<p>Den sociala och fysiska miljö som omger måltiden är av stor betydelse för den äldre patienten. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 12 artiklar som var publicerade mellan åren 1994-2005, åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Efter databearbetningen framkom de två huvudkategorierna yttre och inre miljö. Den yttre miljön beskriver måltidsplatsen, medpatienter, personalen och maten samt dess positiva och negativa effekter. Den inre miljön beskriver patientens känslor av välbefinnande och olust som kan uppstå när måltiden intas tillsammans med andra. Huvudresultatet visade att måltidsmiljön är mer än den fysiska miljö patienten befinner sig i och skildrar känslor som uppstår under den sociala samvaron vid måltider. Genom att vara lyhörd för patientens egna upplevelser finns förutsättningar att skapa en måltidsmiljö som ger positiva effekter.</p>

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rättigheter, finns ändå bemötandeproblem i vården som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vården bör anpassas till patientens behov, där empati är en grundläggande aspekt inom vården. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vårdpersonalen och de äldreboende. Fyra timmars fältobservationer gjordes med tio vårdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vårdanställda på ett äldreboende. Rådata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori. Resultaten visade att bemötande skedde med empati och kärnprocessen handlade om att empati är bundet till psykisk samt fysisk närhet. Det förhållningssätt som uttrycks i lagar, policybeslut och i själva professionen samverkar med vårdpersonalens individuella attityder och värderingar i hur man bemöter människor i beroendeställning. I studien diskuteras hur empati och närhet är en förutsättning för att vårdpersonalen ska lyckas i sitt arbete som professionella hjälpare.

Inom akutsjukvården är en stor del patienterna 65 år och äldre, vilket innebär att en stor del av vården vid en akutmottagning omfattas av bemötande och omhändertagande av äldre patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur äldre personer beskriver att deras behov av omvårdnad blir tillgodosett av omvårdnadspersonal vid akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Resultat: Resultatet visade att många äldre hade en negativ upplevelse av sin vistelse på akutmottagningen. Många fick vänta länge och fick inte sina basala behov tillgodosedda såsom t.ex. mat och dryck. Äldre patienter kände sig oroliga, övergivna och rädda under väntetiden och önskade mer uppmärksamhet och en mer kontinuerlig uppföljning under väntetiden. Resultatet visade också att information till patienten var väldigt viktig. Fick de äldre på akutmottagningen information om vad som skulle hända, hur undersökningar skulle gå till och varför de fick vänta kände de sig nöjda och trygga. Det fanns enligt resultatet en hög respekt för sjuksköterskornas professionella kompetens och omvårdnadspersonalens uppträdande på akutmottagning värderades högre av äldre patienter än av yngre patienter. / In the emergency department a big part of the patients are 65 years old and older, which means that a great deal of the medical care at the emergency department consists of meeting and caring for older patients. The aim: The aim with this study was to enlighten how the older patients describe that nurses at the emergency department provide for their need of care. Method: The study was done as a study of literature where 13 articles were reviewed. Result: The result showed that several older patients had a negative experience of their stay at the emergency department. Many of them had to wait for a long time and did not get their needs provided for. Older patients felt worried, abandon and scared during their time waiting and wished for more attention and more continual checkups during waiting time. The result also showed that information to the patients where very important. If the older patients at the emergency department got information about what was going to happen, how the examinations should proceed and why they had to wait they got more satisfied and secure as patients. There was, according to the result, a high respect for the nurse’s professional competence, and the older patients valued the staff’s behaviour higher than the younger patients.

Den sociala och fysiska miljö som omger måltiden är av stor betydelse för den äldre patienten. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 12 artiklar som var publicerade mellan åren 1994-2005, åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Efter databearbetningen framkom de två huvudkategorierna yttre och inre miljö. Den yttre miljön beskriver måltidsplatsen, medpatienter, personalen och maten samt dess positiva och negativa effekter. Den inre miljön beskriver patientens känslor av välbefinnande och olust som kan uppstå när måltiden intas tillsammans med andra. Huvudresultatet visade att måltidsmiljön är mer än den fysiska miljö patienten befinner sig i och skildrar känslor som uppstår under den sociala samvaron vid måltider. Genom att vara lyhörd för patientens egna upplevelser finns förutsättningar att skapa en måltidsmiljö som ger positiva effekter.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som drabbar allt fler människor i världen, och problemet beräknas öka bland befolkningen. Många människor med fetma får hjälp av sjukvården för att få stöd i en livsstilsförändring. Alla patienter har rätt att bli behandlade med respekt och värdighet, utifrån den de är, oberoende av kroppsstorlek eller personlighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till patienter med fetma utifrån tidigare forskning. Metod: Studien bestod i en litteraturöversikt över tidigare publicerad forskning. Datamaterialet som format resultatet inom ämnet begränsades till åtta vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Fem teman med subtema framstår: känsligheten runt patientens vikt och livssituation, -patientens eget ansvar för sin vikt och livsföring, -beteende och personlighet, -kunskap, utbildning och utrustning, -sjuksköterskans ansvar. Slutsats: Sjuksköterskors attityder till patienter med fetma, positiva och negativa, påverkar patientens möjlighet att uppleva tillfredsställelse och genomföra en livsstilsförändring. I studien framgår även att en god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för att patienten ska få förtroende för sjuksköterskan och känna sig trygg i sin situation.

