Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel. Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar: • I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A? • Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A? • Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare? • Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna? Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping. Detta gjorde att vi kunde vara på plats och svara på eventuella frågor som eleverna och lärarna kunde ha på enkäten. Skolorna vi valt har olika profiler, detta för att få en så stor variation som möjligt. Vi har även valt att besöka olika program även detta för att få ett ”säkrare” svar. Resultaten stämmer bra överrens med tidigare forskning, elever vill ha variation i sin undervisning och med sina läromedel. Lärarna strävar efter variation, socialt samspel och dialog i sin undervisning. Lärarna hävdar att de talar om målen med eleverna, eleverna upplever dock inte detta. Förutsättningarna för ett bra arbetssätt finns såväl hos eleverna som hos läraren, men det är inte alltid eleverna förstår vad läraren vill få fram i sin undervisning. Det är därför viktigt med attityden till ämnet hos eleverna.

<p>Naturkunskap A är ett kärnämne på gymnasiet och därför läser alla gymnasieelever ämnet. Vad tycker eleverna om ämnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lärarna på ämnet och hur vill de arbeta? Genom en enkätundersökning, där vi gjort en enkät till lärare och en enkät till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut på olika skolor, då det gäller undervisning och val av läromedel.</p><p>Syftet med vår undersökning är att skaffa oss kunskap om elevers olika sätt att lära. Vi vill även ta reda på i vilken utsträckning lärare använder andra läromedel än läroboken inom de olika ämnesområdena i Nk A. För att få reda på detta utgick vi från våra frågeställningar:</p><p>• I vilken grad används andra läromedel än läroboken i Nk A?</p><p>• Vilken attityd har elever till de olika ämnesområdena i Nk A?</p><p>• Hur lär elever bäst, enligt elever, enligt lärare?</p><p>• Diskuterar lärare målen i Nk A med eleverna?</p><p>Vi bestämde oss för att åka till de skolor där enkäterna besvarades och därför ligger vår urvalsgrupp inom en tio mils radie från Jönköping. Detta gjorde att vi kunde vara på plats och svara på eventuella frågor som eleverna och lärarna kunde ha på enkäten. Skolorna vi valt har olika profiler, detta för att få en så stor variation som möjligt. Vi har även valt att besöka olika program även detta för att få ett ”säkrare” svar.</p><p>Resultaten stämmer bra överrens med tidigare forskning, elever vill ha variation i sin undervisning och med sina läromedel. Lärarna strävar efter variation, socialt samspel och dialog i sin undervisning. Lärarna hävdar att de talar om målen med eleverna, eleverna upplever dock inte detta. Förutsättningarna för ett bra arbetssätt finns såväl hos eleverna som hos läraren, men det är inte alltid eleverna förstår vad läraren vill få fram i sin undervisning. Det är därför viktigt med attityden till ämnet hos eleverna.</p>

Cette thèse porte un regard croisé sur les œuvres de deux auteures américaines contemporaines nées dans la région du Sud des Appalaches. Elle se lance pour objectif principal de définir et analyser les frontières et caractéristiques d’une identité littéraire proprement appalachienne ayant émergé ces trente dernières années aux États-Unis et connaissant actuellement un essor critique sans précédent. L’étude s’appuie sur une approche essentiellement pluridisciplinaire (histoire, géographie, économie, religion, philosophie) traçant les contours d’une littérature régionale motivée par une tension entre les notions d’espace (« space ») et de territoire (« place »), d’une part, et les dynamiques inverses de territorialisation (comment passe-t-on d’un corps physique à un corps textuel spécifiques ?) et déterritorialisation (comment ce corps textuel se transforme-t-il en réceptacle de considérations plus universelles ?), d’autre part. Tout en les remettant en perspective, l’analyse adopte comme cadre théorique les considérations philosophiques de Gilles Deleuze (fondateur du concept de « déterritorialisation ») et Gaston Bachelard (phénoménologue ayant développé la notion de « poétique de l’espace »). / The aim of this doctoral dissertation is to explore the writings of two American women writers born and raised in the Appalachian South. It attempts to define and analyze the characteristics of a typically Appalachian literary identity that has been taking shape in the United States over the past thirty years and which is only now starting to receive nationwide and worldwide critical acclaim. The approach is mainly interdisciplinary (history, geography, economics, religion and philosophy provide different ways to delve into the topic) and seeks to outline a regional literature which has been essentially fueled by a tension between the concepts of “nature” (the physical place around us) and “environment” (the more complex result of the interplay between nature and man or woman). The opposed dynamics of regional grounding (how does the writer move from a specific physical natural body to a specific literary body?) and regional un-grounding or uprooting (how does this literary body turn into a receptacle of more universal emotions and concerns?) also shed light on the idiosyncrasies of this Appalachian literature. The analysis uses as a theoretical framework the philosophical views of Gilles Deleuze (the French philosopher who coined the concept of “deterritorialisation”) and Gaston Bachelard (the French phenomenologist having developed the notion of “poetics of space” recently rediscovered and explored in the United States).

Thesis (M.C.A.-Res.)--University of Wollongong, 2008. / Typescript. Includes bibliographical references: leaf 34-35.

This thesis studies ritual interactions between saints and the landscape, animals and elements during a three-hundred year period from 410 AD. Such interactions include negotiations about and with birds and other animals, exorcism of the sea, lakes and rivers, and immersion in these natural bodies of water for devotional purposes. Although writers of the period lacked a term such as 'nature' to describe this sphere of activity, it is demonstrated that the natural world was regarded as a dimension of creation distinctively responsive to Christian ritual. Systematic study of the context in which these rituals were performed finds close connection with missionary negotiations aimed at lay people. It further reveals that three British writers borrowed from Sulpicius Severus' accounts of eastern hermits, reworking older narratives to suggest that non-human aspects of creation were not only attracted to saints but were changed by and participated in Christian ritual and worship. Natural bodies of water attracted particularly intense interaction in the form of exorcism and bathing, sufficiently widely documented to indicate a number of discrete families of ritual were developed. In northern Britain, acute anxieties can be detected about the cultural and spiritual associations of open water, requiring missionary intervention to challenge pre-Christian narratives through biblical and liturgical resources, most notably baptism. Such a cosmological stretch appears to have informed a 'Celtic' deviation in baptismal practice that emphasised exorcism and bodily sacrifice. Nature rituals were a systematic response to the challenges of the British intellectual and physical landscapes, revealing the shape of an underlying missionary strategy based on mainstream patristic theology about the marred relationship between humans and the rest of creation. St Ambrose emerges as the most influential theologian at the time when the early church was shaping its British inculturation, most notably led by St Germanus' mission in 429.