Background: When the patient is critically ill the family is in a vulnerable position. The nurse's role is to support and help the family to find meaning in the difficult situation and to provide realistic hope. Balancing between the patient's and the family's needs is difficult. Knowledge about how nurses experience difficulties in the interaction with family is required in order to grant good care too critically ill patients and their family-members. Aim: To describe nurses' perceived difficulties in the interaction with family-members of critically ill patients. Method: The study is a qualitative literature-based study based on qualitative research. Results: The analysis resulted in four main themes; difficult disunion, environmental constraints, interpersonal difficulties and communicative difficulties. Conflicts, disagreement and expectations in the interaction with family-members are difficult. There are environmental constraints in the form of family's presence, lack of space and time constraints. Nurses find it difficult to manage their emotions, family who get to close and to support the family. Information, comprehension, knowledge, language barriers and cultural differences represents communicative difficulties. Conclusion: There is a lack of knowledge among nurses about how to handle difficult situations where family is involved. Doctors and nurses need to collaborate more. Conflicts, disagreements and expectations can put severe pressure on the nurse. It is difficult for the nurse to strike a balance between being professional and being personal. Environmental constraints are an organizational problem which creates difficulties for the nurse in the interaction with family.

Different studies show that stress is a common feeling that newly graduated nurses experience during the first period in the profession. What causes the stress are high expectations that they have on themselves and the expectations from colleagues, as well as the fear of making a mistake while working as a nurse. Newly graduate nurses go through five stages of development from being novice to expert. The aim of this study was to describe work experiences of newly graduate nurses in hospital ward settings. The research method was a literature study based on ten qualitative articles. Articles were analyzed by using the method of Friberg (2012). Four main themes were identified: experiences of leadership; experiences of the relationship with colleagues; experiences of support; experiences of knowledge level. Colleagues and managers must respond to the needs of newly graduated nurses in an adequate way to create a friendly and supportive working environment, which in turn can contribute to the professional development of the newly graduated nurse. Nursing education should prepare students for professional careers in terms of socialization, leadership and organization.

A growing interest in evaluating quality of healthcare services has led to several initiatives geared towards quality improvement and increased efficiency by focusing on patient needs and collected evidence. Efforts designed to standardize quality healthcare delivery are difficult because of variation in perspectives and disagreement as to what actually indicates quality healthcare. To help bring more clarity to the topic of quality care this study performed a secondary analysis on data gathered from the ‘provider morale’ section of the ‘Managing Quality in Canadian Hospitals’ project. The purpose of this study was to address how nurses’ perceptions of distress, work place recognition and satisfaction influenced their assessment of quality care in Saskatoon hospitals. The conservation of resources (COR) theory was used as a theoretical framework to guide the development of an understanding of nurses’ perceptions through a focus on occupational distress, recognition, and job satisfaction as a potential means of observing environmental effects on quality of care. This research established that there were significant positive relationships between recognition-quality, satisfaction-quality and recognition-satisfaction; suggesting that recognition and satisfaction can be viewed as work related resources and indicators of nurses’ perceptions of quality care delivery. Significant negative relationships were found between distress-recognition and distress-satisfaction; suggesting that distress levels have an effect on perceptions of nursing work resources. The research findings also indicated that there was a significant difference in how nursing units perceived quality and distress, but no significant difference in perceptions of recognition or satisfaction; suggesting that work place resources have different effects, that there are other resources in play on units which affect perceptions, and that the impact of recognition and satisfaction on quality and distress perceptions differs between nursing units. The results of this study provide nurses, nursing managers, and healthcare organizations with a deeper understanding of how resources and stress processes in work environments effect the perception of quality care delivery.

