Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 3 uppsatser.

Denna kandidatuppsats undersöker hur trafiklärare uppfattar målen med Transportstyrelsens nya kursplan (2006) och hur de undervisar för att eleven ska nå målen i kursplanen. Studien är av explorativ karaktär och därför valdes en kvalitativ ansats med empiri i form av intervjudata. Sex trafiklärare intervjuades och materialet analyserades med meningskoncentrering och kategorisering. Den teoretiska referensramen bygger på Mezirows ”transformativa vuxenundervisning”, samt forskning inom kognitiv neuropsykologi. Resultatet visar att trafiklärarna i studien övervägande är positiva till den nya kursplanen och att de försöker undervisa på ett sätt så att eleven ska nå målen och uppfylla kraven. Till exempel rapporterar samtliga lärare att de jobbar mera med självvärdering, men även med insiktshöjande pedagogiska metoder. Av resultatet framgår att trafiklärarna är mycket negativa till förarprovet som de uppfattar som en begränsande faktor i utbildningssystemet. Av den anledningen är de också pessimistiska till hur nyblivna körkortsinnehavare kommer klara sig i framtiden.

<p>En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS). Många med UMS upplever att de får sämre minne och koncentration. Det finns mycket lite forskning om kognitiva funktioner vid UMS, däremot en del på närliggande diagnoser som chronic burnout (CBO) och chronic fatigue syndrom (CFS). Denna forskning visar att kognitiva nedsättningar finns hos drabbade. Kognitiva funktioner är ett komplext system där olika tester mäter olika aspekter. Testresultat kan påverkas av bl. a. ålder, utbildning och intelligens. Forskning pågår för att undersöka om Kognitiva Screeningbatteriet (KSB) kan användas för att mäta kognitiva funktioner vid UMS. Föreliggande studie baseras på testningar med KSB på friska personer i syfte att få en kontrollgrupp för fortsatta studier om personer med UMS. Skillnader i resultat som beror på kön, ålder och utbildning undersöktes också. Den äldsta gruppen, 46-56 år, fick signifikant sämre resultat på Stroop test och Symbol Digit Modalities Test (SDMT). Personer med eftergymnasial utbildning fick signifikant bättre resultat på Minnestestet och SDMT. Fortsatt forskning om UMS är viktigt p. g. a. de samhällskostnader som sjukskrivningar innebär och p. g. a. det personliga lidandet för drabbade personer och deras anhöriga.</p>

En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS). Många med UMS upplever att de får sämre minne och koncentration. Det finns mycket lite forskning om kognitiva funktioner vid UMS, däremot en del på närliggande diagnoser som chronic burnout (CBO) och chronic fatigue syndrom (CFS). Denna forskning visar att kognitiva nedsättningar finns hos drabbade. Kognitiva funktioner är ett komplext system där olika tester mäter olika aspekter. Testresultat kan påverkas av bl. a. ålder, utbildning och intelligens. Forskning pågår för att undersöka om Kognitiva Screeningbatteriet (KSB) kan användas för att mäta kognitiva funktioner vid UMS. Föreliggande studie baseras på testningar med KSB på friska personer i syfte att få en kontrollgrupp för fortsatta studier om personer med UMS. Skillnader i resultat som beror på kön, ålder och utbildning undersöktes också. Den äldsta gruppen, 46-56 år, fick signifikant sämre resultat på Stroop test och Symbol Digit Modalities Test (SDMT). Personer med eftergymnasial utbildning fick signifikant bättre resultat på Minnestestet och SDMT. Fortsatt forskning om UMS är viktigt p. g. a. de samhällskostnader som sjukskrivningar innebär och p. g. a. det personliga lidandet för drabbade personer och deras anhöriga.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Psykopater är väl representerade i fångvårdsanstalter och mer än 50 procent av de allvarliga brotten utförs utav psykopater. Man uppmärksammar dock inte de laglydiga psykopaterna med ett konventionellt beteende. Tidigare forskning visar att psykopater har olika neurologiska underskott i hjärnan, men få studier uppmärksammar neurologiska skillnader mellan laglydiga och kriminella psykopater. Syftet med denna uppsats är att förklara de neurologiska skillnaderna mellan kriminella och laglydiga psykopater, samt hur dessa skillnader är kopplade till kriminellt beteende. Detta för att ge en ökad kunskap för psykopati och en förståelse till varför de kriminella psykopaterna begår brott. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är vetenskapliga artiklar som systematiskt valts ut. Resultaten visar att kriminella psykopater har sämre autonoma och exekutiva funktioner, såsom kardiovaskulär stressreaktivitet och minskad hjärtfrekvens än vad laglydiga psykopater har. Kriminella psykopater har även en överdriven strukturell asymmetri av hippocampus, minskning av både volym och tjocklek av grå materia i den mellersta prefrontala cortex och orbitofrontala cortex än de laglydiga psykopaterna. / Psychopaths are well represented in prisons and more than 50 percent of the serious crimes are executed by psychopaths. However there are not many studies that observe the psychopaths with a conventional behavior. Previous research shows that psychopaths have different neurological deficits in the brain, but few studies pay attention to neurological differences between law-abiding and criminal psychopaths. The purpose of this paper is to explain the neurological differences between criminals and law-abiding psychopaths, and how these differences are associated to criminal behavior. This is to give a better understanding of psychopathy and a reference of why the criminal psychopaths commit crimes. The material for this paper is based on scientific articles that have been systematically chosen. The results showed that criminal psychopaths had less autonomous and executive functions, such as cardiovascular stress reactivity and decreased heart rate than law-abiding psychopaths. Criminal psychopaths also showed an exaggerated structural asymmetry of hippocampus, reducing both the volume and thickness of grey matter in the middle prefrontal cortex and orbitofrontal cortex than law-abiding psychopaths.

