Bakgrund: Kommunikationssvårigheter uppstår när hjärnan skadas och beroende på skadans lokalisation kan symtom uppstå som afasi. I Sverige drabbades mellan 7000 och 10 000 personen av afasi år 2021. Kommunikation är en grundläggande förutsättning för en god omvårdnad. Därför är det i stor vikt att sjuksköterskor är pålästa och förstår vikten av kommunikation och olika kommunikationssätt under samtalet, för att kunna säkerställa en god omvårdnad samt främja personcentreradvård för patienter med afasi. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med afasi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån Popenoes analysmetod i tre huvudsteg. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var:känslomässiga reaktioner, hinder i kommunikationen, förutsättningar för en effektiv kommunikation. Underkategorierna var: känslor av frustration och missnöjdhet, känslor av skuld och ansvar, tidspress, kunskapsbrist, tidens betydelse, strategier och metoder. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen med patienter med afasi är en stor utmaning. Detta innebär att sjuksköterskor upplevde känslor av frustration när de kommunicerade med patienter med afasi, eftersom både sjuksköterskor och patienter behövde tid för att kommunicera och att förstå varandra. Ytterligare bristande i kunskap om olika kommunikationshjälpmedel var en faktor som hindrade sjuksköterskor att ha en effektiv kommunikation med patienter med afasi. För att kunna kommunicera på ett effektivt sätt med patienter med afasi samt att främja personcentrerad vård krävs att sjuksköterskor avsätter tillräckligt med tid att sitta ner hos patienten, ökar sin kunskap om olika kommunikationsstrategier och metoder. / Background: Communication difficulties occurs when the brain is damaged and depending on the location of the injury, the symptoms occur and lead to aphasia. In Sweden, between 7,000 and 10,000 people were affected by aphasia in 2021. Communication is a basic competence for a good nursing care. That’s why it is important that nurses are well informed and understand the significance of communication and various communication methods during interactions between nurses and patients with aphasia. This is essential to ensure a good quality of health care and promote person- centred care for patients with aphasia. Aim: Is to illuminate nurses experience of communicating with patients with aphasia. Method: A qualitative literature study based on ten scientific qualitative articles. The data analysed using Popenoe analysing method in three main steps. Result: Three main categories and six subcategories were identified: The main categories were: Emotional reactions, obstacles in communication, opportunities for effective communication. The subcategories were: feeling of frustration and dissatisfaction, feeling of guilt and responsibility, time pressure, lack of knowledge, the importance of time, strategies and methods. Conclusion: Nurses experienced that communication with patients with aphasia was a great challenge. The findings showed that communication with this group of patients was frustrated because both, the nurse and the patient need time to communicate and understand each other’s messages. Lack of knowledge about different communication facilities was a factor that hindered communication with these patients. To communicate effectively with patients with aphasia and promote their individual care required from nurses to give enough time to sit with patient, increase their knowledge about different communication strategies and methods, and treat each patient as a unique individual with their own needs.

