Global ETD Search

1	Är du normal lille vän? : en studie om normalitet och avvikelse i förhållande till diagnostiska läs- och skrivtest. Lundegård, Ulf, Mölleryd, Ewa January 2005 (has links) <p>Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal. Vårt syfte är att undersöka om testerna kan kopplas till normalitet och avvikelse. Undersökningens övergripande frågeställningar är:</p><p>1. Hur används de diagnostiska testen på den kommunala nivån?</p><p>2. Hur påverkas skolans inre arbete av de diagnostiska testerna?</p><p>3. Vad leder de diagnostiska testerna till för elever med svaga resultat?</p><p>4. Kan den diagnostiska testverksamheten kopplas till normalitet och avvikelse?</p><p>Vi har avgränsat undersökningen till tre gymnasieskolor i Huddinge kommun. Sedan 2003 samordnar kommunen läs- och skrivtestverksamheten. Undersökningen baseras i första hand på intervjuer. Vi har intervjuat utredningssekreterare på kommunen, tre rektorer och tre specialpedagoger. Vi har också tagit del av en del dokument från kommunen.</p><p>Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi gjort en diskursanalys av de muntliga och skriftliga källorna.</p><p>Testerna har två syften, dels diagnostiskt och dels ekonomiskt. Vi har kunnat se att man på den kommunala nivån enbart använt testresultaten till fördelning av pengar. På skolnivå utgör testerna en del i organisationen av stödundervisningen. Utifrån vår diskursanalys har vi funnit att man talar om eleverna på olika sätt. Utifrån egenskapsdiskursen bedöms eleverna efter deras brister. Den diskursen är rådande på kommunnivå. På skolnivå råder en utvecklingsdiskurs där man ser till elevens behov när man talar om vilket stöd eleven behöver. Skolans hela verksamhet är normativ. Vårt resultat har visat att de elever som man vill synliggöra med de diagnostiska testerna är de som betraktas som avvikande. Genom kompensatoriska lösningar vill skolan få de avvikande eleverna att passa in i skolans norm.</p> Education Pedagogik diagnostiska läs- och skrivtest gymnasieskolan normalitet och avvikelse Education Pedagogik
2	Elever med särskilda behov : En studie om hur tio lärare uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd Aydogan, Diana, Lahdo, Shafira January 2008 (has links) No description available. Elever i behov av särskilt stöd normalitet och avvikelse, Education Pedagogik
3	Är du normal lille vän? : en studie om normalitet och avvikelse i förhållande till diagnostiska läs- och skrivtest. Lundegård, Ulf, Mölleryd, Ewa January 2005 (has links) Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal. Vårt syfte är att undersöka om testerna kan kopplas till normalitet och avvikelse. Undersökningens övergripande frågeställningar är: 1. Hur används de diagnostiska testen på den kommunala nivån? 2. Hur påverkas skolans inre arbete av de diagnostiska testerna? 3. Vad leder de diagnostiska testerna till för elever med svaga resultat? 4. Kan den diagnostiska testverksamheten kopplas till normalitet och avvikelse? Vi har avgränsat undersökningen till tre gymnasieskolor i Huddinge kommun. Sedan 2003 samordnar kommunen läs- och skrivtestverksamheten. Undersökningen baseras i första hand på intervjuer. Vi har intervjuat utredningssekreterare på kommunen, tre rektorer och tre specialpedagoger. Vi har också tagit del av en del dokument från kommunen. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi gjort en diskursanalys av de muntliga och skriftliga källorna. Testerna har två syften, dels diagnostiskt och dels ekonomiskt. Vi har kunnat se att man på den kommunala nivån enbart använt testresultaten till fördelning av pengar. På skolnivå utgör testerna en del i organisationen av stödundervisningen. Utifrån vår diskursanalys har vi funnit att man talar om eleverna på olika sätt. Utifrån egenskapsdiskursen bedöms eleverna efter deras brister. Den diskursen är rådande på kommunnivå. På skolnivå råder en utvecklingsdiskurs där man ser till elevens behov när man talar om vilket stöd eleven behöver. Skolans hela verksamhet är normativ. Vårt resultat har visat att de elever som man vill synliggöra med de diagnostiska testerna är de som betraktas som avvikande. Genom kompensatoriska lösningar vill skolan få de avvikande eleverna att passa in i skolans norm. Education Pedagogik diagnostiska läs- och skrivtest gymnasieskolan normalitet och avvikelse Education Pedagogik
