<p>Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna. Ofstads definitioner kopplas ihop med hur film och historia samspelar med varandra med utgångspunkt från Robert A. Rosenstone och Gillian Rose. Dels bsetår även teoridelen av tidigare forskning kring förövaren på film (som har gjorts kring Steven Spielbergs filmatisering av Schindler's list), värderelativismen och vilka värden som dominerar i vårt nutida samhälle. Resultatet av analyserna ställer förövarna i en position mellan dåtid och nutid. Som åskådare känner man så pass mycket sympati för dem att man ibland glömmer bort innebörden av attributen de bär. Personerna i filmerna framställs som individer och upplever en konfilkt, både från nazismens sida och från motståndarnas sida. Båda personerna vill göra karriär men tänker samtidigt på sina medmänniskor.</p>

Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna. Ofstads definitioner kopplas ihop med hur film och historia samspelar med varandra med utgångspunkt från Robert A. Rosenstone och Gillian Rose. Dels bsetår även teoridelen av tidigare forskning kring förövaren på film (som har gjorts kring Steven Spielbergs filmatisering av Schindler's list), värderelativismen och vilka värden som dominerar i vårt nutida samhälle. Resultatet av analyserna ställer förövarna i en position mellan dåtid och nutid. Som åskådare känner man så pass mycket sympati för dem att man ibland glömmer bort innebörden av attributen de bär. Personerna i filmerna framställs som individer och upplever en konfilkt, både från nazismens sida och från motståndarnas sida. Båda personerna vill göra karriär men tänker samtidigt på sina medmänniskor.

I denna uppsats har vi valt att undersöka om den landsortsbaserade dagstidningen Östgöta Correspondenten visar upp ett nazistiskt förhållningssätt åren 1933 och 1938 vad gäller rapportering och om det återfinns eventuella ställningstaganden i denna rapportering, samt om det förekommer en skillnad mellan dessa årtal. I uppsatsen har vi sökt svara på hur Östgöta Correspondentens rapportering om Nazityskland såg ut, vilka källor tidningen använde och hur källkritisk tidningen var till dessa. Vidare har vi sökt svara på hur eventuella nazistiska tendenser i Östgöta Correspondenten såg ut och hur de har utvecklats under undersökta årtal. Vi har även undersökt om tidningens tolkningsramar präglats av en nazistisk agenda samt hur självständig tidningen varit mot nazistisk propaganda. Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorin om framing. Vi har undersökt 202 texter och har här gjort ett urval på 84 texter, som vi anser representera övrigt undersökt material. Vi har gjort en kvalitativ analys på materialet. Resultatet pekar på att Östgöta Correspondenten år 1933 och främst 1938 visar upp sympatier till Nazityskland i sin rapportering, att tidningen år 1938 genomgående präglas av en nazistisk agenda samt att tidningen är okritisk i sitt användande av nazistisk propaganda, som tidvis används som källa. Slutsatsen är därför att Östgöta Correspondenten under undersökta år visar upp tydliga nazistiska tendenser och att detta utvecklats till att bli än mer påtagliga år 1938.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Orientador: Claudio Bertolli Filho / Banca: Jose Carlos Marques / Banca: Marcelo Magalhães Bulhões / Banca: Márcia Neme Buzalaf / Banca: José Miguel Arias Neto / Resumo: Esta pesquisa visa investigar como Leni Riefenstahl usou o cinema, um instrumento da modernidade, para explorar elementos pertencentes ao romantismo histórico presentes no Zeitgeist, o "espírito do tempo", e assim redefinir a identidade ariana em sua obra cinematográfica, como almejada por Adolf Hitler. As quatro produções selecionadas para análise são A Luz Azul (Das blaue Licht, 1932), O Triunfo da Vontade (Triumph des Willens, 1935), Olympia (Idem, 1938) e Tiefland (Idem, 1954). Embora as películas contemplem temas distintos e tenham sido produzidas com um intervalo de 22 anos, elas possuem unicidade identária em seu cerne. Esta tese percorre os contextos histórico, político e cultural, respectivamente, por meio das obras de Richard Evans (2014), Ian Kershaw (2010), Peter Gay (1978), Siegfried Kracauer (1988) e Lotte Eisner (1985); os conceitos de cultura e identidade são adotados a partir da perspectiva de Denys Cuche (1999) e Clifford Geertz (2015). Para a análise das películas, elegeu-se como metodologia o esquema quaternário de Massimo Canevacci (1990) e a binariedade proposta por Claude Lévi-Strauss (2012 e 2013). Os filmes selecionados fornecem elementos que permitem aferir o espírito do tempo na Alemanha, assim como a ideologia da diretora, que mesmo após a queda do regime nazista manteve em sua obra elementos identitários alinhados com o propósito de Hitler. / Abstract: This research seeks to investigate on how Leni Riefenstahl used a modernity instrument such as cinema, to explore elements of historical romanticism in Zeitgeist, the "spirit of time" and therefore redefine the Aryan identity in his cinematographic work, as longed by Adolf Hitler. Four productions were chosen for the analysis, including: The Blue Light (Das Blaue Licht, 1932), Triumph of the Will (Triumph des Willens, 1935), Olympia (Olympia, 1938) and Tiefland (Tiefland, 1954). Although the movies contemplate different themes and were produced with an intermission of 22 years, they share an identity oneness in their core. This present thesis travels through the historical, political and cultural contexts, respectively, by means of Richard Evans' (2014), Ian Kershaw's (2010), Peter Gay's (1978), Siegfried Kracauer's (1988) and Lotte Eisner's (1985) works; the concepts of culture and identity are adopted from the perspective of Denys Cuche (1999) and Clifford Geertz (2015). For the movies' analysis, the methodology chosen were the quaternary scheme by Massimo Canevacci (1990) and the binarity proposed by Claude Lévi-Strauss (2012 and 2013). The selected movies provide elements that allow assess to the spirit of time in Germany, as well as the directors' ideology, that even after the fall of the Nazi regime she kept identity elements in her works, aligned with Hitler's purpose. / Doutor