BACKGROUND: The child mortality is relatively high in a middle income country such as Ghana. Great achievements have been accomplished in order to reduce the under five mortality rate, likewise reach the millennium development goal to reduce child mortality. The nurses´ role to carry the capacity to face these challenges becomes a great part of their work. AIM: The aim of the study was to illuminate the experiences of nurses caring for ill children in Ghana and to gain a better understanding of the Ghanese perspective of important factors in pediatric care. METHOD: A qualitative method with semi structured interviews was performed. Five interviews were conducted with nurses at one pediatric ward in Ghana. The data was analysed using content analysis, Halldorsdottir´s theory was used as a raster throughout the paper. RESULTS: Two categories were identified and represent the results, Qualities and Strengths and Obstacles. The categories were found to be encompassed by nine subcategories, Feelings, Improvisation, Attitudes, Empowerment, Collaboration, Workload, Difficulties in the Nurse-Patient relationship, Contradictory experiences and Environmental challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that the nursing care is largely affected by different factors in the nurses’ daily work. This can result in both a positive and negative impact on the nurse, patient and their relationship. CLINICAL RELEVANCE: Describing how nurses experience work in pediatric nursing care can contribute with a better knowledge of important factors in global nursing. / BAKGRUND: Barnadödligheten är relativt hög i ett medelinkomstland som Ghana. Stora framsteg har gjorts för att minska dödligheten, likaså uppnå millenniemålet att minska barnadödligheten. Sjuksköterskornas roll att inneha kapaciteten för att bemöta dessa utmaningar blir en stor del av deras arbete. SYFTE: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sjuka barn i Ghana, samt att få en bättre förståelse av viktiga faktorer i pediatrisk omvårdnad från ett ghanesiskt perspektiv. METOD: En kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer utfördes. Fem intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning i Ghana. Datan analyserades genom en innehållsanalys och Halldorsdottirs teroi användes som ett raster löpande genom rapporten. RESULTAT: Två kateorier identifierades och representerar resultatet Kvalitéer och Styrkor samt Hinder. Kategorierna omfattas av nio subkategorier, Känslor, Improvisation, Attityder, Empowerment, Samarbete, Arbetsbörda, Svårigheter i sjusköterske- och patientrelationen, Paradoxala upplevelser samt Hinder i miljön. SLUTSATS: Resultatet i den här studien föreslår att omvårdnaden till stor del påverkas av olika faktorer i sjuksköterskans dagliga arbete. Detta kan resultera i både en positiv och negativ påverkan för sjuksköterskan, patienten och deras relation. KLINISK BETYDELSE: Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetet inom pedriatitisk vård kan detta bidra till större kunskap om viktiga faktorer inom omvårdnad globalt.

Background: Sexual harassment is defined as an act alluding to sex and that is unwelcome by the person towards whom the action is directed. It is an illegal action that risks violating and harming a person’s dignity. The problem can be found in the field of healthcare and amounts to precariousness in the work environment that affects the health of the nurse as well as the quality of the care. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of sexual harassment in the workplace. Method: The authors have carried out a literature review and identified and analyzed the knowledge prevalent in the paper's specific area of study. Twelve scientific articles function as the fundament for this paper: seven of a qualitative, three of a quantitative and two of a both qualitative and quantitative study design. Results: The overview of accessible literature resulted in three main categories with two and three subcategories. In the main category titled Descriptions of sexual harassment, with the subcategories Different appearances and The perpetrator, there is a description of the nurses' impressions of the perpetrator as well as the way sexual harassment are expressed. In the second main category, titled The effects of sexual harassment with the subcategories Feelings, Action and strategies and Consequences, the nurses' reactions to sexual harassment both during and after the event are described. In the third main category Explanations, with the subcategories Definition and boundaries and Interpretation, what the nurses perceive as sexual harassment and how they understand what has occurred are described. Discussion: The result is discussed from the standpoint of the different coping strategies that presented themselves. Possible explanations and solutions of the problem as well as consequences are discussed. / Bakgrund: Sexuella trakasserier är en handling eller yttrande som anspelar på sex och är oönskat av den som utsätts. Det är ett olagligt beteende som riskerar att kränka och skada en människas värdighet. Problemet förekommer inom vård och omsorg och utgör en risk i arbetsmiljön som påverkar såväl sjuksköterskans hälsa som vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt vilket betyder att kunskap inom ett specifikt område har identifierats och analyserats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för detta arbete. Sju av kvalitativ, tre av kvantitativ samt två av mixad design. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier med två eller tre underkategorier. I huvudkategorin Beskrivningar av sexuella trakasserier med underkategorierna Olika uttryck och Förövaren beskrivs sjuksköterskornas uppfattning om förövaren samt hur sexuella trakasserier tar sig uttryck. I huvudkategorin Effekterna av sexuella trakasserier med underkategorierna Känslor, Agerande och strategier samt Konsekvenser beskrivs hur sjuksköterskorna reagerar på sexuella trakasserier, under och efter händelsen. I huvudkategorin Förklaringar med underkategorierna Definition och gränsdragning och Tolkning beskrivs vad sjuksköterskorna uppfattar som sexuella trakasserier samt hur de förstår det som inträffat. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån olika copingstrategier som framkom. Tänkbara förklaringar till och lösningar på problemet samt konsekvenser för såväl sjuksköterskans hälsa som vårdens kvalitet diskuteras.

På sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor på neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen är i behov av specialistsjukvård, ibland intensivvårdskrävande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver påbörja den viktiga anknytningen till sin familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krävande vårdmiljön, där de skall ta hand om ett vårdkrävande barn samt familjen till barnet och arbeta familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad neonatalvård. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier ” familjen i centrum”, ”sjuksköterskans roll”, ”sjuksköterskans inställning” och ”miljöns betydelse”. Av resultatet framkom att familjecentrerad neonatalvård ställer höga krav på personalen som arbetar där samt att miljöns utformning är av betydelse. Personalen måste vara lyhörd för såväl barnets behov som föräldrarnas, i en vårdmiljö som inte alltid är ändamålsenligt utformad. I framtida utbyggnad av familjecentrerad neonatalvård är det önskvärt att ta del av den erfarenhet som finns bland så väl sjuksköterskor som föräldrar för att få framtidens familjecentrerade neonatalvård så god som möjligt. / At hospitals in Sweden, nurses are working in neonatal units caring for the youngest infants and their special needs. The infants are in need of specialist care, sometimes even intensive care with high technology equipment, at the same time the infants needs to start improve the important connection to his family. The nurses needs specialized skills to be able to work in these demanding healthcare environment. They are supposed to take care of infants with special needs, care for the family and do this with focus on family centered care. The aim of this study was to illuminate nurses ‘experiences of working at neonatal care units engaged to family centered care. The interviews were conducted in focus groups. They were subsequently analyzed by qualitative content analysis. The results are presented in four categories “the family in the center”, “nurses´ role”, “nurses´ attitude” and “importance of the environment”. The result showed that it requires a lot from the nurses, but also from the environment that prevails. The nurses need to be responsive as well to the needs of the infant as to the family’s needs, in an environment which is not always made for its intended use. In future expansion of family centered neonatal care units, it´s desirable to take advantage of the experiences that exists among nurses as well as parents, to make the future family centered neonatal care units as good as possible.

Nurses perform a vital role in the care of dying patients and their families. Hence, experiences of nurses are a meaningful source from which to advance holistic end-of-life care. In this study, a hermeneutic phenomenological perspective was used to explore the phenomenon of end-of-life nursing care. Details derived from a scientific exploration into the experiences of 13 registered nurses who provided care for patients and families at end-of-life in the inpatient hospital setting offer understandings regarding this important phenomenon. The hermeneutic phenomenological methods of Max van Manen guided data collection and analysis. Three main themes described the participants’ experience of nursing care at end-of-life: “Confronting Challenges,” “Coming to Understand End-of-Life Care,” and “Transforming the Understanding of End-of-Life Care into Nursing Practice.” Recommendations for nursing education, practice, and research were derived.

Bakgrund: Säker vård är ett viktigt begrepp inom hälso- och sjukvården. Begreppet är ett av de sex kärnkompetenserna vilket innebär att sjuksköterskor ska ha rätt kunskap för att öka säkerheten och kvalitén inom vården. Genom att ha god kommunikation och att minska stressen inom akutkliniker upprätthålls säker vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av vad som påverkar säker vård inom akutsjukvård.  Metod: Genomförandet var en litteraturöversikt med kvalitativ metod och utformades med en induktiv ansats. Resultatet formades av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Det finns yttre förutsättningar och inre upplevelser som spelar stor roll i sjuksköterskans arbete kring säker vård. De yttre förutsättningarna är beroende av kunskap och tidigare upplevelser, tydlig dokumentation och kommunikation och organisation och standardisering. De inre upplevelserna inriktar sig på att ha kontroll över en situation och att känna sig stressad.  Slutsats: Utifrån inre upplevelser och yttre förutsättningar påverkas patientens säkerhet, speciellt inom akutkliniker. För att uppnå en säker vård på en akutklinik krävs en god kommunikation. Andra nämnda områden är minskad stress, ökad bemanning och bra samarbete mellan sjuksköterskor för att främja säker vård. På akutkliniker är dessa upplevelser ett problem då sjuksköterskorna aldrig kan förutse dagens omvårdnadsåtgärder. Det leder i sin tur till att stressfaktor hos sjuksköterskor ökar som bidrar till brister i kommunikationen.

