Utifrån Arbetsmiljöverkets granskningar och senaste rapporteringar som visade att den snabbt växande bemanningsbranschen stod för flest inrapporterade arbetsolyckor jämfört med andra branscher, var syftet med denna studie att undersöka hur bemanningsansvariga arbetade med introduktionsprocesser och arbetsmiljöarbete för nyanställda och befintliga konsulter. Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes med bemanningsansvariga. Resultatet visade att arbetet med introduktion och arbetsmiljö, i de flesta fall, följer de riktlinjer och lagar som går i linje med hur arbetsgivare ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sätt som ger konsulterna en bra start på sin nya arbetsplats och att ohälsa förebyggs. Bemanningsansvariga betonade vikten av att introduktioner genomfördes för att konsulterna skulle få en så bra start som möjligt, eftersom dem inte har möjligheten att närvara i deras arbete på kundföretagen. Information gavs om anställningsförhållandena, och de tydliggjorde även det ”delade” arbetsmiljöansvaret som förekom för bemanningsföretag och kundföretag enligt arbetsmiljölagen. Det framgick också att bemanningsansvariga upplevde en känsla av otillräcklighet för sina konsulter, samt att kundföretagen visade brister på att kommunicera med bemanningsansvariga. Vidare uppvisade resultatet också att det inte är självklart att bemanningsansvariga hade eller fick utbildning för arbetsmiljöarbete, och också att de inte alltid deltog i de skyddsronder de borde vara med vid. / Vetenskapligt arbete

Purpose: The purpose of this study is to increase an understanding of the importance of organizational socialization in an introduction process based on employees' experiences. Our hope is to clarify which aspects are meaningful for a new employee in order to tie social bonds to the workplace, while those aspects also promote organizations' way of formulating their introduction process. Methodology: A survey focusing on introduction processes with an inductive approach.    Empirical data have been collected through six semi-structured interviews. Conclusions: The result of the study showed that the aspects that are meaningful for new hires to tie social bonds to the workplace are that introduction processes should be structured. The study concludes that relationships are what should permeate introduction processes at all levels to tie social bonds, which is valuable for both the new hire and the organization.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av en digital onboarding-process. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med intervjupersoner som hade genomgått en digital onboarding-process under de senaste 24 månaderna. Materialet från datan som insamlades transkriberades och analyserades utifrån Braun & Clarkes (2013) sexstegsmodell för en induktiv tematisk analys. Utifrån analysen hittades tre huvudteman varav ett huvudtema hade två underteman. Första huvudtemat var Att lära sig nya arbetsuppgifter med underteman Tillgänglighet och Kommunikation, andra huvudtemat var Företagskulturen, sista huvudtemat var Sociala kontakter på arbetet. Resultatet i studien visade att det har varit svårt för intervjupersonerna att ta del av alla relevanta delar som ingår i en onboarding-process när de har genomgått den digitalt. Exempelvis har det varit problematiskt att skapa sig en uppfattning om företagskulturen, att lära sig nya arbetsuppgifter samt att lära känna sina nya arbetskollegor på djupet. / The purpose of this study was to investigate the experience of a digital onboarding-process. The study was conducted using a qualitative method where eight semi-structured interviews were conducted with interviewees who had undergone a digital onboarding-process in the last 24 months. The material from the data collected was transcribed and analysed based on Braun & Clarke's (2013) six-step model for an inductive thematic analysis. Based on the analysis, three main themes were found, of which one had two sub-themes. The first main theme was Learning new tasks with subthemes Accessibility and Communication, the second main theme was Business culture, the last main theme was Social contacts at work. The results of the study showed that it has been difficult for the interviewees to learn the relevant and important elements involved in an onboarding-process when they have undergone it digitally. For example, it has been problematic to get an idea of the company culture, to learn new tasks and to get to know their new colleagues in depth.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för nytillträdda chefers upplevelse av introduktionsprocessen och vilka aspekter som är av relevans ur chefers perspektiv. Studien utfördes på en fabrik med omkring 1500 anställda. Studien är av kvalitativ art med empiri hämtad genom semistrukturerade intervjuer med tio nytillträdda produktionsledare. Analysen av data genomfördes med inspiration utifrån en fenomenologisk forskningsansats. I resultatet urskiljs produktionsledarnas olika erfarenheter av introduktionsprocessen. Introduktionen har inte varit standardiserad och haft frånvarande tidsramar, vilket har resulterat i att processen har upplevts ostrukturerad och otydlig. Flera av de nytillträdda cheferna upplevde bland annat att organisationen inte skapat goda förutsättningar för dem att lyckas i sin roll som produktionsledare. Vidare aspekter som belystes viktiga under introduktionsprocessen innefattade bland annat fadderskapet och stödet från kollegorna. Avslutningsvis är vår slutsats att genom en god struktur och tydlig information hade organisationen kunnat utveckla en mer givande introduktion för deras produktionsledare. / This study aims to create a deeper understanding of how newly employed managers experiences of the orientation program and furthermore what aspects that was of relevance from a manager point of view. The study was conducted at a factory with approximately 1500 employees. A qualitative research design was used in the study with empirical data retrieved from semi-structured interviews with ten newly employed production leaders. The analysis of data has been conducted with inspiration by a phenomenological research approach. The results portray the production leaders different experiences of their work orientation. The result shows that the work orientations have not been standardized and furthermore lacked time frames, with the result that the process has been experienced unstructured and vague. Several of the newly employed mangers, for instance, experienced that the organization did not create useful conditions for them to succeed in their role as production leaders.  Further aspects that were highlighted as important during the work orientation included a mentor and the support from colleagues. In conclusion, we believe that through a distinct structure and clear information from the organization, they would been able to develop a more productive work orientation for their production leaders.