Bakgrund: Omkring 30 miljoner människor har genom åren dött på grund av HIV/AIDS. Det är idag en pandemi där Afrika är värst drabbat. HIV/AIDS ställer stora krav på hälso- och sjukvården och studier pekar på att negativa attityder är vanligt inom hälso- och vården gentemot patienter som är bärare av HIV/AIDS. Syfte: Att beskriva attityder hos vårdpersonal inför att vårda patienter som är bärare av HIV/AIDS. Metod: Arbetet är utformat som en litteraturöversikt där problemet beskrivs. En litteratursökning har genomförts via databaser och 13 artiklar som svarat på vårt syfte har analyserats och studiernas resultat sorterades in i kategorier. Resultat: Resultatet sorterades in i kategorier vilka bestod av; vårdpersonals attityder inför att vårda personer som lever med HIV/AIDS, kunskap relaterat till HIV/AIDS, smittorisker och nationella riktlinjer. Resultatet visar att det inom hälso- och sjukvården finns negativa attityder till patienter med HIV/AIDS som har samband med stora brister i kunskap angående sjukdomen. Kunskapsbristen är stor i områden som har hög prevalens av HIV/AIDS, så som i Afrika. Positiva attityder påverkades bland annat av hög utbildningsnivå och erfarenhet att vårda patienter med HIV/AIDS. Diskussion: Det är viktigt att vårdpersonal världen över utbildas inom HIV/AIDS för att höja kunskapsnivån och på så sätt minska de negativa attityderna som idag förkommer gentemot personer som lever med HIV/AIDS. Upprättande av stödgrupper är viktigt så att vårdpersonal kan träffas och diskutera sina känslor och erfarenheter genom så kallad handledning. Alla patienter ska behandlas lika i syfte att stärka deras värdighet som annars kränks genom negativa attityder. / Background: Approximately 30 million people have died over the years due to HIV/AIDS. HIV/AIDS is recognized as a pandemic and statistics show that Africa is one of the most affected continents. HIV/AIDS puts on great demands on health care and studies indicate that negative attitudes against HIV/AIDS patients are common in health care settings. Aim: To describe the attitudes of health professionals caring for patients with HIV/AIDS. Methods: The study is a literature review. A literature search was done in databases which resulted in 13 articles that related to our aim. The articles were analyzed and sorted into categories. Results: The result was divided into categories; caregivers attitudes towards people living with HIV/AIDS, knowledge related to HIV/AIDS, risk of infection and universal precautions. The results show that it exists negative attitudes in health care settings towards people living with HIV/AIDS which correlates with the large knowledge gap about the disease. The lack of knowledge is great in areas with high prevalence of HIV/AIDS, such as Africa. Positive attitudes were associated with high educational qualifications and experience from caring for patients with HIV/AIDS. Discussions: It is important that caregivers are trained about HIV/AIDS to raise awareness and thereby eliminate the negative attitudes which today exist against people living with HIV/AIDS. Establishment of support groups is important so that health professionals can meet and discuss their feelings and experiences through so-called counselling. All patients should be treated equally in order to strengthen their dignity which otherwise gets violated by negative attitudes.

