Akademiska Hus håller tillsammans med Luleå tekniska universitet på att utveckla ett nytt kvarter på universitetsområdet i Luleå idag. Det nya kvarteret som går under arbetsnamnet Deltakvarteret befinner sig fortfarande i ett tidigt skede i byggprocessen och det finns därmed ingen färdig utformning av kvarteret och den kommande byggnaden idag. I dagsläget finns endast ett flertal skissförslag på hur kvarteret skulle kunna utformas. Syftet med det här examensarbetet var därmed att undersöka hur ett entréområde kan gestaltas samt att ta fram specifika riktlinjer för hur Deltakvarterets nya huvudentré kan utformas. För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte utfördes en litteraturstudie samt en platsanalys av den plats där den nya huvudentrén till Deltakvarteret ska placeras. Litteraturstudien hade tre olika perspektiv: entréns betydelse genom tiderna, vilka regelverk som styr utformningen av entréer i Sverige idag samt hur det nordiska klimatet i Sverige påverkar utformningen. Platsanalysen utfördes utifrån Jan Gehls analysmetod 12 kvalitetskriterier vilken bygger på en checklista för att bedöma hur välfungerande och inbjudande det offentliga rummet är. Syftet med platsanalysen var att undersöka de styrkor och svagheter som det blivande entréområdet har idag för att ta fram riktlinjer som kan stärka eventuella svagheter. Litteraturstudien visade på att entréer till byggnader har varit av stor betydelse genom tiderna då den bland annat har fungerat som ett sätt att visa på den status och makt som byggnadens invånare har i samhället. Däremot har dess utseende varierat efter de rådande arkitektoniska stilarna samt byggnadsteknikerna. Litteraturstudien visade även att det finns ett antal regelverk att förhålla sig till vid nybyggnation av en entré i Sverige idag, där framför allt Boverkets föreskrifter och allmänna råd är tillämpningsbara på entréer. Dock är de krav som ställs i BBR inte alltid tillräckliga och det kan därmed krävas ytterligare anpassningar för att uppnå en bra tillgänglighet. I nordiska klimat krävs det att utformningen av både entréer och byggnader i sin helhet tar hänsyn till klimatet för att undvika de negativa aspekter som vinterklimatet annars kan medföra. Tre viktiga aspekter som identifierats var att hålla de varma temperaturerna inomhus och de kalla utomhus, skapa skydd mot kalla vintervindar samt att släppa in vintersolen i byggnaden. Gehl-analysen visade på att den studerade ytan till största del uppnådde en acceptabel nivå för de tolv kvalitetskriterierna enligt metoden, men att vissa åtgärder fortfarande krävs för att uppnå ett lyckat stadsrum. De åtgärder som krävdes var bland annat att skapa mer skydd mot obehagliga sinnesupplevelser samt att skapa fler möjligheter att stå och sitta ned i stadsrummet.  Studiens bidrag är att sammanfatta och lyfta de aspekter som är viktiga att ha i åtanke när en ny huvudentré till en offentlig byggnad utformas i Sverige idag, där såväl styrande regelverk för entréns utformning och de anpassningar som krävs för det nordiska klimatet som entréns betydelse för en byggnad inkluderas. Studien har även bidragit till att ta fram riktlinjer som Deltakvarteret kan förhålla sig till vid utformningen av dess nya huvudentré. / Akademiska Hus, together with Luleå University of Technology, is currently developing a new block on the university campus in Luleå. The new block, which goes by the working name the Delta Block, is still at an early stage in the construction process and thus there is no finished design of the block and the upcoming building today. At present, there are only several sketch proposals on how the block could be designed. The purpose of this thesis was to investigate how an entrance area could be designed and to develop specific guidelines for how the Delta Block's new main entrance could be designed. To answer the research questions and fulfil the purpose of the study, a literature study was performed as well as a site analysis of the place where the new main entrance to the Delta Block will be located. The literature study had three different perspectives: the importance of the entrance through the ages, the regulations that govern the design of entrances in Sweden today, and how the Nordic climate in Sweden affects the design. The site analysis was performed based on Jan Gehl's analysis method 12 quality criteria, which is based on a checklist to assess how well-functioning and inviting the public space is. The purpose of the site