Spelling suggestions: "subject:"cursing actionctions"" "subject:"coursing actionctions""
1 |
Omvårdnadsåtgärder för att lindra preoperativ oro hos vuxna : En litteraturstudieNordström, Fredrik, Alkvin, Linsenhoff January 2017 (has links)
Bakgrund: Preoperativ oro är ett vanligt förekommande problem hos patienter som skall genomgå kirurgi. Den medför ett lidande för patienten och en ökad risk för postoperativa komplikationer Syfte: Studien syftade till att beskriva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL genomfördes och resulterade i 23 artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Information med eller utan tillägg av stödjande samtal, informationsvideo, musik och avslappningsövningar lindrar preoperativ oro. Dessutom verkar delaktighet ha betydelse för lindringen men däremot har hemmiljön inte den effekten. Slutsats: De omvårdnadsåtgärder som framkom i resultatet kan vara effektiva verktyg för att lindra patienters preoperativa oro men patienten bör göras delaktig för att maximera effekten. / Background: Preoperative anxiety is a widespread problem amongst patients undergoing surgery. The anxiety brings with it a suffering for the patient and an increased risk of postoperative complications. Purpose: The aim of the study was to describe non-pharmacologic nursing actions that can be used to relieve preoperative anxiety. Method: The study was designed as a literature review. We conducted a search through the databases Pubmed and CINAHL, from which 23 articles were included in the result of the literature review. Result: Information with or without supportive conversation, informatic videos, music and relaxation techniques relieves preoperative anxiety. Patient participation seems to have a role in relieving preoperative anxiety but the home environment doesn´t have the same role. Conclusion: The nursing actions that emerged as a result of this literature review can be used by nurses as an effective tool to relieve preoperative anxiety and the patient should be allowed to take part in the decision-making.
|
2 |
Omvårdnadåtgärder i sjuksköterskans preventiva arbete mot trycksår : En beskrivande litteraturstudieMohlén, Ida, Utby, Sarah January 2018 (has links)
Bakgrund: Trycksår uppkommer efter ett långvarigt tryck mot huden som leder till en syrebrist i vävnaden. Patienter som drabbad av trycksår i vården är ofta rullstolsburna eller sängliggande på grund av sjukdom eller smärta. Trycksår innebär ett stort lidande för patienten och det vardagliga livet påverkas i den mån att patienten isolerar sig och läkningsprocessen är lång och upplevs smärtsam. Utöver stort lidande för patienten innebär trycksår stora kostnader för sjukvården och samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder i sjuksköterskans arbete gällande trycksårsprevention. Samt beskriva urvalsmetoden i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Artiklar söktes i Cinahl och PubMed mellan 2012-2017. Det slutgiltiga resultatet baserades på 11 artiklar. Resultat: Resultatet utformades efter tre underrubriker: 1) Tryckavlastande hjälpmedel: Åtgärder och material i omvårdnaden minimerar risken att uppkomsten av trycksår sker. Den dagliga preventiva omvårdnaden och olika luftmadrasser visade på bäst effekt. 2) Riskbedömning: Användandet av olika riskbedömningsinstrument i det dagliga arbetet minskade risken för trycksårsuppkomster. Det framkom att det bäst lämpade bedömningsinstrumentet var RAPS. Genom utbildning kunde sjuksköterskorna öka sin kunskap gällande identifiering och klassificering av trycksår. 3) Lägesändringar: Resultatet visade att 30 graders vinkling i en liggande position var bäst för att avlasta områden som lätt drabbas av trycksår. Metodologisk aspekt: Urvalsmetoden beskrevs på ett tydligt sätt i 11 av de inkluderade artiklarna. I en artikel var urvalsmetoden mindre tydlig. Slutsats: Litteraturstudien visar på att genom att använda sig av olika omvårdnadsåtgärder så som tryckavlastande hjälpmedel, riskbedömningar samt lägesändringar kan sjuksköterskan i sitt preventiva arbete minska uppkomsten av trycksår. / Background: Pressure ulcers occur after prolonged pressure against the skin which leads to an acid deficiency in the tissue. Patients who suffered from pressure ulcers in the ward are often wheelchair-borne or bedridden due to illness or pain. Pressure ulcers are a major disorder for the patient and everyday life is affected insofar as the patient isolates and the healing process is long and painful. In addition to suffering for the patient, pressure ulcers involve high costs for the healthcare and society. Aim: The aim of the literature study was to describe nursing measures in the nursing work regarding pressure ulcers prevention. As well as describe the sampling method in the included articles. Method: Descriptive literature study. Articles were searched in Cinahl and PubMed between 2012-2017. The final result was based on 12 articles. Findings: The result was designed according to three subheadings: 1) Pressure relief devices: Measures and materials in nursing minimize the risk of the occurrence of pressure ulcers. The daily preventive care and different air mattresses showed the best effect. 2) Risk assessment: The use of different risk assessment tools in daily work reduced the risk of pressure ulcer. It was found that the most suitable assessment tool was Raps. Through education, nurses could increase their knowledge regarding the identification and classification of pressure ulcers. 3) Position changes: The result showed that 30 degrees angulation in a lying position was best for relieving areas easily affected by pressure ulcers. Methodological aspect: The selection method was described clearly in 11 of the included articles. In one article, the selection method was less clear. Conclusion: The literature study shows that by using various care measures such as pressure relief devices, risk assessments and changes in position, the nurse in his preventive work can reduce the appearance of pressure ulcers.
