Salladsbarer i livsmedelsbutiker är något som ökat avsevärt i Sverige de senaste åren. Även i andra länder är det populärt, och främsta anledningen till detta är bekvämligheten och strävan efter ett hälsosammare matval. Syftet med detta examensarbete var att undersöka risker och rutiner kopplade till livsmedelsbutikernas salladsbarer, samt att ge en bild av konsumenternas attityd till den nya trenden. Informationsförordningen är en sammanslagning av två EU-direktiv, som ingående beskriver regler om hur livsmedel ska märkas. I december år 2014 utökades informationsförordningen med fler krav från EU. De nya kraven innebar t.ex. att allergener och infrysningsdatum för kött och fisk skulle märkas tydligare. Det är enligt denna förordning viktigt att butikspersonalen arbetar med tydliga regler och rutiner för att upprätthålla de krav som ställs på salladsbaren. Genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har data, rörande butikspersonalens kunskaper samt konsumentens attityd gentemot salladsbaren, samlats in. I den kvalitativa undersökningen deltog sju personer från olika kedjor inom livsmedelsbranschen, vars ansvarsområde är salladsbaren i deras egen hembutik. Totalt intervjuades, i enkätform, femtiofem konsumenter i livsmedelsbutikerna. Frågorna innehöll bl.a. tycke och förtroende till salladsbar, samt tillsatser i mat. Resultatet av undersökningen visar att personalen har en god kunskap om rutiner och risker kopplade till salladsbaren. Konsumenterna i studien visar ett lägre förtroende till livsmedelsbutikernas, och salladsbarens produktsäkerhet. Majoriteten av respondenterna var utan allergi till något livsmedelsinnehåll, men uppskattade inte tillsatser. Slutsatsen av denna undersökning visade på en god kunskap hos personalen, men ett lägre förtroende hos konsumenten till butikens produktsäkerhet. Detta resultat som är inte generaliserbart p.g.a. de få deltagarna. / Salad bars in Swedish grocery stores have increased in frequently in the last few years. Many other countries have also followed the new hot trend, and the main reason of this increase is the convenience and the pursuit of a healthy meal. The purpose of this study was to examine the risks and routines of the salad bars in Swedish grocery stores, and look into the customer’s attitude against the concept. The Regulation of Information merges two EU directives, and includes rules on how the foods must be handled. In December 2014 the Regulation of Information increased with more claim from the EU. The new claims implied for example that allergens and the date of freezing, for meat and fish, must be labeled more legible. According to this Regulation, the staff in grocery stores must clearly show that the rules are being followed, with help of logs and rules of hygiene. The results of the study show that the staff has a good knowledge regarding routines and risks connected to the salad bar. The consumers in the study show a relatively low confidence in food stores' products. The majority has no form of food allergy, but did not appreciate additives in the food. The conclusion of the study shows that the staff has good knowledge in product safety, but unfortunately the customers’ don´t think so. The result isn’t generalizable – you´ll need more participants in the study to generalize.

Thesis (MNutr (Human Nutrition))--Stellenbosch University, 2008. / INTRODUCTION: The best known reference standards used to evaluate the growth and development of infants and children are the 1977 National Centre for Health Statistics (NCHS) - , the 2000 Centres for Disease Control and Prevention (CDC) - and the World Health Organization (WHO) (2006). The NCHS reference standards were used to analyse anthropometric data from the 1999 National Food Consumption Survey (NFCS). It was anticipated that using the 2000 CDC and the 2006 WHO reference standards may lead to differences in the previously estimated prevalences of stunting, wasting, underweight, risk of overweight, overweight and obesity in the study population. AIM: To compare the anthropometric status of children aged 12 - 60 months when using the 1977 NCHS -, the 2000 CDC -, and the 2006 WHO reference standards. METHODS: A secondary analysis of anthropometric data from the 1999 NFCS was conducted using different reference standards to compare anthropometric status in terms of the prevalences of stunting, wasting, underweight, risk of overweight, overweight and obesity. Relationships between anthropometric status and other variables such as breastfeeding, maternal education level and type of housing were explored. RESULTS: The prevalences of stunting, obesity and overweight were significantly higher and the prevalence of underweight and wasting were lower when using the 2006 WHO compared to the 1977 NCHS and the 2000 CDC reference standards. A significant relationship was found between weight-forheight and breastfeeding when using any one of the reference standards and between BMI-for-age and breastfeeding when using the 2006 WHO reference standard. A significant relationship was shown between maternal education level and height-for-age and weight-for-age when using any one of the three reference standards and a significant association was found between weight-for-height and BMI-for-age and the type of housing when using any of the three reference standards. CONCLUSIONS: The prevalences of stunting and obesity were higher when using the 2006 WHO reference standards compared to the 1977 NCHS and 2000 CDC reference standards. This may be due to the linear growth and rate of weight gain of breastfed infants differing from formula fed infants and the 2006 WHO reference made use of the exclusively and predominantly breastfed infant living under normal healthy conditions as the normative model which is a prescription of how children should not grow and .not an indication of how children are growing. In conclusion, the 2006 WHO reference standard must be the only reference standard used nationally and internationally when assessing the growth and nutritional status of infants and children.