analysis was to examine the strengths and weaknesses that the future entrance area has today in order to develop guidelines that can strengthen any weaknesses. The literature study showed that entrances to buildings have been of great importance through the ages as it has, among other things, served as a way to show the status and power that the building's inhabitants have in society. However, its appearance has varied according to the prevailing architectural styles as well as the building techniques. The literature study also showed that there are a number of regulations to comply with when building an entrance in Sweden today, where above all the National Board of Housing, Building and Planning's regulations and general guidelines are applicable to entrances. However, the requirements set in the BBR are not always sufficient and further adjustments may be required to achieve good accessibility. In the Nordic climate, it is required that the design of both entrances and buildings takes the climate into account in order to avoid the negative aspects that the winter climate may otherwise entail. Three important aspects identified were keeping the warm temperatures indoors and the cold outdoors, creating protection against cold winter winds and to let the winter sun into the building. The Gehl analysis showed that the studied area largely achieved an acceptable level for the twelve quality criteria according to the method, but that certain measures are still required to achieve a successful urban space. The measures required included creating more protection against unpleasant sensory experiences and creating more opportunities to stand and sit down in the urban space. The study's contribution is to summarize and highlight the aspects that are important to keep in mind when designing a new main entrance to a public building in Sweden today, where both governing regulations for the design of the entrance and the adaptations required for the Nordic climate and the entrance's significance for a building are included. The study has also helped to develop guidelines that the Delta Block can use when designing its new main entrance.

In countries with harsh winter climates extensive winter road maintenance is necessary to achieve traffic accessibility and road safety. These measures have high economic and environmental costs as snow free roads and winter road maintenance in Sweden today is achieved by a combination of mechanical snow clearance and the spreading of salt to prevent ice formation. The salt ends up in the roadside environment and has negative effects on groundwater and vegetation. An alternative to traditional winter road maintenance to obtain non-skid winter roads is the use of hydronic pavement(HP) systems. Existing HP systems in Sweden are powered by district heating which limits the application to urban locations. The goal is to utilize renewable energy sources such as geoenergy which can be used in both rural and urban locations. This thesis suggests Hamnbacken in Visby as a pilot project for a full-scale application of the proposed HP system using surface water source heat.The weather related road surface conditions on Hamnbacken, and the potential of a renewable energysource have been examined in this study and the proposed location has been found favourable for a HP system. / Länder med övervägande kallt vinterklimat är halkbekämpning en nödvändighet för trafikens framkomlighet och säkerhet. Åtgärderna som vidtas för att få snö- och isfria vägar är kostsamma samt har en hög miljöpåverkan, ett vedertagligt exempel är plogning och saltning. Saltet hamnar i slutändan inom vägens omgivande områden och har en negativ påverkan på grundvatten och vegetation. En alternativ lösning till traditionell halkbekämpning är uppvärmda vägar för att uppnå ett halkfritt vinterväglag. Befintliga väguppvärmningssystem i Sverige försörjs av fjärrvärme vilket är en begräsning då tillgången till fjärrvärme finns i anslutning till tätorter. Målet är att utnyttja förnybara energikällor såsom geoenergi som är tillgänglig både i tätorter och på landsbygden. Det här examensarbetet undersöker Hamnbacken i Visby som ett pilotprojekt för en fullskalig implementering av väguppvärmningssystem där sjövärme används som energikälla. Denna studie har undersökt väderrelaterade vägförhållanden på Hamnbacken samt potentialen för användning av sjövärme. Den föreslagna platsens förutsättningar har visat sig vara gynnsamma i detta avseende.