|
3 |
Intensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga luftvägskomplikationer hos den postoperativa patientenSvärd, Elin, Vilhelmsson, Anna-Karin January 2018 (has links)
Bakgrund: Postoperativa luftvägskomplikationer är vanligt förekommande och ökar risken för både morbiditet och mortalitet samt ökar kostnaderna för samhället. Olika omvårdnadsåtgärder finns för att förebygga postoperativa luftvägskomplikationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor definierar begreppet postoperativa luftvägskomplikationer, samt deras omvårdnadsåtgärder för att förebygga dessa komplikationer hos den postoperativa patienten Metod: Studien genomfördes med en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det framkom fem huvudkategorier i resultatet: Definition av begreppet postoperativa luftvägskomplikationer, Att välja omvårdnadsåtgärder, Att ge förebyggande omvårdnad, Att bedöma patientens individuella behov och Att se hinder till att ge omvårdnadsåtgärder. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att det inte finns några rutiner eller riktlinjer att följa gällande förebyggandet av postoperativa luftvägskomplikationer. De beskrev också att patientens individuella behov ligger till grund för valet av omvårdnadsåtgärder för att förebygga postoperativa luftvägs-komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev även olika råd om egenvård som de ger patienterna med syfte att förebygga postoperativa luftvägskomplikationer, bland annat att uppmana dem till att hosta och djupandas och att instruera dem att blåsa i PEEP-ventil*. Slutsats: Studiens resultat belyser avsaknaden av rutiner och känslan av att de postoperativa patienterna är en åsidosatt patientgrupp inom intensivvården samt att intensivvårdssjuksköterskorna saknar tiden till att kunna vårda denna patientgrupp optimalt. Rutiner bör upprättas för att intensivvårdssjuksköterskorna ska veta vilka omvårdnadsåtgärder som behöver sättas in för att förebygga postoperativa luftvägskomplikationer. Nyckelord: Intensivvårdssjuksköterska, omvårdnadsåtgärder, postoperativa luftvägskomplikationer, prevention. *PEEP- PEEP betyder Positive End Expiratory Pressure (positivt slutexpiratoriskt tryck). PEEP-ventil = Ventil som patienten andas ut emot, som gör att respirationscykeln startar och slutar med ett positivt tryck i luftvägarna (Gulbrandsen & Stubberud, 2009). / Background: Postoperative respiratory complications are common and can be associated with an increase of mortality, morbidity and costs for society. There are different kinds of nursing actions to prevent postoperative pulmonary complications. Aim: The aim of this study was to describe how intensive care nurses define postoperative respiratory complications, and what kind of nursing actions they perform to prevent these complications among the postoperative patients. Method: The study was performed through a descriptive design with qualitative approach. Semistructured interviews with ten intensive care nurses were conducted. Result: Five categories appeared in the result: Definition of the concept postoperative respiratory complications, To choose nursing actions, To perform preventive care, To assess the patient´s individual needs and To see obstacles to perform nursing actions. The intensive care nurses described that there are no routines to follow in preventing respiratory complications for the postoperative patient. The intensive care nurses also described that they see to the patientens´ individual needs to prevent postoperative respiratory complications and that they give them different self-care advices in order to prevent postoperative respiratory complications, for instance tell the patient to cough, take deep breaths and instruct them how to use a PEEP-tube*. Conclusion: The result of this study showed that there is a lack of routines and that the these patients are breachede within the intensive care and also that the intensive care nurses experience a lack of time to givet hese patientes optimal care. Routines should be established so that intensive care nurses know what kind of nursing action to choose in order to prevent postoperative pulmonary complications. Key words: Intensive care nurse, nursing actions, postoperative respiratory complications, prevention. *PEEP- PEEP means Positive End Expiratory Pressure. PEEP-tube = Ventilator/tube in which the patient exhales against to make the cycle of respiration start and end onto a positive pressure in the respiratory system (Gulbrandsen & Stubberud, 2009).
