Enligt kursplanen för historia i årskurs 7-9 ska eleven kunna uppvisa ett tiotal förmågor utöver det historiska innehållet för att uppnå den lägst godkända kunskapsnivån E. Forskning visar att elever har svårt att konstruera historisk kunskap, samt att ämnesinnehållet ofta är tunt beskrivet. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med forskning och litteratur utifrån en historiedidaktisk kontext. Empirin är inventerad genom en hermeneutisk metod och har analyserats med historiskt tänkande teorins fokusering av tankebegrepp. Enligt historiskt-tänkande teorin är tankebegrepp redskap för att organisera och hantera det historiska tänkandet och framställandet. Exempel på ett begrepp som studien behandlar är orsak-konsekvens. Totalt studeras sex olika tankebegrepp. Studien syftar till att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som kan användas i historieundervisningen utifrån historiskt tänkande teorins fokusering av tankebegrepp. Studiens resultat visar bland annat att undervisningsmetoder och strategier som skildrar innehållet ur flera perspektiv, ställer frågor som öppnar upp för analys istället för fakta, samt undervisar dem explicit i undervisningen är faktorer som skapar förutsättningar för att stärka elevers förmågor att framställa och organisera sina historiska kunskaper.

SAMMANFATTNING Titel: Att marknadsföra med hjälp av nyckelbegrepp Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Louise Strand och Fanny Lind Handledare: Jonas Kågström Datum: 2019 – januari Syfte: Syftet med studien är att analysera influerares användande av nyckelbegrepp i icke-textuellt innehåll. Metod: Studien baseras på en datainsamling av 925 Instagraminlägg från två valda influerare under åren 2015–2018. Studien präglas av en flermetodsforskning där vi samlar statistiska data som bearbetas i SPSS och som sedan analyseras och tolkas. Resultat & slutsats: Resultatet visade att influerares användande av nyckelbegreppet @ har ökat under åren 2015–2018 och att användandet av nyckelbegreppet # har minskat under samma period på Instagram. Resultatet visade också att nyckelbegreppen bör användas enligt vissa restriktioner, för att budskapet i Instagraminlägget ska bli såtydligt som möjligt. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för företagen om hur influerare använder sig av nyckelbegrepp på Instagram och hur det påverkar varumärkespositioneringen. Studien grundas i det gap som tidigare forskninguppmärksammat. Förslag till fortsatt forskning: Forskning bör vidare undersöka den ökade användningen av nyckelbegreppet @ och genom att studera det anser vi att det också skulle kunna bidrag till en tydligare förståelse om varför användningen av # har minskat över tid. Vi tror att detta kan bidra till en djupare förståelse för hur användningen av @ uppfattas av konsumenter och därmed även indirekt påverka uppfattningen av ett företag och dess varumärke. / ABSTRACT Title: To market using key concepts Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Louise Strand och Fanny Lind Supervisor: Jonas Kågström Date: 2019 – january Aim: The aim of the study is to analyze the use of key concepts of influencers in non-textual content. Method: The study is based on a data collection of 925 Instagram posts from two selected influencers during the years 2015–2018. The study is characterized by a multi-method research where we collected statistical data that is processed in SPSS and which are then analyzed and interpreted. Result & Conclusions: The result showed that influencers use of the key concept @ has increased during 2015–2018 and that the use of the key concept # has decreased during the same period on Instagram. The result also showed that the key terms should be used according to certain restrictions, so that the message in the Instagram post should be as clear as possible. Contribution of the thesis: This study contributes to an increased understanding for the companies about how influencers use key concepts on Instagram and how it affect brand positioning. The study is based on the gap that previous research has highlighted. Suggestions for future research: Research should further investigate the increased use of the key concept @ and, by studying it, we believe that it could also contribute to a clearer understanding of why the use of # has decreased over time. We believe that this can contribute to a deeper understanding of how the use of @ is perceived by consumers and thus also indirectly affect the perception of a company and its brand.