Thoraxkirurgiska ingrepp har väldokumenterade ökade risker för svåra smärtor postoperativt och tidigare forskning visar om den postoperativa smärtlindringen underbehandlas ökar risken att utveckla en kronisk smärta (CPSP) som drabbar 30-50% av alla som genomgår thoraxkirurgi. Detta leder till högre vårdkostnader för samhället, en kraftig försämring av patientens livskvalitet och ett vårdlidande för patienten. Sjukvården borde fokusera på att möta patienternas lidande och ge redskap och möjlighet för vårdarna att lindra lidandet och stärka patientens förmåga till egenvård av smärta i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av vad som behövs för att ge en bra smärtbehandling till patienter som genomgått större kirurgi exempelvis thoraxkirurgi och vilka hinder som måste överstigas för att lyckas. Examensarbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie där innehållet från elva artiklar analyserades och sammanställdes. I analysen av resultatet framkom två teman; Upplevda hinder och sjuksköterskans strategier. De beskriver hur sjuksköterskan på olika sätt arbetar med smärtskattning och vilka hinder som kan uppstå. Resultatet visar på stora problem i smärtbehandling, både vad gäller att smärtskatta som att lindra lidandet och berodde bland annat på bristande kunskap hos både patient och sjuksköterska. Slutsatsen är att sjukvården borde satsa på mer individualiserad patientinformation både preoperativt och innan hemgång, så patienten förstår varför smärtlindring är viktigt. Om detta görs kan man förhindra postoperativa komplikationer och kronisk smärta, som leder till lägre vårdkostnader och minst lika viktigt att bibehålla en patient med god livskvalitet.

Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing disease worldwide. The disease is connected to lifestyle. Making lifestyle changes is hard. When suffering from Diabetes mellitus type 2 it is necessary to live healthy to prevent secondary diseases. Lifestyle changes includes for example changing dietary habits, become psychically active or losing weight. The aim of this study was to gain knowledge about different perspectives of lifestyle changes from both patients and nurses. This qualitative study was conducted as a literature study through analysis of relevant scientific articles. The results show that both patients and nurses experience difficulties managing lifestyle changes. Social support is important for the patient to succeed in making a change. It is important that there is a mutual interaction between the patient and the nurse for the patient to succeed to make a lifestyle change. This literature study shows that there is a need for more knowledge about preventing and managing this disease from a caring perspective. The nurse play an important role in the treatment of patients suffering from diabetes mellitus type 2. It is therefore important that the nurse has the knowledge needed to motivate and support patients to make a lifestyle change.

Bakgrund: Sjuksköterskan har många olika arbetsuppgifter och att vårda döende patienter, är något som en del sjuksköterskor kommer att träffa på någon gång under sin karriär. Att vårda döende patienter påverkar sjuksköterskan, särskilt de som inte har varit med om detta tidigare. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa tidigare kvalitativa empiriska studier om hur sjuksköterskan upplever och hanterar mötet med döende patienter. Metod: En litteraturstudie utfördes med tio kvalitativa empiriska intervjustudier som beskriver sjuksköterskans perspektiv på att vårda döende patienter. Datan insamlades genom databaserna CINAHL och PubMed och de relevanta artiklarna granskades av en mall från statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). De valda artiklarna till resultatet analyserades genom datakategorisering. Resultat: Fyra teman identifierades; Att känna emotionell stress, Att använda copingstrategier, Existentiella tankar hos sjuksköterskan och En önskan att vara expert. Under temat “Att använda copingstrategier”, uppkom fyra subteman; Att ha någon att prata med, Att skydda sig själv, att kunna koppla av och Att ha en andlig tro. Konklusion: Sjuksköterskan upplever att arbetet med att vårda döende patienter är påfrestande. De känner sig stressade i mötet med dessa patienter och det kunde ibland leda till utbrändhet. Detta var mer frekvent hos oerfarna sjuksköterskor. Därför har många sjuksköterskor nyttjat olika copingstrategier, som; stöd från familj, kollegor och vänner, andlig tro, gränssättning och genom att sjuksköterskan utvecklade sina kompetenser inom vård av döende patienter. Detta minskade risken för emotionell stress. / Background: Caring for patients in the final stage of life, is something that some nurses will encounter at some time during their career. This has certain effects on nurses who have not previously been involved in this type of situation. Aim: The purpose of this study is to compile previous qualitative empirical studies on how the nurse experience and manage the meeting with dying patients. Methods: A litterature review was conducted with ten qualitative emperical interviews that described the nurse´s perspective of caring for patients in the final stages of life. The data was collected through the databases: CINAHL and PubMed. The relevant articles were reviewed by Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services. The selected articles were analysed by data categorization. Results: Four themes were identified; To feel compassion fatigue, Taking on coping strategies, Existential thoughts of the nurse & Wishing on becoming an expert. Under the theme of “Taking on coping strategies”, four subthemes emerged; To have someone to talk to, To be able to protect yourselves, To be able to relax and To having spiritual beliefs. Conclusion: Nurses experience that caring for patients in the final stage is stressful and could sometimes lead to burnout. This was more common with inexperienced nurses. Therefore, many nurses used coping strategies, such as; support from family, colleagues and friends, spiritual beliefs, boundaries and developing nurses skills in care of the final stage of life. This reduced the risk of developing compassion fatigue.