Framgångsrika introduktioner av nyanställda är väsentliga för både organisationer och arbetstagare, då de leder till att anställda effektivt kommer igång med arbetsuppgifter och deltar i sociala gemenskaper. Under den senaste tiden har introduktionsprocesser bedrivits över distans inom många organisationer i stället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket till följd av covid-19-pandemin. Fortsättningsvis ser distansarbetet ut att öka i Sverige, med fler och fler som arbetar hemifrån. På grund av detta var det intressant att undersöka hur nyanställda upplevt introduktionsprocessen på distans.  Studien har antagit en kvalitativ metodansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice.  Studiens resultat har visat att interaktionsmöjligheter och arbetsplatsens gemenskap har minskat till följd av introduktioner på distans. Resultatet fann även att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Dock uppgav nyanställda  att informella aktiviteter var något de saknade. Avslutningsvis har studien bidragit med intressant kunskap inför framtida introduktionsprocesser på distans. / Framgångsrik ombordstigning av nya anställda är avgörande för både organisationer och anställda, eftersom det leder till att anställda effektivt kommer igång med uppgifter och deltar i sociala samhällen. På senare tid har onboardingprocesser genomförts på distans i många organisationer istället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket som ett resultat av covid-19-pandemin. Distansarbetet ser ut att fortsätta öka i Sverige, med allt fler som arbetar hemifrån. På grund av detta är det intressant att undersöka hur nya anställda upplevde onboarding-processer på distans. Studien har en kvalitativ metodologisk ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Resultaten av studien har visat att interaktionsmöjligheter och känslan av gemenskap på arbetsplatsen har minskat på grund av onboardings på distans. Resultaten har också visat att nyanställda kan lära sig sina uppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Frånvaron av informella aktiviteter var dock något som nya anställda uppgav att de saknade. Slutligen har studien bidragit till intressant kunskap för framtida onboardingprocesser på distans.

