 2010 och 2015. Mellan klockan 12.00 och 17.59 gjordes 44% av alla anmälningar angående narkotikabrott de tre studerade åren. Slutsats: Vissa platser/områden samt tidpunkter visades vara mer utsatta för narkotikabrott än andra i Sundsvalls centrum. Till följd av hur polisen prioriterar sina insatser och hur människor rör sig, koncentrerar sig anmälningar angående narkotikabrott till utmärkande hot spots. / <p>2017-06-01</p>

No description available.

Rosengård är beläget i östra Malmö vilket polisen upprättat som ett utsatt område.Problematiken kring den öppen narkotikahandel sker i dagsläget frekvent på platseri området, främst söder om Amiralsgatan som klassats som ett särskilt utsatt områdemed hot spots. Inom den öppna narkotikahandeln ingår innehav, bruk ochöverlåtelse av narkotika och är fokus för materialet i studien. I april år 2018beviljades ansökan om kamerabevakning i Rosengård för att reduceranarkotikabrott. Kunskapen om kamerabevakningens brottsförebyggande effekt pånarkotikabrott vid hot spots är begränsat i svensk kontext. Effekten avkamerabevakning är omtalad eftersom forskare påvisat att brotten kan upphöra menäven förflyttas till närliggande områden. Syftet med den aktuella studien är därmedatt utvärdera kamerabevakningen på hot spots i Rosengård mellan åren 2016 till2019, särskilt söder om Amiralsgatan. Studien undersöker om kamerabevakning ären effektiv metod för att förebygga, förhindra och avslöja den öppnanarkotikahandeln, eller om brotten förflyttas till närliggande områden.Föreliggande studie genomförs med en kvantitativ ansats, där en utvärdering viaför- och eftermätningar görs utifrån brottsdata från Polismyndighetensärendehanteringssystem rationellanmälningrutin (RAR). Studiens urval valdesutifrån interventionsområdet Rosengård med Kroksbäck/Bellevuegården somkontrollområde samt Annelund, Persborg och Augustenborg som närliggandejämförelseområden. Resultatet som uppkommit genom analys visade att innehav,bruk och överlåtelse av narkotika hade ökat i Rosengård efter kamerabevakningenimplementerades. Kameran fungerade för att avslöja narkotikabrott, men inteförebygga och förhindra. Resultatet visade på en potentiell förflyttning avnarkotikabrott till de närliggande jämförelseområderna men inte i vilkenomfattning. Vidare forskning bör bedrivas gällande den fortsatta effekten avkamerabevakningen i Rosengård efter år 2019, för att kunna utveckla resonemangetom kamerabevakningen även kan förebygga och förhindra narkotikabrott. / Rosengård in the eastern parts of Malmö has been established as a vulnerable areaby the police. Problems with open drug trafficking is currently occurring frequentlyin the area, mainly south of Amiralsgatan, which is classified as a particularlyvulnerable area with hot spots. Open drug trafficking includes possession, use andtransfer of drugs - which is the focus of the material in this study. In April year2018, an application for camera surveillance in Rosengård was granted with thepurpose to reduce drug crime. The knowledge of the camera surveillance crimeprevention effect on drug crimes in hot spots is limited in the Swedish context. Theeffect of camera surveillance is widely debated since researchers have shown thatthe crimes can cease but also move to nearby areas. The purpose of the current studyis thus to evaluate the camera surveillance on hot spots in Rosengård between year2016 and 2019, especially south of Amiralsgatan. The study investigates whethercamera surveillance is an effective method for preventing, averting and revealingopen drug trafficking, or if the crimes are being moved to nearby areas. The presentstudy is conducted with a quantitative approach, where an evaluation via pre- andpost-measurements is made on the basis of crime data from the Police Authority'sRational Reporting Routine (RAR). The study sample was chosen based on theintervention area Rosengård with the control areas Kroksbäck/Bellevuegården andnearby comparison areas Annelund, Persborg and Augustenborg. The results of theanalysis showed that possession, use and transfer of drugs had increased inRosengård after the camera surveillance has been implemented. The camera workedto detect drug offenses, but did not prevent and avert. The results showed a potentialrelocation of drug offenses to the nearby comparison areas, but not to which extent.Further research should be conducted on the continued effect of the camerasurveillance in Rosengård after 2019, in order to develop the reasoning whether thecamera surveillance can also prevent and avert drug offenses