Bakgrund Vid palliativ vård är ett av de grundläggande målen att identifiera och lindra smärta och andra besvärande symtom. Studier har visat att patient och vårdpersonal skattar patientens symtom olika, vilket visar på vikten av att genom systematisk symtomskattning få kännedom om patientens symtom. Patienter i palliativ vård har ofta komplexa symtom som påverkar varandra sinsemellan, och är samtidigt påverkade av sin sjukdom så att möjligheten att själv skatta symtomen försämras. Ett antal olika symtomskattningsinstrument (SSI) kan användas vid palliativ vård, och symtomskattning är en av de kompetenser som ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Dock visar resultat från Svenska Palliativregistret att de målnivåer för symtomskattning som Socialstyrelsen rekommenderar är långt ifrån att uppfyllas. En förutsättning för att kunna öka frekvensen av symtomskattning och därmed även vårdkvaliteten, är att få en större förståelse för vilka faktorer som bidrar till detta, genom att studera sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid palliativ vård. Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv på att använda SSI vid allmän och specialiserad palliativ vård. Metod för studien var kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från hospice, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och allmän hemsjukvård. Alla tre intervjuerna hade fyra deltagare och varade mellan 55 - 57 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet består av fyra kategorier: 1. SSI innebär en kvalitetssäkring, 2. Sjuksköterskans arbetssätt med SSI är viktigt för resultatet, 3. Hinder och begränsningar i användningen av SSI, och 4. Organisationens betydelse i arbetet med SSI. Slutsats Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde att användandet av SSI kan innebära en kvalitetssäkring av vården, men är inget heltäckande verktyg som kan användas i alla situationer och kan inte ersätta klinisk erfarenhet. Sjuksköterskans kunskap om SSI är avgörande för utförandet, varför utbildning i SSI för sjuksköterskor inom palliativ vård, men även för övriga professioner i teamet kring patienten, är av stor vikt. Organisationen spelar en viktig roll i att se till att rutiner och etablerade arbetssätt finns. Fortsatt forskning bör därför vidare undersöka vilka kunskaper sjuksköterskor anser sig behöva för att kunna använda SSI på ett effektivt sätt.

Bakgrund: Palliativ vård är uppdelad i en tidig och en sen fas inriktade på att lindra lidande och främja livskvalitet. Enligt lagar och styrdokument ska sjuksköterskor vårda patienter och deras närstående personcentrerat. Patienterna som vårdas i livets slut värdesätter att få vara delaktiga i vårdandet. Patienterna och deras närstående upplever att vårdandet i livets slut inte alltid tillgodoser deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdande av patienter i livets slut. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Tretton artiklar analyserades. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att utgå från patienters behov, att känna sig begränsad i vårdandet och att bli personligt påverkad. Här beskrivs sjuksköterskans upplevelser med sju subteman: Att ge individanpassad vård, att kommunicera med patienter och närstående, att arbeta i team kring och med patienten, att uppleva tidsbrist, att sakna förutsättningar för vårdandet, att bli känslomässigt påverkad av vårdandet och att omvärdera sin egen existens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde den palliativa vården som individuellt anpassad till patienterna och deras närstående. De upplevde att vårdandet ibland som bristfälligt då resurser och förutsättningar saknades. Vidare upplevdes dokumentationen kring patienter i livets slut som bristfällig. Sjuksköterskorna upplevde att de blev känslomässigt påverkade av vårdandet och omvärderade sin egna existens. / Background: Palliative care is divided into two stages. An early stage and a late stage focusing on alleviating suffering and promoting quality of life. Laws and control documents states that nurses are to care for patients and their relatives in a person centered manor. Patients receiving end of life care value being included in their caring process. Patients and their relatives does not always get their needs met. Aim: To describe nurses experiences of providing end of life care. Method: A qualitative literature study with a describing synthesis. Thirteen articles were analyzed. Findings: The analysis produced three themes: To provide care based on patients needs, to feel limited in the providing of care and personal impact. These themes describe the nurses experiences in seven subthemes: Providing individualized care, communicating with patients and their relatives, teamwork around and together with the patient, experiencing a lack of time, lacking prerequisites for providing care, becoming emotionally affected by the caring process and reevaluating the own existence. Conclusion: Nurses saw the palliative care as individualized to the patients and their relatives. Due to a lack of resources and bad conditions they thought caring to be insufficient. Nurses also found documentation of the end of life caring process to be inadequate. They were emotionally affected by the caring due to which, they also reevaluated their own lives.