<p>Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa exekutiva funktioner än spelarna från division 1. Även de spelare som gjort flest mål och assist hade i förhållande till de som gjort minst, bättre kapacitet på flertalet exekutiva funktioner. Den förklarade variansen visade att de exekutiva funktionerna, i vissa fall, utgjorde mellan 30 % och 40 % av samtliga egenskaper som påverkar spelarnas prestationsförmåga mätt i mål och assist. Resultaten indikerar att kapaciteten av de exekutiva funktionera kan ha betydelse för fotbollspelares sportsliga framgång.</p> / <p>The purpose of this study was to, with neuropsychological test tools, examine the executive functions among soccer players from premier league and first division. The relations between the players’ executive functions and their goals and assists were also examined. 57 male and female soccer players were tested. Eleven different clinical test tools were used. The result shows that the players from premier league had significant better capacity of their executive functions than the players from the first division. Also the players who scored most goals and did most assist had better capacity in several of their executive functions than the players that scored and assisted least. R Square showed in some cases that 30 to 40 % of the total capacity of the players’ performance in assists and goal scoring were provided by the executive functions. The result indicates that the capacity of the executive functions among soccer players could have importance for their success.</p>

Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa exekutiva funktioner än spelarna från division 1. Även de spelare som gjort flest mål och assist hade i förhållande till de som gjort minst, bättre kapacitet på flertalet exekutiva funktioner. Den förklarade variansen visade att de exekutiva funktionerna, i vissa fall, utgjorde mellan 30 % och 40 % av samtliga egenskaper som påverkar spelarnas prestationsförmåga mätt i mål och assist. Resultaten indikerar att kapaciteten av de exekutiva funktionera kan ha betydelse för fotbollspelares sportsliga framgång. / The purpose of this study was to, with neuropsychological test tools, examine the executive functions among soccer players from premier league and first division. The relations between the players’ executive functions and their goals and assists were also examined. 57 male and female soccer players were tested. Eleven different clinical test tools were used. The result shows that the players from premier league had significant better capacity of their executive functions than the players from the first division. Also the players who scored most goals and did most assist had better capacity in several of their executive functions than the players that scored and assisted least. R Square showed in some cases that 30 to 40 % of the total capacity of the players’ performance in assists and goal scoring were provided by the executive functions. The result indicates that the capacity of the executive functions among soccer players could have importance for their success.

Syftet med uppsatsen är att ge en uppdaterad översikt av området BCI (Brain Computer Interface) och undersöka vad som hänt sedan begreppet introducerades i forskningssammanhang; vilka praktiska resultat forskningen lett till och vilka tillämpningar som tillkommit. Metoden som företrädesvis används är litteraturstudie som tecknar bakgrund och enkät. Därefter följer en diskussion där utmaningar för framtiden, potential och tillämpningar i BCI-tekniken behandlas utifrån ett neuropsykologiskt perspektiv. Kommer BCI-tekniken att implementeras på samma sätt som radio, TV och telekommunikationer i samhället och vilka etiska och tekniska problem finns idag. För att skildra allmänhetens uppfattning om BCI genomfördes en webbaserad enkätundersökning (survey) i form av pilotstudie (n=32) som syftar till att ge en indikation på attityder och hur allmänhetens opinion med avseende på tillämpningar i samtiden och jämförelser med avseende på teknisk bakgrund.

Syftet med uppsatsen är att ge en uppdaterad översikt av området BCI (Brain Computer Interface) och undersöka vad som hänt sedan begreppet introducerades i forskningssammanhang; vilka praktiska resultat forskningen lett till och vilka tillämpningar som tillkommit. Metoden som företrädesvis används är litteraturstudie som tecknar bakgrund och enkät. Därefter följer en diskussion där utmaningar för framtiden, potential och tillämpningar i BCI-tekniken behandlas utifrån ett neuropsykologiskt perspektiv. Kommer BCI-tekniken att implementeras på samma sätt som radio, TV och telekommunikationer i samhället och vilka etiska och tekniska problem finns idag. För att skildra allmänhetens uppfattning om BCI genomfördes en webbaserad enkätundersökning (survey) i form av pilotstudie (n=32) som syftar till att ge en indikation på attityder och hur allmänhetens opinion med avseende på tillämpningar i samtiden och jämförelser med avseende på teknisk bakgrund.