Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar:Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna?Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten?Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen?När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering. Inom implementeringsforskning förekommer två perspektiv nämligen "bottom-up" och "top-down". Det senare innebär att beslutsfattande sker uppifrån, från ledningen, och skall sedan föras ut till personalen som skall genomföra förändringen. "Bottom-up" betyder att de som arbetar i verksamheten, av Lipsky kallade närbyråkrater, är delaktiga i och eventuellt också initiativtagare till beslut om förändringar. Med stöd av dessa begrepp och perspektiv är våra sammanfattade resultat följande: för att en implementering ska bli lyckad i förskolan krävs pedagogernas delaktighet i planeringen och ett bra samarbete med föräldrarna. Andra aspekter som också är värdefulla är att det finns resurser i form av extra tid, fungerande digitala verktyg och utbildning.

No description available.