I förskoleklassens, grundskolan och fritidshemmets gemensamma läroplan benämns inte den anmälningsplikt som råder (Skolverket, 2018). Detta trots att det specificeras i kap. 14 i Socialtjänstlagen (2001:453) att yrkespersoner inom skolverksamhet är skyldiga att anmäla vid misstanke att ett barn far illa. Skolverket (2019) benämner hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten bör följas för de barn som inte har det bra hemma. Hur denna samverkan ska ske är däremot inget som understryks. Ytterligare kunskap behövs inom området i hur samverkan sker samt de rutiner som finns i förhållande kring anmälningsplikten. Studiens syfte är att få en större kännedom i hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten ser ut. Målet är att uppmärksamma de rutiner pedagoger inom skolverksamheten har i samband med orosanmälan till socialtjänsten.   Uppsatsens resultat visar att pedagoger anser att brister finns i samverkan med socialtjänsten. Det synliggörs hur de yrkesverksamma finner samverkan med socialtjänsten som en envägskommunikation och att de känner bristfällighet i återkoppling. Resultatet visar även att mer än hälften av pedagogerna är osäkra kring vilka rutiner som finns gällande orosanmälan på den arbetsplats de har. Genom dessa resultat kan studien bidra med inspiration för förbättringsarbete kring samverkan mellan skolan och socialtjänsten.

The purpose of this study was to understand why so few notifications of concern regarding children are made from sports clubs to social services, the organisation charged with managing such concerns. To be able to understand this phenomenon organisational factors and sport coaches knowledge of warning signs of child maltreatment was studied. There was also an interest to study this further regarding the facts that the United Nations Convention on the Rights of the Children, UNCRC, will be incorporated in the Swedish law January 2020. To answer these questions a qualitative method was used where six sport coaches, independent from each other, were interviewed using semi structured questions. The coaches represent different sports of which three are team sports, two are individual and one is both. The interviews were conducted in personal and were recorded. The analysing method used on the empirical data was coding and thematisation. The empirical data was analysed using relevant theoretical perspectives, namely ethics and organisational theory and an overview of relevant information on the subject. The results of this study showed that as well as there is a gap within the sport clubs regarding information, there is also a gap of information from the bigger organizations to the smaller local clubs. The findings also point towards the struggle coaches have when it comes to the ethical dilemmas that they encounter. How they choose to try and solve situations are directly related to the lack of knowledge - what happens in the process after one makes a referral of concern regarding a child and the fear of making the child's situation worse. One of the conclusions of this study is that if the coaches were given the right information and knowledge enabling them to have a good foundation to stand on, it is likely that more coaches would feel more confident regarding these dilemmas. This would help them know what to do if they notice that a child may be maltreated or abused. Each sports club also needs an existing updated child protection policy outlining how a coach should react when faced with concerns about welfare and protection. The thesis concludes by discussing whether sports clubs should have a duty to report child welfare concerns in the same way, for example, as teachers do.

Titel: Orosanmälningar i förskolan - En intervjustudie om förskolepersonals perspektiv på orosanmälningar Författare: Anna Sjöström   Tidigare forskning visar att det råder en stor brist på orosanmälningar till socialtjänsten, speciellt från de professionella som arbetar med barn. I den här studien har kvalitativa intervjuer utförts med personal inom förskolan, detta för att ta del av deras subjektiva bild av utsatta barn och anmälningsplikten. Studien gjordes på fyra förskollärare inom förskolan och materialet analyserades sedan med hjälp av systemteori, stämplingsteori och utvecklingspsykopatologins begrepp risk- och skyddsfaktorer. Resultatet visade att anmälningsplikten sågs som både logisk och viktig för förskollärare även om det var svårt att veta vart gränsen gick för när de skulle anmäla. Det var även svårt att se vissa tecken på utsatthet och mer utbildning önskades inom området. Studien visar att det fanns vissa brister i samverkan med socialtjänsten, vilket skulle kunna förbättras genom mer information om socialtjänstens arbete samt ett tätare samarbete. / Title: Notifications of concern in preschool- An interview study on preschool teachers’ perspective of notifications of concern Author: Anna Sjöström   Previous Research shows a shortage of notifications of concern to social services, especially from professionals who work directly with children. In this study, qualitative interviews were made on four preschool teachers to see their subjective view of vulnerable children, and their duty to report. The material obtained was then analyzed based on systems theory, labeling theory and the concepts of developmental psychopathology; risk- and protection-factors. The results show that the informants felt that the duty of notification was logical and important, but they sometimes thought that it was difficult to know the line between reporting or not, they found it difficult to see some of the signs of exposure and they wanted more education in the area. There were also some lack of collaboration with the social services, which they stated could be improved through more information about the work of the social services and a closer cooperation.