A qualitative phenomenological study was conducted to determine the perceived levels of effectiveness and barriers for a successful mentoring relationship between mentors and mentees. Specifically, this study explored the formal mentoring relationships within Texas AgriLife Extension's Mentoring Program. Research was conducted on mentoring relationships from mentor and mentee perspectives to determine how they perceived the relationships' effectiveness, which may serve as a model for further research. The population for this longitudinal study was mentors and mentees in a formal mentoring relationship between the years of 2004 and 2008 within Texas AgriLife Extension Service. One hundred-six mentoring relationships were examined over a five year period. The data were gathered from an open-ended evaluation instrument administered at the end of the one-year mentoring relationship. Wells, (1997) served as the conceptual framework for this study. Wells's model is based on the nine roles of value-creating order, inspiring action, and improving performance-and was used to identify skills that could build professional capacity for a mentor and mentee. The findings of this study indicated that mentors and mentees perceived the formal mentoring program to be effective in sharing knowledge, resources, and experiences. Mentors and mentees indicated that the barriers of time, distance, differences, and work load existed and the relationship could have been improved if barriers were minimized. The perceived characteristics that emerged for an effective mentoring relationship were trusting, encouraging, and leadership. Recommendations were made that researchers should continue to look at training and processes for mentors and mentees preparing for a mentoring relationship.

<p><p>Föreliggande studie har haft till syfte att utifrån ett deltagarperspektiv få en förståelse för den studerade organisationens introduktionsaktiviteters möjligheter och begränsningar för lärande och inbäddning av de nyanställda. Introduktionsaktiviteterna innefattar en arbetsplatsintroduktion samt ett formellt introduktionsprogram. De frågeställningar som behandlas är, vad som karaktäriserar de nuvarande introduktionsaktiviteterna och vad de nyanställda beskriver att de lärt sig genom att delta i aktiviteterna. Vidare behandlas, på vilket sätt introduktionsaktiviteterna har varit ett stöd för de nyanställdas inbäddning på arbetsplatsen samt vilka omständigheter som förefaller vara viktiga för att aktiviteterna ska kunna bidra till en positiv inbäddning för den nyanställde. Ansatsen har varit inspirerad av ett hermeneutiskt perspektiv i strävan efter en förståelse för deltagarnas föreställningar om introduktionsaktiviteterna. Förståelsen har skapats  genom en pendling mellan del och helhet i en hermeneutisk cirkel. En metodtriangulering har tillämpats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Designen har inneburit fyra delar, där dagbokstudier och intervjuer med nyanställda har varit den huvudsakliga insamlingsmetoden för empirin. Resultaten har diskuterats med stöd av tidigare forskning om introduktion av nyanställda samt genom att applicera kognitiva och kontextuella lärandeteorier. Studiens resultat har utmynnat i en modell som visar vilka omständigheter  i de formella och informella introduktionsaktiviteterna som möjliggör och begränsar ett lärande och inbäddning av de nyanställda. Möjligheter till lärande och inbäddning gynnas av trygghet, aktivt deltagande, legitimitet och utveckling. Begränsningar till lärande och inbäddning utgörs av osäkerhet, passivt deltagande, utanförskap och stagnering. Dessa möjligheter och begränsningar för lärande och inbäddning förhåller sig till varandra i en cirkulär process, där kontexten inverkar.</p></p>

Organizational memory is said to be one of the essential factors of organizational learning, particularly in a part that is concerned with knowledge flowing from an organization to its employees. Often viewed as a system of knowledge repositories, organizational memory is argued to be important in various contexts. The purpose of this study is to explore an impact of the organizational memory in two such contexts, namely in a situation of presence of new employees and organization involved in innovation activity. The importance of organizational memory for the new employees can be explained by the fact that it is through facing it they socialize in the organization. Organizational memory also influences innovative behaviour of employees. This researched is performed in a form of a case study; where the object of study finds itself in a combined context – new employees of R&amp;D department learn from different organizational memory systems. The data for this case study were collected through qualitative interviewing of both the newcomers and their supervisor. The results show that new employees face a range of memory systems, and this range does not depend on the innovativeness of the work they are involved in. It was found possible to look separately into the systems and methods the newcomers accessed them. The most important access methods in this case turned out to be personal communication and IT-enabled means, however a number of other methods were also found relevant for the case. Focusing on how this knowledge can support innovative behaviour of the new employees, this study has found several ways in which both incremental and radical innovations can be enhanced. The memory systems have been found to affect innovative behaviour of the newcomers by demonstrating expectance of this behaviour, by providing “old” knowledge, as well as hints where one can possibly find “old” and “new” knowledge. In general, the findings suggest that looking into memory systems separately from the ways to access them might give valuable insights for rethinking how properties of the memory systems have been defined so far.