Ur ett socialarbetarperspektiv ämnar studien att utforska vilka levnadsvillkor som kan bidra med att unga män involveras i drogrelaterad brottslighet i socialt utsatta bostadsområden, där frågor om skyddsfaktorer och riskfaktorer är förekommande. Studien använder sig av stämplingsteorin som ett ramverk. Studien använder en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare för att förstå deras perspektiv på arbetet med unga män som påverkas av drogrelaterad brottslighet. Resultaten tyder på att de vanligaste anledningarna till att unga män engagerar sig i drogrelaterad brottslighet är en bristande föräldraroll, bristande motivation samt svart ekonomi och status. Studien visar också att unga män stigmatiseras och stämplas som "droganvändare" och "brottslingar" av samhället. Stämplingarna kan ha en betydande påverkan på deras identitetsutveckling, självkänsla och livsbana. Studien betonar vikten av att kunna förstå de underliggande orsakerna till drogrelaterad brottslighet, istället för att enbart fokusera på unga mäns avvikande beteenden. Således belyser studien det komplexa samspelet som finns mellan sociala sammanhang och drogrelaterad brottslighet bland unga män i socialt utsatta bostadsområden, vilket uppmanar till en mer nyanserad förståelse av frågan.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som karaktäriserar personer som döms för narkotikabrott på internet och hur rättssystemet beskriver de dömdas sociala situation och motiv. Uppsatsen använder en mixed-methods metodologi med både kvantitativ och kvalitativ analys. Det empiriska materialet utgörs av dokument i form av domar och förundersökningsprotokoll. Den kvantitativa analysen har bland annat undersökt 222 dömda personers demografi, tidigare brottslighet och vilka påföljder de dömts till. Den kvalitativa analysen har undersökt hur de dömdas sociala situation och motiv beskrivits av rättsväsendet. Pierre Bourdieus teori om olika kapitalformer utgör uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Narkotikamarknader kan betraktas som olika fält som i olika utsträckning kräver symboliskt kapital. Utmärkande för narkotikamarknaden på internet är att de inte kräver symboliskt kapital. Resultatet för både den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att de dömda köparna är en heterogen grupp utifrån rättsväsendet beskrivningar. De dömda har en stor spridning gällande bland annat ålder, geografi och valet av substanser. En del av de dömda beskrivs som vanliga människor med ordnade sociala förhållanden. Andra dömda beskrivs ha stora problem gällande psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Beskrivningarna av motiven till att köpa narkotika på internet är att få tillgång till substanser av viss kvalité, kvantitet, pris eller typ. Men också att få annan typ av relation mellan köpare och säljare av narkotika som inte baseras på personliga kontakter. / The purpose of the thesis is to investigate the characteristics of persons who are sentenced for purchasing illicit drugs on the internet, and how the legal system describes the social situation and motives of the convicted persons. The thesis uses a mixed-method methodology with both quantitative and qualitative analysis. The empirical material consists of documents in the form of judgments and preliminary investigation protocols. The quantitative analysis has examined the demography, previous criminal records and the sanctions of 222 convicted persons. The qualitative analysis has examined how the social situation and motives of the convicted persons are described by the judicial system. Pierre Bourdieu's theory of capital forms constitutes the theoretical starting point of the essay. Drug markets can be regarded as fields which, to varying degrees, require symbolic capital. The characteristic of the drug markets on the internet is that they do not require symbolic capital. The result of both the quantitative and qualitative analysis is that the convicted buyers are described as a heterogeneous group in the documents of the legal system. The convicted are a diverse group regarding age, geography and choice substances. Some of the convicted are described as ordinary people with organized social conditions. Others convicted are described as having major problems with mental illness, drug abuse and crime. The descriptions of the motives for purchasing drugs on the internet are to access substances of a certain quality, quantity, price or type. But also, to access a different kind of relationship between the buyer and the seller of drugs.