|
4 |
Stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder inom hälso- och sjukvården : en litteraturstudie ur ett patientperspektiv / Fear of needles and soothing caring methodsin health care : a literature review from the patients’ perspectiveEkman, Rebecca, Roth, Marianne January 2014 (has links)
Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats. Resultat: Resultatet innefattar fyra kategorier; Reaktioner vid och inför nålstick; Strategier för att hantera och minimera stickrädsla; Faktorer som förstärker rädslan och Faktorer som minskar rädslan. Slutord: För att patienten ska få en individanpassad vård behöver sjuksköterskan ha kunskap om stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder i samband med stick hos vuxna patienter med stickrädsla. / Background: A pinprick from a needle is a fairly simple procedure but to some patients it is linked to strong emotional anxiety and fear. Fear of needles is common and could be due to previous negative experiences. It is the responsibility of the nurse to establish good conditions for patients to deal with their anxiety and to meet their basic needs. Aim: The aim of the study was to study needle fear among adult patients’ and their experiences of soothing caring methods. Method: The study was carried out as a literature review based on five quantitative studies, three qualitative and one which was carried out with both methods. Result: The result consisted of four headings; Reactions related to pinpricks; Strategies to combat and minimize the fear; Contributing factors and Reducing factors. Conclusion: The nurse must have knowledge about needle fear among adult patients and soothing caring methods to enable an individual care.
|
5 |
Att främja sömn hos personer med demenssjukdom : En litteraturöversiktPihl, Niklas, Söderberg Bergqvist, Saga January 2020 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom påverkar de kognitiva funktionerna och varje år insjuknar ca 20000–25000 personer i en demenssjukdom. Sömnstörningar är vanliga och drabbar många vuxna men är speciellt påfrestande för personer med en demenssjukdom. Sömnlöshet eller sömnstörningar påverkar livskvaliteten och hälsan på ett negativt sätt. Problem: Sömnproblematik är ett problemområde hos personerna med en demenssjukdom som kan leda till störningar i det vardagliga livet genom att yttra sig som oro eller förvirring eller förvärra Behavirol and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD-symtom). En farmakologisk behandling av sömnstörningarna ger mer utmaningar då det kan medför sedering och fall. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av åtta kvantitativa studier, en kvalitativ studie och en mixad studie, utgör resultatet i detta examensarbete. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Dessa var att främja sömnen via beröring, olika aktiviteter och olika aspekter i miljön hos personerna. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder kan användas för att främja sömnen och ett personcentrerat arbetssätt bör användas för att omvårdnadsåtgärderna ska gynna den enskilda individen. Författarna anser även att ytterligare forskning behövs inom området för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. / Background: Dementia affects cognitive functions and every year, about 20,000-25,000 people fall ill with dementia. Sleep disorders are common and affect many adults but are especially stressful for people with dementia. Insomnia or sleep disorders affect the quality of life and health in a negative way. Problems: Sleep problems are a problem area in people with a dementia disease that can lead to disturbances in daily life by manifesting as anxiety or confusion or worsening Behavioral and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD-symptoms). A pharmacological treatment of the sleep disorders presents more challenges as it can lead to sedation and falls. Aim: The aim is to create an overview of nursing actions to promote sleep in people with dementia. Method: A general literature review consisting of eight quantitative studies, a qualitative study and one mixed study constitutes the result of this work. Results: The results revealed three categories for promoting sleep in people with dementia. These were to promote sleep through touch, various activities and various aspects of the environment in the people. Conclusion: Nursing measures can be used to promote sleep and a person-centered approach should be used to ensure that the nursing measures benefit the individual. The authors also consider that further research is needed in the field to improve the sleep of people with dementia.