Städerna växer och allt fler strukturer av olika material byggs upp, och med detta minskar de gröna ytor som finns. Träd huggs ned och olika växter dras ut med rötterna och ersätts av metall, betong, lera m.m. De ytor som en gång varit gröna och fulla av liv blir allt mer gråa och livlösa. Människan skapar större städer, med höga och stora byggnader som ersätter den vegetation som en gång legat på platsen. Den fråga som då uppstår är: Hur kan vi fortsätta bygga strukturer, men samtidigt inte minska på de gröna ytor som finns? Ett alternativ kan vara att integrera grönska och vegetation på byggnadernas fasader, terrasser och tak, samtidigt skapa ytor på olika nivåer som ersätter den mark som finns under byggnaderna. Samtidigt är det viktigt att fundera över den påverkan som grönska har på oss människor och arkitekturen som den vistas bland. I Sverige, som i många andra delar av världen, väljer en stor mängd människor att vistas bland vegetation/grönska eller tycker om att ta hand om sin trädgård och befinna sig i den. Bland vackra och väldoftande blommor och växter. Därför är syftet med arbetet att både fundera över hur man kan integrera grönska i arkitekturen, men även undersöka vilken påverkan denna integrering kan komma att ha på människans psykiska och fysiska välmående. Resultatet av den studie som utförts visar en positiv inverkan av integration av grönska på arkitektur, men att mängden spelar en stor roll för de som besvarade enkätens frågor. Likaså visar experternas påståenden att detta stämmer in på det arbete de tidigare utfört och/eller det arbete de strävar efter. Dessutom kan resultatet av dessa stärkas med hjälp av den teoretiska bakgrund som stödjer studien, där ett flertal forskare för diskussionen vidare i sin forskning och belyser vikten av att utföra fler studier av denna sort för att säkerställa vikten av ämnet i fråga. Integreringen av grönska på terrasser, fasader och tak blir allt mer aktuellt, även här i Sverige, och med denna studie hoppas den studieansvariga att frågan tas upp ännu mer och vidare forskas inom den nordiska, eller mer specifikt den svenska sektorn. / The cities are growing and more and more structures made up of different materials are being built, and with this follows the reduction of already existing green spaces. Trees are cut down and different plants are pulled out along with their roots and replaced by metal, concrete, clay etc. The spaces that used to be green and full of life are becoming increasingly grey and lifeless. Humans are building larger and larger cities, with high and massive buildings that are replacing the vegetation that was once present on the ground beneath them. The question that then arises is: How can we continue building and expanding our cities, without damaging and reducing the green spaces that already exist? An alternative can be the integration of greenery and vegetation on the building’s façade and on its rooftops, and at the same time create surfaces on different levels that can replace the ground beneath the building.  At the same time it is important to think about the impact that greenery has on us humans and on architecture. In Sweden, like in many other countries around the world, a large quantity of people choose to walk or stay where there is vegetation/greenery or like to take care of their garden and enjoy the beauty of it. Among beautiful and fragrant flowers and plants. Therefore, the purpose of this study is to both reflect on how one can integrate greenery in architecture, but also examine the impact that this form of integration can have on the human psyche and physical well-being. The results of the conducted study shows a positive impact of the integration of greenery on architecture, quantity, however, plays a large part for the respondents of the enquiry. Also the claims made by the experts within the field of architecture shows that this does in fact align with the work that they either have conducted in the past or the work that they are striving for. In addition, the results can through these be strengthened with the help of the theoretic background that supports the study conducted, where several researchers further the discussion in their research and highlight the importance of conducting more studies of this sort to ensure the importance of the subject at hand. The integration of greenery on facades and rooftops is becoming increasingly more relevant, even in Sweden. With this thesis, the study supervisor and author hope that the question is brought to light more and that more research is conducted within the Nordic, or more specifically the Swedish sector.