I Sverige kriminaliserades eget bruk av narkotika 1988 och sedan dess har antalet personer som rapporterats för brottet stadigt ökat (Brottsförebygganderådet [BRÅ] 2023). Kriminaliseringen har setts som framgångsrik då vi internationellt sätt har lägre narkotikaanvändande än många andra länder. På senaste har dock den svenska narkotikapolitiken ifrågasatts och två statliga utredningar har uppmanat regeringen att se över konsekvenserna av lagstiftningen, framför allt kopplat till den höga narkotikadödligheten (SOU 2023:10; SOU 2023:62). Studien undersöker hur poliser som arbetar mot narkotika ser på frågan om narkotikabrott eget bruk ska avkriminaliseras eller inte. Studiens teoretiska ramverk utgår från deterrence theory och ethics of care. Deterrence theory, avskräckningsteori, har sin grund i att individen aktivt väljer att avstå från brottsliga handlingar för att straffet väger högre än vinsten av att begå brott (Beccaria 1778, s.29). Ethics of care, omsorgsetik, syftar till att vi kan och bör bemöta marginaliserade individer i samhället med omsorg och empati. Vad som är gott eller vad som bör uppnås är viktigare än korrekthet eller principiella kriterier (UNODC u.å.). Studien har skett genom kvalitativa intervjuer med poliser som arbetar mot narkotikabrott för att undersöka hur de ser på kriminaliseringen av narkotikabrott eget bruk. Intervjuerna har analyserats efter studiens frågeställningar och teoretiska ramverk. Resultatet visar att poliserna selekterar vilka derapporterar för brott och grunden till selekteringen är omsorg för individen bakom bruket. Det råder en stark konsensus bland deltagarna att avkriminalisering av narkotikabrott eget bruk skulle få negativa konsekvenser och de uttrycker en oro för både ett ökat användande och problem för polisens arbete mot den organiserade brottsligheten. Arbetet mot narkotikabrott eget bruk är komplext och stort ansvar läggs på den enskilde polismannen för att orientera sig i tillämpningen av lagstiftningen. Polismyndigheten bör underlätta arbetet genom att tydligare riktlinjer kring hur lagen ska tillämpas så legaliteten bibehålls. / In Sweden, personal use of narcotics was criminalized in 1988 and since then, the number of people reported for the crime has steadily increased (BRÅ 2023). Criminalization has been seen as successful as we have lower drug use internationally than many other countries. Recently, however, Swedish drug policy has been questioned and two government inquiries have called on the government to review the consequences of the legislation, especially linked to the high drug mortality rate (SOU 2023:10; 2023:62). The study examines how police officers who work against narcotics view the question of whether use of drugs should be decriminalized or not. The theoretical framework of the study is based on deterrence theory and ethics of care. Deterrence theory involve that the individual actively chooses to abstain from criminal acts because the punishment outweighs the profit of committing a crime (Beccaria 1778, p.29). Ethics of care means that we can and should treat marginalized individuals in society with care and empathy. What is good or what should be achieved is more important than correctness or principled criteria (UNODC n.d.). The study has been conducted through qualitative interviews with police officers who work against drug offenses to examine how they view the criminalization of personal use. The interviews have been analyzed according to the study's questions and theoretical framework. The results show that the police select who they report and the basis for the selection is care for the individual behind the crime. There is a strong consensus among the participants that decriminalization of use of drugs would have negative consequences and they express concern towards both increased use and problems for the police's work against organized crime. The work against drug offence, personal use, is complex and great responsibility is placed on the individual police officer to orient himself in the application of the legislation. The Police Authority should facilitate the work by providing clearer guidelines on how the law is to be applied so that legality is maintained.