Background: More and more people in need of hospital care can today be cared for in their homes. This has led to that more and more people nowadays can be treated with an invasive mechanical ventilator in their homes. This fact has placed great demands on the nurse who is responsible for and leads nursing.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of nursing leadership in community home care for people with invasive ventilator treatment. Method: The study had a qualitative approach. Eight nurses and two district nurses working in community home care in two different municipalities participated in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analysed by qualitative content analysis. Results: Three categories and nine subcategories emerged. The first category; Equip oneself and the nursing staff for the task, with the subcategories; Creating a feeling of safety and Tutoring nursing staff. The second category; Lead the nursing in someone's home is a balance, with the subcategories; Not given access from the patient and Involving the patient and close associates. The third category; A complex challenge for the nurse, with the subcategories; Big responsibility to delegate, Lead nursing staff are time consuming, Lack in organizational conditions; Keep in mind all threads and Not feeling safe.  Conclusion: For the nurse it is a complex task to lead in nursing leadership in community home care for people with invasive ventilator treatment. Important requirements are placed on the nurse’s knowledge and skills. Lacks are found in organizational conditions. / Idag har allt fler personer som tidigare behövde sjukhusvård möjlighet att vårdas i sina hem, även då de är beroende av avancerad teknik. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskors kompetens i hemsjukvård. I den här studien var avsikten att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att leda omvårdnad i kommunal hemsjukvård för personer med ventilatorvård via trakeostomi. Intervjuer gjordes med 10 sjuksköterskor vilka ansvarar för vården av personer med behov av andningshjälp via ventilator i hemmet. Vid intervjuerna efterfrågades sjuksköterskornas erfarenheter av att leda omvårdnad för dessa personer. Ur analys av intervjuerna framkom att sjuksköterskorna tyckte att det var en utmanande uppgift att leda omvårdnad för dessa personer. En stor och tidskrävande uppgift som sjuksköterskorna ansvarar för är att lära den övriga personalen som hjälper personen i hemmet att sköta omvårdnad och teknisk utrustning så som ventilator. Sjuksköterskorna upplevde att de fick för lite stöd från sjukhusets sida och från sin arbetsgivare. Många av sjuksköterskorna tyckte att de själva hade för lite praktisk erfarenhet av att sköta den tekniska utrustningen vilket försvårade i uppgiften att leda omvårdnad. Det skiljer sig mycket mellan vård på sjukhus och i hemmet. I hemmet var sjuksköterskorna ofta mer ensamma i sina beslut. Det fanns ingen annan i närheten att fråga. Många av sjuksköterskorna upplevde att det var roligt och utvecklande att leda omvårdnad för dessa personer med stora vårdbehov. De ansåg dock att denna typ av avancerad vård behöver organiseras bättre för att sjuksköterskorna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tryggt och säkert sätt. Det som idag anses problematiskt behöver ses över. Detta eftersom det troligtvis kommer behövas ännu mer av denna typ av avancerad vård i hemmen i framtiden, då allt fler svårt sjuka har möjlighet att få vård i sina hem. Genom studien framkom viktig kunskap för att kunna fördela resurser och planera för en välfungerande organisation, god kompetens och säkerhet i vården. Kunskaper som chefer och politiker, vilka har beslutsfattande position skulle kunna ha användning av. Utifrån denna studies resultat kan förbättringsområden identifieras och motivera till förändringsarbete i verksamheter där denna typ av vård förekommer.