Bakgrund: Vårdmiljön har stor betydelse för hur patienter upplever sin hälsa och sitt välbefinnande. En del trivs med att vårdas i flerbäddsrum medan andra inte gör det. Som sjuksköterska bör denne vara lyhörd för den enskilde individens behov.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patientens upplevelser av att vårdas i ett flerbäddsrum på en vårdavdelning.Metod: En litteraturöversikt valdes och materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att patienterna upplevde såväl fördelar som nackdelar med att vårdas i flerbäddsrum. Fördelarna var att de upplevde stöd och sällskap samt att de kunde dela erfarenheter med andra patienter. Nackdelarna var upplevelser av störande ljud samt bristande sekretess och integritet.Konklusion: Att vårdas i ett flerbäddsrum påverkar patienten både positivt och negativt och detta beror på att upplevelser är subjektiva och är individberoende. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om detta för att främja en positiv vårdupplevelse för patienten. / Background: Health care environment has significant impact on how patients perceive their health and wellbeing. Some like to be cared in a multi-bed room while others do not. As a nurse you should be sensitive to the individual's needs.Aim: The purpose of this study was to illuminate patient's experience of being cared for in a multi-bed room in a ward.Method: A literature review was selected and data was analyzed using a qualitative content analysis.Result: The result of the study showed that patients experienced both advantages and disadvantages to being cared for in a multi-bed room. The advantages were that they experienced support and companionship, and that they could share experiences with other patients. The disadvantages were experiences of disturbing audio and lack of privacy. Conclusion: Caring in a multi-bed room affects the patient both positively and negatively and this is because the experiences is subjective and is individual dependent. It is important that the nurse has knowledge about this to promote a positive care experience for patients.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och varje timme diagnostiseras sex personer. För att ge bästa möjliga omvårdnad till kvinnor med cancer krävs kunskap om både sjukdomen och om hur patienten vill bli bemött. Enligt lag är sjukvårdspersonal skyldig att utforma vård i samråd med patienten. Dock har vetenskaplig forskning bevisat att det finns skillnader i hur patienter upplever sin omvårdnad och hur sjuksköterskor tror att patienter vill ha sin omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva cancerdiagnostiserade kvinnors upplevelser av omvårdnad från sjukvårdspersonal. Metod: Metodtriangulering genomfördes för att få ett så brett resultat som möjligt. Studiens ena del är en litteraturstudie (overview) av vetenskapliga artiklar (n=14) och den andra delen är en empirisk studie av bloggar (n=11). Resultat: De två delarna presenterades var för sig i två huvudkategorier och fem subkategorier. Diskussion: I diskussionen lyfts tre centrala fynd fram; känslan av hopplöshet, trygghet och lidande i omvårdnad. Slutsats: Alla patienter är unika med egna subjektiva upplevelser och erfarenheter. Sjukvårdspersonal bör ta detta i beaktande för att kunna möta patienten och hans/hennes önskemål på bästa sätt. / Background: Cancer is an endemic disease that six people are diagnosed with every hour. For good nursing care to women with cancer both knowledge about the disease and how the patient wants to be treated is required. In accordance to the law health care professionals is required to design care in consultation with the patients. Scientific research has proven that there are differences in how patients perceive their care and how nurses believe that patients want their care. Objective: The objective was to describe how women diagnosed with cancer experience nursing from health care professionals. Method: To obtain the broadest possible outcome a methodtriangulation was conducted. One part of the study is a literature review (overview) of scientific articles (n=14) and the second part is an empirical study of blogs (n=11). Results: The results were presented separately in two major categories and five subcategories. Discussion: The discussion highlighted three key findings: the sense of hopelessness, security and suffering in nursing. Conclusion: All patients are unique with their own subjective experiences. Health care professionals should take this into consideration in order to meet the patient and his/her needs the best way possible.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten. Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom. Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år). Samtida sjukdomar var den bakgrundsvariabel som påverkade skattningen av hälsorelaterad livskvalitet mest, men även kön, grad av fysisk aktivitet och ålder påverkar skattningen av hälsorelaterad livskvalitet. Tobaksanvändning påverkade inte den hälsorelaterade livskvaliteten. Konklusion: Denna studie visar att omvårdnadsåtgärder bör inriktas hos hjärt- kärlsjuka individer med annan samtida sjukdom. Sjuksköterskan bör även identifiera grad av fysisk aktivitet, ålder och kön för att på så sätt arbeta preventivt mot en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet.

Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av patienters eventuella oro inför anestesi. Litteraturöversikten har baserats på vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ art. Trettioen artiklar granskades och 21 av dessa valdes ut till resultatet.De flesta studier som behandlade oro inför anestesi var av kvantitativ art. Oro i form av olika slags olustkänslor definierades av flera författare utförligt och på flera sätt. Resultatet påvisade att oro var ett vanligt förekommande fenomen och kunde objektivt mätas med hjälp av självskattningsskalor, där de vanligast förekommande är Visuel Analog Skala (VAS) och State Trait Anxiety Inventory (STAI). Dagkirurgin har ökat och tiden att träffa patienten för mental förberedelse har minskat, vilket var till nackdel för både patient och personal. Vi har genom den här studien och kliniska erfarenheter uppmärksammat riskfaktorer för oro, till exempel kvinnor och yngre patienter. En studie påvisade även att patienter med sen placering på operationslistan hade en signifikant högre nivå av oro. För att ge känslomässigt stöd till patienter som har behov av ökad uppmärksamhet, krävs en bred insats som omfattar bemötande, information, patientutbildning och kommunikation. Trots all kunskap som finns presenterad i resultatet av studierna förstår vi det som att den psykologiska omvårdnaden är otillräcklig och måste prioriteras.