Social psychology of Nazism: Conformism, Obedience and Abuse of Power Thesis Social Psychology of Nazism: Conformism, Obedience and Abuse of Power deals with a human behaviour at the time of Nazism. Since the end of the Second World War, we have been trying to find an explanation of our actions at the time. How could we have participated in torturing and killing so many innocent people? And could we commit something similar again? The horrific nature of the above-mentioned human action is exemplified in the first chapter of this thesis by the story of ordinary men of the Reserve Police Battalion 101. In 1942, at the orders of their superiors these very ordinary German citizens executed 1500 Jewish inhabitants of the Polish village of Józefów. In the following chapters, three important socio-psychological experiments of the second half of the 20th century are analyzed to elucidate the natural tendencies of human behaviour that are critical to a person's ability to act as mentioned above. Firstly, the Solomon E. Asch experiment, which investigates conformism and helps us to understand why we are able to commit evil or not to intervene against it under social pressure. Stanley Milgram's experiment on obedience follows. Milgram indicates how it is easy for most people to obey the authority and follow...

O presente trabalho propõe comparar os escritos de dois ideólogos pertencentes a dois importantes movimentos políticos do século XX: um do integralismo brasileiro e outro do nacional-socialismo alemão respectivamente: Gustavo Barroso e Gottfried Feder. Após uma leitura atenta das obras de cada um dos autores, redigidas nos anos 1920 e 1930, compreendemos que o conceito de capital financeiro foi de fundamental importância para que ambos desenvolvessem uma narrativa conspiratória que denunciava um complô judaico de conquista do mundo. Valendo-nos da História Conceitual, percebemos que as obras de Barroso e Feder significaram um momento-chave na história do conceito de capital financeiro, especialmente tendo em vista que ambos escreviam à luz da primeira hegemonia financeira. Entretanto, enquanto Barroso defendia uma luta de caráter universal contra o capital financeiro, Feder achava que tal luta deveria ser protagonizada pelo povo alemão. Ademais, se, por um lado, Barroso conseguiu permanecer como uma figura de proa do movimento integralista até a sua extinção em 1937, Feder, por outro, acabou marginalizado no cenário político após a ascensão nazista ao poder em 1933. / This paper aims at comparing the writings of two ideologues who belonged to two important political movements from the 20th century: one from the Brazilian integralism, and the other from German national-socialism Gustavo Barroso and Gottfried Feder, respectively. After a careful reading of these authors works, written on the 1920es and 1930es, we managed to understand that the concept of financial capital was of main importance for both authors to develop a conspiratorial narrative that uncovered a Jewish plot to conquer the world. Based on the Conceptual History, we noticed that the works of Barroso and Feder represented a key moment in the History of the concept of financial capital, especially considering that both of them wrote during the first financial hegemony. However, while Barroso, on the one hand, thought that the struggle against financial capital should be a universal struggle, Feder, on the other, believed that such struggle should have only the German people as its leading actor. Moreover, while Barroso managed to play a major role in the integralist movement until its ending on 1937, Feder ended up marginalized in the Nazi political scenario after the national-socialist seizure of power on 1933.