|
6 |
Kunskapen bär...Ivarsson, Natalie, Thuresson, Sebastian January 2006 (has links)
Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att tänka på att kraven på Hälso- och sjukvård blir allt högre i en tid då det finns allt minskade resurser. Det är angeläget att utnyttja alla resurser och på ett optimalt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för sjuksköterskor att använda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förväg uppsatta kriterier och företrädesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats. Data analyserades och granskades av två oberoende granskare, enligt en granskningsmall. Slutligen inkluderades och granskades 10 studier. Resultat av denna studie visar att aseptiska hygienrutiner vid inläggning av perifer venkateter, valet av instickstället och storleken på perifer venkateter samt information till patienten är grundläggande preventiva åtgärder mot tromboflebit. Risken för utveckling av tromboflebit ökar ju längre tid perifer venkateter ligger inne i kärlen, vid infusionen av läkemedel och lösningar och vid försummad omvårdnad. Kunskap, erfarenhet och professionella rutiner minskar däremot utvecklingen av tromboflebit. / From the nurse perspective it’s important to think that the claims of health and medical attendance become higher in a time when resources decrease. It is important to take advantage of all resources in the optimal way. The aim of this study is to investigate scientific literature with the purpose to increase knowledge about which nursing actions are effective for nurses to practice to prevent phlebitis among adults patient with need for peripheral venous catheterization. In this study literature searches were conducted in PubMed, CINAHL and Elin. Inclussion of studies were made with the help of criterias established beforehand and prospective quantitative studies were preferred. Data were analysed and reviewed by two independent reviewers, using a protocol. Finally 10 studies were included. The results show that aseptic hand routines, choice of insertion area, size of peripheral venous catheter and information to the patient are fundamental arrangements to prevent phlebitis. The risk for development of phlebitis increases with time in situ of catheterization, with administration of drugs and solutions and with neglected nursing care. However knowledge, experience and professional routines decrease development of phlebitis.
|
7 |
Terapinio profilio slaugytojų darbo laiko sąnaudų ryšio su pacientų savarankiškumu vertinimas / The relationship of nurses' time to the level of patient independence on an inpatient therapeutic unitSuprikienė, Roberta 11 July 2014 (has links)
Darbo tikslas – įvertinti terapinio profilio slaugytojų darbo laiko sąnaudų ryšį su pacientų savarankiškumu.
Uždaviniai: 1. Išanalizuoti terapinio profilio slaugytojų darbo laiko sąnaudas pagal priežiūros kategorijas ir slaugytojo veiklų grupes. 2. Nustatyti terapinio profilio pacientų savarankiškumo lygmenį. 3. Išanalizuoti terapinio profilio slaugytojų darbo laiko sąnaudas, atsižvelgiant į pacientų savarankiškumo lygmenį.
Tyrimo metodika. Tyrimas atliktas VšĮ Vilkaviškio ligoninės trijuose terapinio profilio skyriuose (vidaus ligų, neurologijos, slaugos ir palaikomojo gydymo). Tyrimo trukmė - 3,5 mėn. Naudotas tiesioginis laiko ir slaugytojo veiksmų stebėjimo metodas (angl. time-and-motion studies). Iš viso atlikta 72 stebėjimai, kurie sudarė 777,2 val. slaugytojų darbo laiko sąnaudų. Pacientų savarankiškumas vertintas anketa.
Rezultatai: Terapinio profilio slaugytojų didžiausios darbo laiko sąnaudos dienos (46,6 proc.) ir nakties (28,3 proc.) pamainoje skirtos tiesioginei pacientų priežiūrai. Mažiausia dalis slaugytojų darbo laiko praleista netiesioginei pacientų priežiūrai. Terapinio profilio skyriuose didžioji dalis pacientų (40,1 proc.) buvo savarankiški, 22,3 priklausomi ir 16 proc. - visiškai priklausomi. Slaugytojai per dvi darbo pamainas (dienos ir nakties), pusę savo darbo laiko skyrė visiškai priklausomiems pacientams slaugyti ir prižiūrėti, ketvirtadalį laiko - priklausomiems pacientams ir mažiausiai, t.y. 14 proc. - savarankiškiems pacientams.
Išvados: 1... [toliau žr. visą tekstą] / Purpose – to evaluate the relationship between time spent caring a patient by nurses on a medical unit and the patients‘ levels of independence.
Objectives: 1. Analyze time spent caring for a patient by nurses on a medical unit according to care categories and nurses activity groups. 2. Determine patients‘ independence levels on a medical unit. 3. Analyze time spent caring for patients according to independence levels by nurses on a medical unit.
Methods. The study was completed at Vilkaviškis Hospital, in three medical units (internal medicine, neurology and nursing and hospice care) The length of the study was 3.5 months. Data was gathered through time and motion observation. Seventy-two observations yielded 777.2 hours of observed nursing time. Patient independence was evaluated using a questionnaire.
Results: On medical units, the majority of nursing time during the day (46,6%) and night (28,3%) shifts is dedicated to direct patient care. The least amount of nursing time is spent in indirect patient care. On the medical units, a large number of patients (40,1%) were independent, 22,3% needed partial care and 16%. required total care. Nurses during two shifts (day and night) spent half their time providing total care to patients, a quarter of their time providing partial care and the least amount of time, i.e., 14%, providing care to independent patients.
Conclusions: 1. Almost half of the nursing shift is spent in direct patient care; much time was spent administering... [to full text]
|
Page generated in 0.1243 seconds