Bakgrund: Akutmottagningen är en hektisk miljö med ett högt inflöde av patienter. Korta möten mellan sjuksköterska och patient är vanligt och beslut kan behöva fattas snabbt. Det är viktigt att kommunikationen och patientens delaktighet har en central roll i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och delaktighet på akutmottagningen. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor, både digitalt och i person. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med tre underteman vardera. Teman som framkommer är Kommunikationen skapar möjlighet för patienters delaktighet och Kommunikation och delaktighet försvåras av faktorer. Resultatet visar att bland annat tidsbrist, låg bemanning och språkbarriärer är vanligt förekommande och är faktorer som påverkar kommunikationen och delaktigheten på akutmottagningar. Sjuksköterskor har dock flera olika strategier när de kommunicerar med patienten. Konklusion: Kommunikationen är en viktig aspekt när patientdelaktighet ska möjliggöras. Kommunikation skapar många möjligheter, dock finns ett flertal hinder som försvårar kommunikationen och informationsutbytet på akutmottagningen. Genom att sjuksköterskan är närvarande och ärlig i kommunikationen kan det främja patientdelaktigheten och minska känslor som otrygghet och frustration. / Background: The emergency department is a hectic environment with high patient flows. Short encounters between nurse and patient are common and decisions may need to be made quickly. It’s important that communication and patient participation have a central part of nursing. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of communication and participation at the emergency department. Method: The chosen method was a qualitative interview study with an inductive approach. Interviews were conducted with nine nurses, both digitally and in person. Data was analyzed based on qualitative content analysis. Findings: The results are presented in two themes with three sub-themes each. The themes are Communication creates opportunities for patient participation and Communication and participation is hampered by factors. The results show that time constraints, low staffing and language barriers are common and are factors that affect communication and participation in emergency departments. However, nurses have different strategies when communicating with the patient. Conclusion: Communication is an important aspect of enabling patient participation. Communication creates opportunities but there are obstacles that make it difficult to communicate and exchange information in the emergency department. A nurse’s presence and honest communication can promote patient participation and reduce feelings of security and frustration.

Bakgrund: Varje år dör 90 000–100 000 personer i Sverige, varav många erhåller palliativ vård den sista tiden. Vård i livets slut är en del av den sena palliativa fasen där målet är att skapa välbefinnande och lindra lidande. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret vid vård av patienter i livet slut. Dock erbjuder sjuksköterskehögskolorna begränsad utbildning i palliativ vård. Syfte: Syftet i litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt har framställts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna har varit av kvalitativ karaktär varav två även använt kvantitativ metod. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman: Emotionella och kommunikativa utmaningar, Föreställningar om döden och Att möta vårdverkligheten – utbildning, erfarenhet och stöd. Sjuksköterskorna upplevde emotionella påfrestningar i samband med vård i livets slut. Personliga erfarenheter och värderingar påverkade de oerfarna sjuksköterskornas idéer om vad en god död innebär. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför vård av patienter i livets slut. Diskussion: Författarna diskuterade i metoddiskussionen styrkor och svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterade författarna huvudfynden i arbetet utifrån Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen samt mot bakgrunden och annan forskning. / Background: In Sweden 90 000-100 000 people die each year, many of whom require palliative care during the last period. End of life care is a part of the late palliative phase and solely involves care that relieves suffering and creates well-being. The nurse has the overall responsibility in the end of life care. However, the nursing universities provide a limited education in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe undergraduate nursing students and new graduated nurses experience of caring for people in the end of life. Method: A literature review has been developed, were eleven scholarly articles emerged and analyzed using the Friberg (2017) method. The articles have been qualitative, while two also used a quantitative method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: The literature review resulted in three themes: Emotional and communicative challenges, Notions about death and Facing the reality – education, experience and support. The nurses experienced emotional challenges when working in end of life care. Personal experiences and values effected the novice nurses’ ideas of a good death. The education did not prepare the nurses for end of life care. Discussion: The authors discussed strengths and weaknesses of the literature review in the method discussion. The result discussion discussed the main findings using Travelbees human-to-human relationship model and previous research.