The thesis is divided into nine separate chapters. In the first chapter, I focused on the aftermath of the First World War. Shortly after the cessation of fighting, representatives of the powers involved met in France to establish responsibility for the outbreak of the global conflict. The Treaty of Versailles imposed high financial reparations on Germany and also stipulated a reduction of the German army and, last but not least, the removal of a part of the German territory. The second and third chapters are devoted to postwar developments in Germany. After the war, Germany became a republic, namely a democratic republic. The Weimar Republic even had one of the most democratic constitutions in Europe. From its establishment, the republic was facing hardly surmountable difficulties in the field of internal politics, economy and later finance. It is therefore no wonder that the citizens, disappointed in democracy, heeded the positively sounding mottos of the National Socialists on the eradication of unemployment and the improvement of living standards for all. I have divided the era of Hitler's Germany into three periods in terms of taking antisemitic measures for the purposes of better orientation in the text. In the first period, the Nazis focused primarily on the elimination of the Jews (with some...

Abstract The purpose of the study is to investigate the role Hitler played in explanations for the rise of Nazism and the Holocaust. The starting point is textbooks in history for high school from the 1960s to 2014. The purpose is to contribute knowledge to what extent the actor's perspective on a mythical figure has been used to explain one of the most traumatic events of the 20th century. The purpose is also to investigate how the explanations have changed over time. The questions that answered the letter of intent were: What structural explanations are given to Nazism and the Holocaust?, What role is Hitler's person assigned to their development? and How have the explanations changed over time?. Textbooks for high school were natural as Nazism and Holocaust got a greater focus in the curricula for high school than the space provided in the curricula for the high school. For this study, a qualitative text analysis was used as it was appropriate for the material on which the study is based. The theoretical point of departure has been a structure and actor perspective. The textbook authors provide structural explanations for the emergence of Nazism and the Holocaust.  This can be categorized into economics, World War I, social dissatisfaction and anti- Semitism and nationalism in Germany and Europe. Hitler's person is assigned a significant role by the textbook authors as charismatic and ideological inspirers in the development. This as it is more difficult to see clear structural explanations in the textbooks when the textbooks are written.   Keywords: Hitler, läromedel, historieundervisning, Förintelsen och nazism / Sammanfattning   Studien syfte är att undersöka vilken roll Hitler spelade i förklaringar till nazismens och Förintelsen uppkomst. Utgångspunkten är läroböcker i historia för högstadiet från 1960-talet till 2014. Syftet är att bidra med kunskap i vilken utsträckning aktörsperspektivet på en mytomspunnen gestalt har använts för att förklara ett av 1900-talets mest traumatiska skeenden. Syftet är även att undersöka hur förklaringarna förändrats över tid. Frågorna som besvarade syftesskrivningen var: Vilka strukturella förklaringar ges till nazism och Förintelsen? Vilken roll tilldelas Hitlers person för utvecklingen av dessa? Hur har förklaringarna förändrats över tid?. Läroböcker för högstadiet var naturligt då nazism samt Förintelsen fick ett större fokus i läroplanerna för högstadiet än vad utrymmet gavs i läroplanerna för gymnasiet. För denna undersökning har en kvalitativ textanalys använts då det var passande utefter det material som studien basera sig på. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett struktur -och aktörsperspektiv. Läroboksförfattarna ger strukturella förklaringar till uppkomst av nazism och Förintelsen. Dessa strukturella förklaringar  kan kategoriseras i ekonomi, första världskriget, socialt missnöje och antisemitism och nationalism i Tyskland och Europa. Hitlers person tilldelas en betydande roll av läroboksförfattarna som karismatisk och ideologisk inspiratör i utvecklingen. Detta då det är svårare att se tydliga strukturella förklaringar i läroböckerna då Hitler hålls ansvarig. Detta blir även tydligare ju längre fram i tid då läroböckerna är skrivna.   Nyckelord: Hitler, läromedel, historieundervisning, Förintelsen och nazism

The Victorian Author Thomas Carlyle was in his day a meteoric voice but his popularity and reputation declined significantly due in part to his link to fascism. In the politically polarized era of the Second World War, academics and propagandists dubbed him a fascist or Nazi in both defamation and approval. Fascist scholars pressed Carlyle into service as a progenitor and prophet of their respective totalitarian regimes. Adolf Hitler, in his final days, assuaged his fears of his imminent fall with readings from Carlyle's History of Frederick the Great. This fascist connection to the once esteemed “Sage of Chelsea” marks the apogee of his defamation. The following thesis sets Carlyle's decline in its historical context and demonstrates the presentist view scholars persistently take as they approach their subject. It further compares and contrasts the various fascist regimes, their distinct tenets, and their variegated ideologies that become evident in their interpretation and mobilization of the deceased Victorian's works.