Under året 2023 som denna rapport skrivs har covid-19 pandemin till slut planat ut någorlunda och samhället har börjat återgå till det nya normala. Covid-19 pandemin var en lång utdragen tid som i vågor påverkade världen, Sverige var ett av det länder som blev påverkat och det land som studien tar sin utgångspunkt ur. Något som blev märkbart under pandemin var hur de flesta organisationer blev tvungna att införa distansarbete till följd av de rekommendationer och restriktioner som gällde. Att organisationerna behövde införa distansarbete innebar att de anställda även fick genomgå större förändringar i sitt arbetsliv, så som att arbetet på plats övergick till att bli i princip helt och hållet på distans och även i stort blev helt digitalt. Trots att det varit väldigt populärt att undersöka hur covid-19 pandemin påverkat anställda i olika aspekter under de senaste åren, har det i denna studie identifierats väldigt lite forskning som undersöker specifikt hur anställdas organisatoriska identifiering påverkats av förändrade arbetsformer. Vidare finns det ingen identifierad forskning i denna studie som visar på hur anställda identifierar sig med sin organisatoriska efter att de återgått till att arbeta på plats igen efter distansarbete till följd av covid-19 pandemin. Vi har i denna kvalitativa studie till syfte att utforska hur anställda identifierar sig med sin organisation efter att de återgått till att arbeta på plats efter ett ofrivilligt infört distansarbete. Vi har i denna studie även som delsyfte att jämföra två grupper, varav ena gruppen påbörjat sin anställning innan deras organisation införde distansarbetet, och den andra gruppen har börjat sin anställning under det införda distansarbetet. Ett andra delsyfte för studien är även att utforska om introduktionen har en påverkan på den organisatoriska identifieringen under ovan givna förändringar. Totalt genomfördes 8 semistrukturerade intervjuer där respondenterna även fick svara på självskattningsfrågor i hur väl de identifierar sig med sin organisation. Resultatet visade på att de sociala interaktionerna hade en stark koppling till en hög identifiering. Desto bättre möjlighet till och upplevelse av de sociala interaktioner som funnits, desto högre tenderade respondenterna att skatta sig. Förutom möjligheterna och upplevelserna fann vi även att behovet av sociala interaktioner kan skilja sig mellan individer. Ytterligare visade resultatet inte på några specifika skillnader i hur anställda identifierar sig med sin organisation beroende på när de påbörjat sin tjänst samt att introduktionen har en påverkan men att de sociala interaktionerna hade en starkare påverkan. I och med de flertalet fördelar som organisatorisk identifiering kan leda till för både anställda och organisationer, kan vi med detta resultat därmed starkt rekommendera organisationer till att möjliggöra och underlätta för de sociala interaktionerna för de anställda, och att möta de anställdas behov av detta. / During the year 2023, when this report is being written, the covid-19 pandemic has finally leveled off to a reasonable degree and society has begun to return to the new normal. The Covid-19 pandemic was a long drawn-out period that affected the world in waves. Sweden was one of the countries that was affected and the country from which this study draws its respondents. Something that became noticeable during the pandemic was how most organizations were forced to introduce remote work as a result of the recommendations and restrictions that applied. The fact that the organizations needed to introduce remote work meant that the employees also had to go through major changes in their working life, such as that the work on site changed to being almost completely remote and also largely became digital. Despite the fact that it has been very popular to investigate how the covid-19 pandemic has affected employees in various aspects in recent years, very little research has been identified in this study that specifically examines how employees' organizational identification has been affected by changed work forms. Furthermore, there is no identified research in this study that shows how employees identify with their organization after they have returned to work on site again after remote work as a result of the covid-19 pandemic. In this qualitative study, we aim to explore how employees identify with their organization after they have returned to work on site after involuntarily being introduced to remote work. In this study, we also have as a partial aim to compare two groups, of which one group started their employment before their organization introduced telework, and the other group started their employment during the introduced telework. Another partial aim of the study is to explore whether the introduction has an impact on the organizational identification during the changes given above. A total of 8 semi-structured interviews were conducted where the respondents also had to answer self-assessment questions about how well they identify with their organization. The result showed that the social interactions had a strong connection to a high level of identification. The better the opportunity for and experience of the social interactions that existed, the higher the respondents tended to rate themselves. In addition to the opportunities and experiences, we also found that the need for social interactions can differ between individuals. Furthermore, the results did not show any specific differences in how employees identify with their organization depending on when they started their service, and that the introduction has an impact but that the social interactions had a stronger impact. With the numerous benefits that organizational identification can lead to for both employees and organizations, with this result we can therefore strongly recommend organizations to enable and facilitate the social interactions for employees, and to meet the employees' needs for this.