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativ intervjumetod undersöka be- greppsförståelse i historieämnet på mellanstadiet. Bakgrunden till studien var ett behov av att lyfta lärares perspektiv på begreppsförståelse i historieämnet. Datainsamlingen om- fattas av individuella intervjuer med sex verksamma lärare. Samtliga lärare arbetar med de samhällsorienterande ämnena, SO-ämnena, i årskurs 4–6. Det empiriska materialet har transkriberats och ligger till grund för vår analys av resultatet. Vid analys av resultatet används tre teoretiska perspektiv; det sociokulturella perspektivet på språk och lärande, transaktionscirkeln och kognitiv utveckling.  Vi har undersökt hur mellanstadielärare ser på relationen mellan begreppsförstå- else och utvecklandet av ämneskunskaper. Denna begreppsförståelse omfattar både inne- hållsbegrepp och nyckelbegrepp i historieämnet. Vidare undersökte vi hur synen på denna relation påverkar prioriteringen av begreppsförståelse och utvecklande av ämneskun- skaper i deras undervisning samt deras val av arbetsmetoder. Vårt resultat visar att be- greppsförståelse utgör en viktig del av historieämnet. Däremot visar vårt resultat att synen på relationen mellan begreppsförståelse och utvecklande av ämneskunskaper samt arbets- metoder skiljer sig åt hos respondenterna. Vidare påverkar denna syn vad som prioriteras i historieundervisningen. Studiens resultat kompletterar den tidigare forskningen om be- greppsförståelse i historieämnet med både ett mellanstadie- och lärarperspektiv. Vårt re- sultat instämmer med tidigare forskning som betonar begreppens betydande roll i under- visningen. Samtidigt visar vårt resultat att lärarnas individuella syn på begreppens karak- tär skiljer sig från tidigare forskning. Flera lärare lyfter innehållsbegreppen som konkreta och vanligtvis lätta för eleverna att förstå. Nyckelbegreppen anses som abstrakta och svåra för eleverna att förstå. Dessa begrepp får inte samma explicita utrymme i undervis- ningen vilket bidrar till att lärarnas syn på begreppsförståelse enbart innefattar förståelse för innehållsbegreppen. Dessutom lyfter denna studie en ny kognitiv aspekt kopplad till undervisning om nyckelbegreppen som inte belysts i tidigare forskning.

En organisationskultur är en komplex sammansättning av antaganden som planeras av en ledning, men byggs upp av de anställda inom ett företag över en längre tid. En hälsosam företagskultur är en betydande tillgång för ett företag. Den kan stärka samhörigheten, stötta organisationen och stärka produktiviteten. För att en kultur ska fungera som tänkt behöver faktorer såsom kommunikation, delaktighet och samhörighet samexistera. Att bygga en kultur från grunden är en komplicerad process som hänger på att de tänkta “byggklossarna” är tydliga för alla.  När en organisation av olika skäl upplever att kulturen behöver reformeras uppstår liknande frågor. Vad vill vi uppnå med den utvecklade kulturen och hur skall den stötta företagets aktiviteter? Hur kan vi få en bred uppslutning och förståelse kring kulturen och kulturarbetet från alla delar av organisationen?  Följande studie syftar till att studera hur ett mindre företag aktivt arbetat med att förändra sin företagskultur. I denna förändring var många från organisationen delaktiga. Organisationen i denna studie följde i sin kulturförändring en strukturerad plan med ett antal hörnstenar för att uppnå önskat resultat. I förändringsprocessen användes inget teoretiskt stöd utan arbetet utgick endast från organisationens egna initiativ och erfarenheter.  För att studera och analysera vårt utvalda företags kulturarbete har vi använt en analysmodell som bygger på teorin Culture Management Plan (Flamholtz & Randle, 2011). Den omfattar hela processen, från målsättningar med kulturen, skapandet av redskap till genomförandet av kulturreformeringen.  För att undersöka detta har fem intervjuer med ledning och medarbetare på företaget gjorts. Företaget verkar inom marknadsföring och har identifierat ett behov att uppdatera företagskulturen. Vårt arbete visar att en ökad delaktighet från hela organisationen kan ha en mycket positiv effekt för utfallet. Vi kan konstatera från vår analys att bolagets process har mycket stora likheter med den föreslagna teoretiska modellen Culture Management Plan. Vi anser att ledningen iGoMoon kan använda modellen som ett stöd i sitt arbete med att på effektivt sätt löpande utveckla kulturen.