4	Elever med särskilda behov : En studie om hur tio lärare uppmärksammar elever i behov av särskilt stöd Aydogan, Diana, Lahdo, Shafira January 2008 (has links) No description available. Elever i behov av särskilt stöd normalitet och avvikelse, Education Pedagogik
5	Neuropsykiatriskafunktionsnedsättningari förskolan - : En studie om hur pedagogerna arbetar med dessa barn Holm, Victoria, Lindqvist, Ida January 2013 (has links) I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelärare på tre olika förskolor uppmärksammar, underlättar och hjälper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hur pedagogerna tillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjälpmedel för att skapa en meningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod och är baserad på tre pedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. Utifrån våra intervjuer har vi bearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vi en inblick i informanternas arbetsätt och deras syn på hur arbetet med barnen ges uttryck i verksamheten samt hur man som förskollärare och specialpedagog förhåller sig till begreppet en skola för alla. Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmärksammar, stöttar och hjälper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning genom att se till att deras förutsättningar och behov uppfylls. De påpekar under intervjuerna att de lägger stor vikt på det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna ge varandra råd samt att värdet av att kunna diskutera med varandra. Det framkommer även att trygghet i förskolegruppen är viktigt när det gäller att få barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning väl inkluderade i verksamheten samt en öppen och förtroendefull kontakt mellan föräldrar och förskola. ADHD Aspergers syndrom Autism DAMP Tourettes syndrom Pedagogens roll En skola för alla Normalitet och avvikelse.
6	Makt och motstånd för alla åldrar : Naturen som subversiv kraft i Elsa Beskows Sagan om den lilla hinden / Power and resistance for all ages : Nature as a subversive force in Elsa Beskow´s Sagan om den lilla hinden Arby, Gunhild January 2013 (has links) Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara några år efter att kvinnlig rösträtt införts i Sverige. Denna studie pekar på forskning som uppmärksammat att Beskow tidigt förde in samhällskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet låg henne varmt om hjärtat. Studien bekräftar och fördjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden använder sig av sofistikerade litterära strategier för att uppmana till motstånd mot snäva och inskränkta samhällsnormer samt plädera för en friare samhällsdebatt. Med hjälp av en ramberättelse skapar Beskow i bild och text ett dualt/jämlikt tilltal som når både vuxna och barn. Hon lyfter fram en aktiv flicka och visar redan i den inledande ramberättelsen på skapandet och läsandet som en jämlik sysselsättning, där generationer och kön kan mötas på jämbördig nivå. Studien visar därtill att Elsa Beskow använder sig av naturen för att peka på patriarkala och andra samtida maktrelationer och att hon uppmanar till motstånd och visar andra möjliga, friare könsroller och föreställningar. Uppsatsen visar också att Beskows "nya sköna gröna värld" tangerar modern debatt. Ett underliggande budskap är att vad som är ”normalt” bestäms genom maktutövning, och att snäva normer krymper oss som människor och gör avvikelsen till ett samhällsproblem. Bilderboken kan delvis ses som ett inlägg mot alltför normerande kroppsuppfattningar och på så vis kopplas till dagens ätstörningsproblematik. Elsa Beskow Sagan om den lilla hinden motstånd makt Foucault Annis Pratt Beskows maktperspektiv Beskows könsrollssyn normalitet och avvikelse ätstörningar disciplinär makt barnlitteratur bilderboksanalys crosswriting crossoverlitteratur paratexter maktanalys Sagan om den lilla hinden gröna arketyper natursyn Beskows natursyn maktens mikrofysik barnboksdebatt barnlitteratur dualt (jämlikt) tilltal allålderslitteratur diskurser litterär strategi Dafnemyten maktutövning Beskowforskning patriarkala maktrelationer General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0844 seconds