Introduktionen ute på arbetsplatserna är en viktig del både för organisationen och för de nya medarbetarna. Organisationer lägger mycket pengar på att genomföra rekryteringar och följs inte rekryteringsprocessen upp av en introduktion kan det investerade pengarna och resurserna gå förlorade. En strukturerad och välutvecklad introduktion som besitter flera olika moment kan skapa bättre förutsättningar för organisationen att ta vara på sin investering. De nyanställda bäddas in i organisationen och kan effektivare genomföra sina arbetsuppgifter. En introduktion som är väl genomförd kan öka motivationen hos den anställde och kan bidra till en högre grad av lojalitet gentemot organisationen. På grund av detta är det intressant att undersöka hur introduktionen genomförs och prioriteras ute på organisationer. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för hur olika synsätt och tillvägagångssätt genom att samverka kan ge förutsättningar för en bättre arbetsintroduktion. Det finns flera olika perspektiv som behandlar arbetsintroduktioner och hur dessa ska genomföras. I denna studie har vi valt att sammanställa perspektiven under sammanfattande rubriker (introduktionsprocessen, samspel mellan kollegor, handledarstöd, praktisk information samt uppföljning och feedback). Studien har genomförts på en större offentlig organisation i Mellansverige. Med hjälp av kontaktpersoner på organisationen fick vi kontakt med de respondenter som under det senaste året genomfört en introduktion och fortfarande var anställd på organisationen. Efter samtal med organisationens kontaktpersoner framgick det en önskan om att undersöka organisationens chefsintroduktioner. Därefter valdes åtta nyanställda chefer till studiens respondenter. Resultatet som framgick i denna studie visar en brist på struktur och engagemang kring chefsintroduktionerna i organisationen. Respondenternas introduktioner skiljer sig åt och de alla har upplevt olika tillvägagångssätt. Ett ytterligare resultat från studien visar på brister i socialisering och uppföljning. / The workplace related introduction is an important part for the organization and for the new employees. The recruiting process is costly for the organizations and if it is not followed up by an introduction, the money invested can be vaisted. A structured and well-developed introduction that includes several different elements can create better conditions for the organization to benefit from its investment. The new employees becomes embedded in the organization and can carry out their tasks more efficiently. An introduction that is well implemented can increase the motivation of the employee and can contribute to a higher extent of loyalty to the organization. Because of this, it is interesting to examine how the introduction is carried out and prioritized in organizations. This study aims to gain a deeper understanding of how different approaches and by combining them provide conditions for a better workplace introduction. There are several different perspectives that affect work introductions and how these should be implemented. In this study, we have compiled the perspectives under summary headings (the introductionprocess, interaction between colleagues, mentor support, practical information and follow-up and feedback). The study was conducted at a public organization in the middle of Sweden. With the help of contact persons at the organization, we got in touch with the respondents that during the past year conducted an introduction and were still employed at the organization. After conversations with the organization's contact persons, there was a desire to investigate the organization's manager introductions. Subsequently, eight newly hired managers were elected as the study's respondents. The results reported in this study show a lack of structure and commitment around the manager introductions at the organization. The respondents' introductions differ and they have all experienced different approaches. Another example from the result is shortcomings from the organization in socialization and follow-up.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka förhållande mellan Marx alienationsteori och Karaseks krav, kontroll och stödmodell kopplat till introduktionsprocess hos nyanställd personal i kommunal verksamhet. Då en stor andel av jordens arbetande befolkning inte trivs med sina arbeten, vilket i sin tur kan leda till en så kallad ”mental utcheckning” finns ett intresse att studera och förstå vilka mekanismer kan ligga bakom denna misstrivsel. Upplevelse av introduktion har betydelse för personalens vilja att stanna kvar på arbetsplatsen, därför kan förståelse för negativa känslor hos nyanställd personal vara till hjälp när en ny medarbetare är på väg in i organisationen. Alienationsteorin utgjorde teoretiska utgångspunkt i denna kvalitativa studie med induktiv ansats och undersökningen genomfördes på en mindre kommun i mellersta Sverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att studera hur alienation kunde uttryckas och förstås undersöktes 13 medarbetares introduktionstid från deras första kontakt med arbetsgivaren och under den närmast efterföljande tiden. Informanternas svar analyserades därefter utifrån krav-kontroll-stödmodellen, att det krävs en fungerande balans mellan utmaningar, egna förmågor och relevant stöd. Studien visade att denna balans påverkade nyanställdas känsla av kontroll och trivsel på den nya arbetsplatsen, och väl genomförd introduktionsprocess kunde motverka upplevelse av alienation och förfrämligande. På motsatt sätt, utan stöd från handledare, med bristfällig återkoppling från chef och otydliga rutiner på arbetsplatsen tog det längre tid att komma i arbetet och bemästra sin situation. Detta i sin tur förstärkte känsla av otrygghet och att inte räcka till, med upplevd stress och alienering som följd.