Föreliggande studie har haft till syfte att utifrån ett deltagarperspektiv få en förståelse för den studerade organisationens introduktionsaktiviteters möjligheter och begränsningar för lärande och inbäddning av de nyanställda. Introduktionsaktiviteterna innefattar en arbetsplatsintroduktion samt ett formellt introduktionsprogram. De frågeställningar som behandlas är, vad som karaktäriserar de nuvarande introduktionsaktiviteterna och vad de nyanställda beskriver att de lärt sig genom att delta i aktiviteterna. Vidare behandlas, på vilket sätt introduktionsaktiviteterna har varit ett stöd för de nyanställdas inbäddning på arbetsplatsen samt vilka omständigheter som förefaller vara viktiga för att aktiviteterna ska kunna bidra till en positiv inbäddning för den nyanställde. Ansatsen har varit inspirerad av ett hermeneutiskt perspektiv i strävan efter en förståelse för deltagarnas föreställningar om introduktionsaktiviteterna. Förståelsen har skapats  genom en pendling mellan del och helhet i en hermeneutisk cirkel. En metodtriangulering har tillämpats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Designen har inneburit fyra delar, där dagbokstudier och intervjuer med nyanställda har varit den huvudsakliga insamlingsmetoden för empirin. Resultaten har diskuterats med stöd av tidigare forskning om introduktion av nyanställda samt genom att applicera kognitiva och kontextuella lärandeteorier. Studiens resultat har utmynnat i en modell som visar vilka omständigheter  i de formella och informella introduktionsaktiviteterna som möjliggör och begränsar ett lärande och inbäddning av de nyanställda. Möjligheter till lärande och inbäddning gynnas av trygghet, aktivt deltagande, legitimitet och utveckling. Begränsningar till lärande och inbäddning utgörs av osäkerhet, passivt deltagande, utanförskap och stagnering. Dessa möjligheter och begränsningar för lärande och inbäddning förhåller sig till varandra i en cirkulär process, där kontexten inverkar.

This research project focussed on the onboarding experiences of newly appointed staff at academic libraries of the following institutions: University of Pretoria, Tshwane University of Technology (Pretoria West Campus), and Sefako Makgatho Health Sciences University. The main aim of the study was to investigate the experiences of librarians with regard to the onboarding programmes that they have attended at their respective institutions. The key finding of the research was that newly appointed librarians had different experiences. In spite of the differences there was significant evidence that new librarians can benefit from proper introduction and orientation in their new jobs. The need for onboarding arises from a variety of circumstances ranging from inadequate graduate training to rapidly advancing technology. The study also recognised the current trend of new generation librarians’ short stay in the job and eventually leaving the profession. Factors contributing to librarians’ perception of onboarding programmes were also studied. It was found that much of the common factors that shape onboarding practices arise from the planning and implementation of the programme. A similar approach is used by the selected libraries The study used the survey method. An online questionnaire and semi-structured interviews were data gathering tools. The study adopted the qualitative research method with close ended questions, ranking scales as well as open ended questions. An online questionnaire was distributed to the 30 potential participants. Twenty-three (23) responses were received, which means a response rate of 76% was obtained. An important finding in this regard was that the onboarding programme was not evaluated by parties involved in the instruction and feedback on the success of the programme was not received by participants. In addition participants were not assessed prior to the programme so that their input could be used to inform the relevance of the contents of the programme. Based on the findings the researcher made some recommendations to enhance the planning of the programme in future. The study concludes with directions for future research to contribute to the implementation of onboarding as part of the practice of employee development. / Mini Dissertation (MIT)--University of Pretoria, 2016. / Information Science / MIT / Unrestricted