<p>Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.</p><p>Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning.</p><p>En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt.</p><p>Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor.</p><p>Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn.</p> / <p>People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served.</p><p>This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables.</p><p>Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family.</p><p>Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors.</p><p>The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys.</p><p>An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake.</p><p>Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty.</p><p>Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.</p>

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras. Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning. En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt. Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor. Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn. / People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served. This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables. Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family. Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors. The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys. An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake. Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty. Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.

Según una noticia publicada en el Diario Oficial El Peruano a inicios de este año, el servicio de delivery, a raíz de la pandemia, está jugando un papel fundamental en la sociedad, siendo la categoría de restaurantes/comida rápida la que juega el mayor papel. Frente a esta situación, vimos una oportunidad relacionada con el sector comida y que incluía el servicio de delivery. Asimismo, lo que buscamos es diferenciación, por ello es por lo que pensamos en “Food Master – tu felicidad en un kit”. El presente proyecto de investigación pretende acompañar a los usuarios en el proceso de aprender y experimentar una gran variedad de recetas de comidas, tanto nacionales como internacionales, con solo solicitar un kit de insumos de determinados platillos mediante el aplicativo virtual “Food Master”, dirigido a personas que residen en Lima Metropolitana y que pertenezcan a los distritos de San Isidro, San Miguel, Miraflores, Surco, Pueblo Libre, Lince, Surquillo, Jesús María, Magdalena, San Borja, La Victoria y Breña, que cuenten con sistema Android, y próximamente nos dirigiremos a los usuarios con sistemas IOS. Para la sustentación de este proyecto se levantó información cualitativa, tales como entrevistas a profundidad tanto a usuarios como a expertos, y Focus Group. Asimismo, se consideró información cuantitativa (PMV) a través de diversos experimentos, de manera que podamos encaminar mejor la propuesta de valor de Food Master a potenciales clientes. Los resultados obtenidos fueron positivos ya que logramos superar el alcance mínimo de seguidores e intenciones de compra a través de nuestras redes sociales. / According to a news article published in the official gazette El Peruano at the start of this year, the delivery service is playing a fundamental role in society due to the pandemic, with the restaurants/fast food category being the one that plays the greater role. Faced with this situation, we saw an opportunity related to the food sector that includes the delivery service. Furthermore, what we are looking for is differentiation, which is why we thought about “Food Master – your happiness in a kit”. This research project aims to accompany users in the process of learning and experiencing a wide variety of food recipes, both national and international, by simply requesting a kit of supplies for certain dishes through the virtual application “Food Master”, aimed at people who reside in Metropolitan Lima and who belong to the districts of San Isidro, San Miguel, Miraflores, Surco, Pueblo Libre, Lince, Surquillo, Jesús María, Magdalena, San Borja, La Victoria, and Breña, who have an Android system, and we will soon cater to users with IOS systems. To support this project, qualitative information was collected, such as in-depth interviews both with users and experts, and focus groups. Likewise, quantitative information (PMV) was considered through various experiments, so that we can better direct Food Master’s value proposition to potential customers. The results obtained were positive, since we managed to exceed the minimum reach of followers and purchase intentions through our social networks. / Trabajo de investigación