Dagens rörliga arbetsmarknad karaktäriseras av strukturell förändring och teknisk utveckling som ställer krav på organisationer att arbeta aktivt för att behålla sin arbetskraft. Undersökningar visar att anställda som anser att deras arbete meningsfullt samt är nöjda med introduktionsprocessen tenderar att stanna längre på sin arbetsplats, jämfört med anställda som är missnöjda. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om anställdas meningsskapande, vilket vi undersökt genom att studera hur doktorander vid Uppsala universitet tillskriver introduktionsprocessen mening. För att fånga individernas uppfattningar av meningsskapande till introduktionsprocessen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sex stycken doktorander vilka alla gått samma introduktionsutbildning. För att bidra med kunskap om hur anställda skapar mening till introduktionsprocesser har vi använt oss av Karl Weicks (1995) teori om meningsskapande i organisationer. Genom kodning och tematisering av intervjutranskripten har studiens centrala frågeställningar Hur beskriver doktorander sina upplevelser av introduktionsprocessen? och Hur upplever doktorander att de har påverkats av introduktionsprocessen? besvarats. Resultatet visar att anställda beskriver introduktionsprocessen som en ordningsskapande och kontinuerlig process samt att tidigare erfarenhet och förväntningar påverkar meningsskapandet. Individer skapar mening till introduktionsprocessen genom kommunikation samt genom att motsätta sig och anpassa sig till de budskap som förmedlas från organisationen. Resultatet påvisar även att den mening som de anställda tillskriver introduktionen samspelar med identitetskonstruktion och agerande. / In light of a changeable labor market characterized by structural transformation and technical development, organizations today need to work actively on maintaining their labor force. Studies show that employees who consider their work meaningful and are happy with their introduction tend to stay employed longer at the organization, then employees that are dissatisfied. The purpose of this study is to contribute with knowledge of employees’ sensemaking. This purpose has been achieved by study of how PhD students at Uppsala university make sense of their introduction process. In order to capture the individuals’ sensemaking of the introduction process, semi-structured interviews were conducted with six PhD students, all of whom have participated in the same introduction process. To gain further insight into how sensemaking is expressed, in regard to introduction processes, we have used Karl Weick's (1995) theory of sensemaking in organizations. Through coding and thematization of interview transcripts the research questions How do PhD students describe their experience of the introduction process? and How do PhD students experience that they have been affected by the introduction process? are answered. The results demonstrate that employees experience the introduction as a continuous and sequencing process and that their background and expectations affect their experience. Individuals make sense of the introduction process through communication as well as by opposing and adapting to the messages conveyed from the organization. The results also show that sensemaking interacts with identity construction and action.

Introduktionsprocessen är en viktig komponent för att underlätta de nyanställdas acklimatisering, samt för att skapa de bästa förutsättningarna för att integreras i arbetsgruppen och prestera arbetsmässigt. Som en följd av Covid-19 pandemin har distansarbete varit en åtgärd som tvingat många organisationer att ställa om för att stoppa smittspridningen och skydda medarbetarnas hälsa. Det blir därför kritiskt att förstå hur de nyanställda upplever introduktionsprocessen när den genomförs på distans, vilket också är syftet med den aktuella studien.Studien utgår från en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats utifrån Nahapiet och Ghoshals (1998) modell om socialt kapital som innefattat tre dimensioner: strukturellt, socialt och kognitivt.Resultatet visar att distansarbete försvårar den spontana kommunikationen mellan den nyanställda och de etablerade kollegorna, vilket gör att arbetsrelationerna tar längre tid att bygga på distans. Vidare visar empirin att sociala aktiviteter för att bygga gemenskap har satts på paus under distansarbete och även att tillgängligheten till andra kollegor för socialt utbyte varierar. Det i sin tur påverkar informations- och resurstillgången eftersom de informella mötena och de spontana interaktionerna inte förekommer på samma sätt vid distansarbete. Slutligen har studien samlat in värdefull information som kan bidra med möjligheter att förbättra introduktionsprocessen för nyanställda som introduceras på distans i framtiden. / The onboarding process plays a central role to facilitate newcomer adjustment’. As a result of the Covid-19 pandemic, several organizations have been faced with the challenge to rapidly shift and work from home in order to prevent the spread of the Corona virus and protect the health of their employees. This study aims to understand the experiences of new employees as the onboarding process is carried out virtually, which becomes crucial considering these circumstances.The study takes on a qualitative approach, where data has been collected through six semi-structured interviews. The results have been analyzed from a social capital perspective, inspired by Nahapiet and Ghoshal's (1998) framework, which includes three dimensions: structural, social and cognitive.Findings in this study indicate that everyday communication between new employees and their coworkers is during telework highly constrained. Meaning it takes longer time to build established relationships due to the unordinary setting and initiating a conversation on a digital platform. Furthermore, the empirical evidence shows that social activities for the purpose of building camaraderie is no longer a priority during telework and the access for social exchange is also strongly limited in certain cases. This in turn affects the resources of information since informal interactions occur less frequently when the onboarding process is implemented on a digital platform. Lastly, this study provided useful information on possible improvements for future onboarding processes for new employees during telework.