The diploma thesis is concentrated on connections between adaptation and staff tur-nover in particular organization. Especially it is about the finding whether the increased given notices in organization are based on adaptation or it is caused by other reasons. In the analysed company the qustionnaire was spred among the current workers with the intent to find out, whether the staff turnover of technical workers is influenced in the first place by bad adaptation or not. The survey results confirmed that there exist other reasons above all. The adaptation can be perceived as a suitable instrument for fluctuation decrease but under condition the adaptation is prepared properly.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om nyanställdas upplevelser av en onboarding som sker på distans. Detta görs genom forskningsfrågorna: “Vilka förväntningar har nyanställda på en onboarding på distans?”, “Hur upplever nyanställda sin möjlighet att anpassa sig till sin nya arbetsroll?” samt “Hur upplever nyanställda sin möjlighet till att skapa nya relationer till kollegor och företaget?”. Studien utgår från en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden varit semistrukturerade intervjuer. För att samla in empirin har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter som inom de senaste sex till åtta månaderna har påbörjat ett nytt distansarbete till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Genom tematisk analys har empirin analyserats i relation till studiens teoretiska ramverk som tar utgångspunkt i Säljös (2014) sociokulturella perspektivet på lärande, med inriktning på Jarvis et al. (2003) sociala lärande, Bergers et al. (1979) socialisation samt Lauvås och Handals (2015) yrkessocialisation. Resultatet visar att en strukturerad och genomtänkt onboarding upplevs vara av stor vikt för att uppfylla nyanställdas förväntningar, inte minst när den sker på distans. Detta går även hand i hand med hur de nyanställda upplever sina möjligheter att anpassa sig till sin arbetsroll. En onboarding på distans resulterar vidare i svårigheter när det kommer till den nyanställdas upplevda möjligheter att skapa relationer till kollegor och att bli en del av företaget. Resultatet visar ytterligare att företagen gör aktiva försök till att skapa rum och utrymme för sociala sammanhang genom digitala forum. Samtidigt möts detta av ett visst motstånd från de nyanställda som tenderar att undvika deltagandet i dessa frivilliga digitala aktiviteter. / This study aims to contribute with knowledge about new employees’ experiences of an onboarding that takes place at a distance during digital working conditions. This is done through three research questions: “What are the expectations of new employees for an onboarding through distance?", "How do new employees experience their opportunity to adapt to their new work role?" and "How do new employees experience their opportunity to create new relationships with colleagues and the organization?". This study is based on a qualitative research strategy where the data has been collected through six semi-structured interviews conducted with informants who within the last six to eight months have started a new employment through distance, due to the consequences of Covid-19. The result has been analyzed through thematic analysis and in relation to the study’s theoretical framework. The theoretical framework is based on Säljös (2014) socio-cultural perspective on learning with a focus on Jarvis’ et al. (2003) social learning, Berger’s et al. (1979) socialization and Lauvås and Handals’ (2015) professional socialization. The result shows that a structured and organized onboarding is of great importance for meeting new employees’ expectations, when it takes place at a distance during digital working conditions. The structure of the onboarding is also essential for how the new employees adapt to their new professional role. Onboarding through distance results in difficulties when it comes to the new employees’ opportunities to create new relationships with colleagues and to become a part of the organization. The result further shows that organizations make active attempts to make space for social context through digital activities. At the same time, this is met by some resistance from the new employees who tend to avoid participating in these voluntary digital activities.

Framgångsrika introduktioner av nyanställda är väsentliga för både organisationer och arbetstagare, då de leder till att anställda effektivt kommer igång med arbetsuppgifter och deltar i sociala gemenskaper. Under den senaste tiden har introduktionsprocesser bedrivits över distans inom många organisationer i stället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket till följd av covid-19-pandemin. Fortsättningsvis ser distansarbetet ut att öka i Sverige, med fler och fler som arbetar hemifrån. På grund av detta var det intressant att undersöka hur nyanställda upplevt introduktionsprocessen på distans.  Studien har antagit en kvalitativ metodansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice.  Studiens resultat har visat att interaktionsmöjligheter och arbetsplatsens gemenskap har minskat till följd av introduktioner på distans. Resultatet fann även att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Dock uppgav nyanställda  att informella aktiviteter var något de saknade. Avslutningsvis har studien bidragit med intressant kunskap inför framtida introduktionsprocesser på distans. / Framgångsrik ombordstigning av nya anställda är avgörande för både organisationer och anställda, eftersom det leder till att anställda effektivt kommer igång med uppgifter och deltar i sociala samhällen. På senare tid har onboardingprocesser genomförts på distans i många organisationer istället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket som ett resultat av covid-19-pandemin. Distansarbetet ser ut att fortsätta öka i Sverige, med allt fler som arbetar hemifrån. På grund av detta är det intressant att undersöka hur nya anställda upplevde onboarding-processer på distans. Studien har en kvalitativ metodologisk ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Resultaten av studien har visat att interaktionsmöjligheter och känslan av gemenskap på arbetsplatsen har minskat på grund av onboardings på distans. Resultaten har också visat att nyanställda kan lära sig sina uppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Frånvaron av informella aktiviteter var dock något som nya anställda uppgav att de saknade. Slutligen har studien bidragit till intressant kunskap för framtida onboardingprocesser på distans.

5 ABSTRACT The presented thesis, which is complemented with a case study, deals with education of employees in the process of adaptation. Attention is paid to the theoretical anchoring of this issue by specialised literature. On the theoretical level, the thesis outlines adaptation and adaptation process, employee training as well as education of employees who are in the adaptation process. This theme is deliberately shown in connections and actual context through introduction of the system of education of employees in the adaptation process as it is set in a selected company. It discusses the way of identification of educational needs, and the planning, implementation as well as subsequent evaluation of the education. The aim of the thesis is to provide a comprehensive view of education of employees in the process of adaptation, and to find out within empirical research how the system of education of employees in adaptation process is set in a specific selected company. Keywords: adaptation process, new employees, human resource management, employee education

Introduktionsprocessen är en viktig komponent för att underlätta de nyanställdas acklimatisering, samt för att skapa de bästa förutsättningarna för att integreras i arbetsgruppen och prestera arbetsmässigt. Som en följd av Covid-19 pandemin har distansarbete varit en åtgärd som tvingat många organisationer att ställa om för att stoppa smittspridningen och skydda medarbetarnas hälsa. Det blir därför kritiskt att förstå hur de nyanställda upplever introduktionsprocessen när den genomförs på distans, vilket också är syftet med den aktuella studien.Studien utgår från en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats utifrån Nahapiet och Ghoshals (1998) modell om socialt kapital som innefattat tre dimensioner: strukturellt, socialt och kognitivt.Resultatet visar att distansarbete försvårar den spontana kommunikationen mellan den nyanställda och de etablerade kollegorna, vilket gör att arbetsrelationerna tar längre tid att bygga på distans. Vidare visar empirin att sociala aktiviteter för att bygga gemenskap har satts på paus under distansarbete och även att tillgängligheten till andra kollegor för socialt utbyte varierar. Det i sin tur påverkar informations- och resurstillgången eftersom de informella mötena och de spontana interaktionerna inte förekommer på samma sätt vid distansarbete. Slutligen har studien samlat in värdefull information som kan bidra med möjligheter att förbättra introduktionsprocessen för nyanställda som introduceras på distans i framtiden. / The onboarding process plays a central role to facilitate newcomer adjustment’. As a result of the Covid-19 pandemic, several organizations have been faced with the challenge to rapidly shift and work from home in order to prevent the spread of the Corona virus and protect the health of their employees. This study aims to understand the experiences of new employees as the onboarding process is carried out virtually, which becomes crucial considering these circumstances.The study takes on a qualitative approach, where data has been collected through six semi-structured interviews. The results have been analyzed from a social capital perspective, inspired by Nahapiet and Ghoshal's (1998) framework, which includes three dimensions: structural, social and cognitive.Findings in this study indicate that everyday communication between new employees and their coworkers is during telework highly constrained. Meaning it takes longer time to build established relationships due to the unordinary setting and initiating a conversation on a digital platform. Furthermore, the empirical evidence shows that social activities for the purpose of building camaraderie is no longer a priority during telework and the access for social exchange is also strongly limited in certain cases. This in turn affects the resources of information since informal interactions occur less frequently when the onboarding process is implemented on a digital platform. Lastly, this study provided useful information on possible improvements for future onboarding processes for new employees during telework.