Delirium är ett akut insättande förvirringstillstånd och vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar. Delirium är allvarligt och livshotande med fluktuerande förlopp. Att drabbas av delirium innebär ett ökat lidande för patienten och dess anhöriga. Det medför ökade vårdtider och en stor kostnad för samhället. Det finns flera olika instrument för att identifiera delirium, CAM-ICU är det enda skattningsinstrumentet som är översatt och validerat till svenska. Kunskap saknas om bakomliggande orsaker till det bristande användandet av skattningsinstrument och om hur intensivvårdssjuksköterskan upplever det att ta hjälp av ett skattningsinstrument för att uppmärksamma delirium. Syfte med studien var att undersöka intensivvårds-sjuksköterskors upplevelse av att arbeta kliniskt med skattningsinstrumentet CAM-ICU. Den vetenskapliga ansatsen var kvalitativ, då datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys har används för att analysera resultatet. Resultatet redovisas i form av två huvudkategorier samt fem underkategorier. I resultatet framkommer att implementering av skattningsinstrumentet CAM-ICU bidrar till en ökad medvetenhet om delirium som leder till ett förändrat vårdande av intensivvårdspatienten. Informanterna upplevde CAM-ICU som ett användbart skattningsinstrument för delirium, men för att kunna utnyttja instrumentet fullt ut, krävdes tid och erfarenhet. Ett evidensbaserat skattningsinstrument som CAM-ICU bidrar till en ökad patientsäkerhet, förbättrad vårdkvalitet och är en ekonomisk vinst för samhället. Implementering av evidensbaserat arbetssätt är tidskrävande men ger långsiktigt en bättre prognos för patienten, sjukvården och samhället. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är där på grund av allvarlig sjukdom eller skada. Många av dessa patienter drabbas av intensivvårdsrelaterat delirium som räknas som en vanlig komplikation av att vårdas på IVA. Varför patienterna i så hög grad utvecklar delirium är inte tillräckligt kartlagt men de patienter som drabbas riskerar att få ett ökat lidande, förlängd vårdtid och ökad mortalitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsrelaterat delirium. En kvalitativ design med forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod användes för att besvara syftet. I resultatet presenteras sjuksköterskornas förebyggande arbete och deras erfarenheter av att vårda patienter med delirium med hjälp av tre kategorier och tillhörande underkategorier. Sjuksköterskorna betonar vikten av att förmedla trygghet till patienten och genom att främja delaktighet och ge patienten kontroll över situationen försöker de bland annat förebygga delirium. Sjuksköterskornas erfarenhet är att behovet att information och sömn är stort hos patienter som vårdas på IVA och viktigt för att förhindra utveckling av delirium samt för att vårda och behandla en patient som har utvecklat ett delirium. Sjuksköterskorna uppger att det kan vara svårt att veta om en patient har utvecklat ett delirium trots att studier visar att 11-87% av patienterna som vårdas på IVA blir deliriska. En tredje del av dessa fall förblir oupptäckta. Fler patienter hade fått en mer anpassad vård om sjuksköterskorna kunnat identifiera delirium och därför är det av största vikt att intensivvårdssjuksköterskor utbildas inom området och att avdelningarna inför skattningsinstrument för att minska utbredningen av delirium. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Hemsjukvård för barn med cancer är en ny och växande vårdform i Sverige. Tillgången till hemsjukvård för barn med cancer ser olika ut beroende på var i landet barnet bor. För sjuksköterskan i hemsjukvård kan det därför vara en helt ny erfarenhet att vårda barn med cancer. Det finns inga svenska studier om hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn med cancer i hemmet, men studier från andra länder har visat att sjuksköterskan kan känna osäkerhet och uppleva det mer känslomässigt krävande att vårda barn än vuxna. Sjuksköterskan i hemsjukvård arbetar oftast ensam och vårdar i barnets eget hem och skillnaderna mot att arbeta inom slutenvården är många. Syftet har varit att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med cancer inom hemsjukvård. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta sjuksköterskor och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att sjuksköterskor har många och varierande upplevelser, vårdandet upplevs både berikande och belastande. Jämfört med tidigare studier har resultatet visat att det ger mycket glädje och tillfredsställelse att vårda barn inom hemsjukvård, trots att de är svårt sjuka. Sjuksköterskor känner ett stort ansvar för vården de ger och de känner också glädje över att få underlätta och göra gott för andra. Sjuksköterskorna saknar många gånger utbildning för, och erfarenhet av, att arbeta med sjuka barn och flera betonar vikten av reflektion. Slutsatser: Det är viktigt att ta tillvara den glädje och det engagemang som denna studie visar att sjuksköterskor känner inför att vårda och hjälpa barn med cancer. Med ökade möjligheter till kompetensutveckling och samarbete med mer erfarna kollegor skulle tryggheten och säkerheten i vårdandet kunna öka. Tydliga rutiner kan minska osäkerheten och större möjlighet till reflektion kan hjälpa sjuksköterskor att hantera svåra känslor som uppstår. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska