Kvinnors företagande har under åren vuxit fram som ett akademiskt fält, och engagerar såväl politiker som forskare. Kvinnor startar företag i väsentligt mindre utsträckning än män och intresset för kontexten kring företagare har ökat, framförallt vad gäller kvinnor. Syftet med följande studie är att redogöra för samt analysera omgivningens roll vid uppstartsfasen vad gäller unga kvinnors nyföretagande i Linnéregionen. Regionen består av Kronobergs län och Kalmar län. Länen ligger totalt sett över medel vad gäller företagande i stort, men vid närmare kontroll tydliggörs att länen ligger under det svenska genomsnittet både vad gäller kvinnors företagande och ungas företagande. Det finns en önskan om att få fler unga kvinnor att bli företagsamma och i följande studie riktas fokus till tre omgivande faktorer och dess inverkan på nyföretagandet. Faktorerna är sociokulturella, ekonomiska och politiska. Med kvalitativ forskningsmetod och djupintervjuer som tillvägagångssätt har 10 unga kvinnor i Linnéregionen intervjuats för att identifiera vad och hur de upplevt att olika delar i nämnda tre faktorer har påverkat dem i deras nyföretagande. Både likheter och skillnader har kunnat utläsas i deras upplevelser. Gemensamt är att stöttning har upplevts viktig i såväl social, ekonomisk och politisk omgivning. Skillnaderna har identifierats i påverkans utsträckning, men generellt verkar sociokulturella faktorer spela en stor roll och därefter ekonomiska, medan politiska inte varit fullt så avgörande. Studiens resultat presenterar bakomliggande koder i vardera faktor som på ett eller annat sätt spelar en roll i unga kvinnors nyföretagande. Dessa skapar en större förståelse och kan utgöra grund för framtida studier genom att användas som teoretisk mall. Vidare rekommenderas kommuner och företagsstödjande organisationer att tydligare marknadsföra sina hjälpinsatser och erbjudanden, samt se över de som finns möjligheter att förbättra förutsättningar för unga kvinnor i de koder som studien frambringat.

<p>Arbetslösheten i Sverige ökade och nådde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krävs förståelse för vad som motiverar människor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av två olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvång. Utöver motivationen påverkar även strukturen i omgivningen.</p><p>Syftet med denna undersökning är att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan påverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har. I undersökningen görs en kartläggning av strukturen i Norrbottens län samt över företag som grundats 1996. Genom att skicka en enkät till 18 företagsgrundare i Arjeplog och Kirunas kommuner ges en bild av vad som motiverade just dessa företagare till företagsstarten.</p><p>I undersökningen framgår det att de undersökta företagarna snarare motiveras av självförverkligande och en stimulerande affärsidé än av pengar. Nästan hälften av de undersökta grundarna angav även hot om arbetslöshet som motiv till företagandet. Något som visat sig ha stor betydelse för regionen är de långa avstånden samt det tuffa klimatet. Resultatet visar dock på att företagarna delvis lyckats vända dessa nackdelar till fördelar, genom bland annat turism.</p><p>För att få fler individer att starta företag kom vi fram till att det är bäst om man på lokal nivå anpassar stöd och andra verktyg för att stimulera nyföretagande, exempelvis genom utbildningar, ”ung företagsamhet” och uppstartande av nätverk för företagare. Vi anser att det krävs en förståelse för regionens struktur för att förstå individernas bakomliggande motiv till företagande. Utifrån detta resonemang anser vi också att utarbetningen av stöd och bidrag bör anpassas utifrån de olika motiv som företagare kan ha.</p>

<p>Som ett led i att kunna erbjuda bättre information och service till nyföretagare har det i Väster- och Norrbotten initierats ett projekt – Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bättre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebära. Projektet syftar också till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i Västerbotten använder sig av för informationskällor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar på representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkät för projektets räkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken.</p><p>Uppsatsen visar att respondenterna i dagsläget endast använder sig av biblioteken som resurs för privat räkning, och i väldigt liten eller inte alls när det gäller sin yrkesutövning. Resultatet visar också att respondenterna har en diversifierad uppsättning informationskällor som de anser vara tillräckliga för att sköta sitt arbete med rådgivning och stöd till nyföretagare.  Detta resultat bygger på respondenternas mångåriga erfarenhet av affärsrådgivning, aktiv omvärldsbevakning och, det som respondenterna pekar på är det viktigaste, ett väl fungerande nätverk med många olika kompetenser. Sett ur respondenternas perspektiv är informationskällorna tillräckliga, och de anser att projekt som Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan bara blir ytterligare en aktör på den redan fulla aktörsarenan för företagare. Visserligen stänger de inte helt dörren till bibliotek som informationsförmedlande resurs men önskar förtydliganden angående syftet med projektet.</p>

Arbetslösheten i Sverige ökade och nådde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krävs förståelse för vad som motiverar människor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av två olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvång. Utöver motivationen påverkar även strukturen i omgivningen. Syftet med denna undersökning är att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan påverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har. I undersökningen görs en kartläggning av strukturen i Norrbottens län samt över företag som grundats 1996. Genom att skicka en enkät till 18 företagsgrundare i Arjeplog och Kirunas kommuner ges en bild av vad som motiverade just dessa företagare till företagsstarten. I undersökningen framgår det att de undersökta företagarna snarare motiveras av självförverkligande och en stimulerande affärsidé än av pengar. Nästan hälften av de undersökta grundarna angav även hot om arbetslöshet som motiv till företagandet. Något som visat sig ha stor betydelse för regionen är de långa avstånden samt det tuffa klimatet. Resultatet visar dock på att företagarna delvis lyckats vända dessa nackdelar till fördelar, genom bland annat turism. För att få fler individer att starta företag kom vi fram till att det är bäst om man på lokal nivå anpassar stöd och andra verktyg för att stimulera nyföretagande, exempelvis genom utbildningar, ”ung företagsamhet” och uppstartande av nätverk för företagare. Vi anser att det krävs en förståelse för regionens struktur för att förstå individernas bakomliggande motiv till företagande. Utifrån detta resonemang anser vi också att utarbetningen av stöd och bidrag bör anpassas utifrån de olika motiv som företagare kan ha.

Som ett led i att kunna erbjuda bättre information och service till nyföretagare har det i Väster- och Norrbotten initierats ett projekt – Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bättre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebära. Projektet syftar också till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i Västerbotten använder sig av för informationskällor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar på representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkät för projektets räkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken. Uppsatsen visar att respondenterna i dagsläget endast använder sig av biblioteken som resurs för privat räkning, och i väldigt liten eller inte alls när det gäller sin yrkesutövning. Resultatet visar också att respondenterna har en diversifierad uppsättning informationskällor som de anser vara tillräckliga för att sköta sitt arbete med rådgivning och stöd till nyföretagare.  Detta resultat bygger på respondenternas mångåriga erfarenhet av affärsrådgivning, aktiv omvärldsbevakning och, det som respondenterna pekar på är det viktigaste, ett väl fungerande nätverk med många olika kompetenser. Sett ur respondenternas perspektiv är informationskällorna tillräckliga, och de anser att projekt som Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan bara blir ytterligare en aktör på den redan fulla aktörsarenan för företagare. Visserligen stänger de inte helt dörren till bibliotek som informationsförmedlande resurs men önskar förtydliganden angående syftet med projektet.

<p>Detta examensarbete beskriver problem och hinder som uppstår vid nyföretagande och entreprenörskap. Arbetet initierades i en period som karaktäriserades av stora nedskärningar inom den svenska högteknologi industrin och väldigt få examensarbeten var tillgängliga.</p><p>Den entreprenöriella processen och tankesättet har varit väldigt tongivande för det svenska samhället. Denna anda har producerat flera stora internationella storföretag. Även om inte alla entreprenörer når de internationella företag i storlek så har småföretagen en minst lika viktig roll för utvecklingen av samhället med det kreativa tankesättet och synen på affärsmöjligheter.</p><p>Rapporten består av litteraturstudie och en fallstudie Hermes Technologies. Med hjälp av modeller kring den entreprenöriella processen, teorier om de psykografiska förhållandena på högteknologiska marknader samt teorier kring skapandet av en markand och prissättning samt analysverktygen Affärsplattformen har en teoretisk bas byggts upp för att sedan appliceras på en fallstudie.</p><p>Teorin framhäver hur viktigt upptäckten av affärsmöjligheten är för framgång tillsammans med ett kreativt hanterande av resurserna.</p><p>Fallstudien består av uppstarten till grundandet av ett högteknologiskt utvecklingsföretag inom marknaden för Electronic Shelf Labeling system, ESL-system. Casestudien genomfördes vid ProNova Science Park i Norrköping som en del i pilotprojektet ”FörInkubatorn” vilket senare utvecklades till Drivbänken. Genom att tillämpa teorin på fallstudien framkom det att flera faktorer för att med framgång genomföra grundandet av Hermes Technologies saknades eller var bristfälliga.</p><p>Här framgår även hur grundandet av Hermes Technologies har genomförts. Vidare framförs hur detaljhandeln ställer sig inför införandet av ESL-system istället för dagens pappersmarkeringar.</p><p>Analysen klargjorde vilka faktorer som låg till grund för ett misslyckade samt vilka åtgärder som krävdes för att uppnå en mer tillfredsställande nivå. Erfarenhet var den ensamt största bristfälliga faktorn som resulterade i att projektet inte lyckades. För att kunna påverka denna faktor krävs det ofta flertaliga försök inom nyföretagande.</p><p>Resultatet påvisar att de teorier, som används i litteraturstudien, bör användas tillsammans med varandra för att uppnå bästa resultat vid nystartandet av ett företag. Detta kommer av att man på detta vis belyser problemet från flera infallsvinklar vilket ytterligare klargör de hinder som kan uppkomma eller har uppstått.</p>

Detta examensarbete beskriver problem och hinder som uppstår vid nyföretagande och entreprenörskap. Arbetet initierades i en period som karaktäriserades av stora nedskärningar inom den svenska högteknologi industrin och väldigt få examensarbeten var tillgängliga. Den entreprenöriella processen och tankesättet har varit väldigt tongivande för det svenska samhället. Denna anda har producerat flera stora internationella storföretag. Även om inte alla entreprenörer når de internationella företag i storlek så har småföretagen en minst lika viktig roll för utvecklingen av samhället med det kreativa tankesättet och synen på affärsmöjligheter. Rapporten består av litteraturstudie och en fallstudie Hermes Technologies. Med hjälp av modeller kring den entreprenöriella processen, teorier om de psykografiska förhållandena på högteknologiska marknader samt teorier kring skapandet av en markand och prissättning samt analysverktygen Affärsplattformen har en teoretisk bas byggts upp för att sedan appliceras på en fallstudie. Teorin framhäver hur viktigt upptäckten av affärsmöjligheten är för framgång tillsammans med ett kreativt hanterande av resurserna. Fallstudien består av uppstarten till grundandet av ett högteknologiskt utvecklingsföretag inom marknaden för Electronic Shelf Labeling system, ESL-system. Casestudien genomfördes vid ProNova Science Park i Norrköping som en del i pilotprojektet ”FörInkubatorn” vilket senare utvecklades till Drivbänken. Genom att tillämpa teorin på fallstudien framkom det att flera faktorer för att med framgång genomföra grundandet av Hermes Technologies saknades eller var bristfälliga. Här framgår även hur grundandet av Hermes Technologies har genomförts. Vidare framförs hur detaljhandeln ställer sig inför införandet av ESL-system istället för dagens pappersmarkeringar. Analysen klargjorde vilka faktorer som låg till grund för ett misslyckade samt vilka åtgärder som krävdes för att uppnå en mer tillfredsställande nivå. Erfarenhet var den ensamt största bristfälliga faktorn som resulterade i att projektet inte lyckades. För att kunna påverka denna faktor krävs det ofta flertaliga försök inom nyföretagande. Resultatet påvisar att de teorier, som används i litteraturstudien, bör användas tillsammans med varandra för att uppnå bästa resultat vid nystartandet av ett företag. Detta kommer av att man på detta vis belyser problemet från flera infallsvinklar vilket ytterligare klargör de hinder som kan uppkomma eller har uppstått.

A frequent subject in the domestic as well as in the international political debate is thediscussion about economic growth. In these discussions entrepreneurship is often pointed outas one of the most important factors for economic growth. To stimulate entrepreneurship anumber of networks have been arranged, which support the entrepreneur with businesscompetence. One of these networks is the international network of CONNECT. The coreactivity in this network is the springboard. During the springboard session the entrepreneurmeets a number of different experts who judge the entrepreneur’s business idea and businessconcept. Will it stand for commercialisation? The purpose of this study is to describe andanalyse the form of competence support which occurs during meetings between entrepreneursand experts. The analysis focuses on the interaction which appears during these meetings andthe effects that it creates.11 springboards where examined closely. These springboards were videotaped and theiractors were interviewed. This study has a constructive perspective. A combination ofconversation analysis (CA) and discourse analysis (DA) is used to examine the interactionduring these springboards. To get a deeper understanding of the interplay between theentrepreneur and the springboard panel theoretical concepts of institutional theory,institutionalised conversation, boundary objects, group polarisation are used. The logic whichthe springboard builds on is also discussed. In this case the notions of causation andeffectuation play a central role.The patterns of interaction differed between the springboards which concerned venture capitaland those which only concerned strategic advice. These differences could also be connectedto the company’s stage of development. The interaction differences seem to be inherent in thediscursive practice which appears between the entrepreneur and the springboard panel. Theentrepreneurs, who applied for venture capital, generally experienced the springboard as lessconstructive. In these springboards, the panel were highly focused on the risks and theproblems connected with the business project. This criticism could be related to the termgroup polarisation and institutional factors.A proposal of how these negative effects could be reduced is presented. According toresearch, companies which build their activities on a new business idea or are in an early stageof development, have more use of a logic which pays more attention to contingencies and thecreation of strategic alliances. The conclusion is that the springboard should adjust to thecompany’s situation.

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vårt samhälle. Detta då fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social välfärd i landet. Trots det, möter många nystartade företag idag hinder och svårigheter på vägen till att bli ett väletablerat och framgångsrikt företag. Finansiering upplevs i många fall som det främsta hindret men också avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjänster kan dessa etableringshinder lättare undvikas av nystartade företag – och vi ser här inkubatorns roll. Inkubatorer finns till för att främja nystartade företag och entreprenörer genom att bistå med resurser som dessa saknar. Det är här som inkubatorerna får sin betydelse i uppsatsen. Uppsatsen riktar sig främst till modebranschen och de hinder och problem som existerar där. Då tidigare studier inom området inkubatorer främst påträffats inom IT- och teknikbaserad forskning, upplever författarna att uppsatsens syfte är högst relevant samt aktuellt idag.Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå vad en inkubator har för betydelse för nystartade modeföretag i deras vidare etablering på marknaden och för deras framgång. En undersökningsmodell har modifierats av författarna, baserad på teori och två tidigare modeller som upptäckts inom områdena för entreprenörskap, inkubatorer och framgång. Ett kvalitativt angreppssätt har därefter utformat insamlingen av det empiriska materialet, genom så kallade semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med ansvarig för projektet Rookies samt med modeföretag som vunnit projektet tidigare år (2005-2012). Detta för att kunna uttala oss om likheter och skillnader i åsikter om projektet inför eventuella åtgärder. Författarna har genom detta inte haft för avsikt att kunna generalisera svaren utan snarare att erhålla en djupare förståelse för betydelsen av inkubatorer för nystartade modeföretag. Insamlad data har därefter analyserats av författarna och ställts mot finansiella nyckeltal för framgång i syfte att kunna uttala sig om vad Rookies har haft för betydelse.Resultatet från empirin ger indikationer på att modeföretag upplever stora svårigheter i den tidiga etableringsfasen, vilket också bekräftar behandlad teori och sedan leder till en slutsats om att inkubatorer är viktiga vid stöd och resurser för nya företag. Dock kan man genom uppsatsen inte se ett direkt samband mellan en inkubator och framgång. Författarna menar istället att personlighetsfaktorer samt humankapital har en inverkan när det kommer till frågan huruvida ett företag kan bli framgångsrikt på sikt eller inte. / Program: Textilekonomutbildningen

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att få en förståelse för varför så olika länder båda har så lågt entreprenörskap. Jag har valt att avgränsa mig till data hämtade från GEM 2007. Metod: I detta arbete gör jag en jämförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundär data från en rapport från GEM 2007. I detta arbete har mitt förhållningssätt främst varit abduktivt. Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstår när man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. Länder tenderar att gå från en hög nivå av entreprenörskap till en låg nivå när man går från bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen när länder nått en avancerad nivå av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband så skiljer sig länder fortfarande mycket åt när det kommer till entreprenörskap och förändringarna verkar vara ihållande. Wennekers (a.a.) menar att detta snarare beror på kulturella skillnader än ekonomiska skillnader eftersom kulturella skillnader är relativt oföränderliga över tiden. Empiri: GEM står för Global Entrepreneurship Monitor och är ett not-for-profit akademiskt forsknings konsortium. Deras mål är att göra internationell forskning av hög kvalité om entreprenöriska aktiviteter i världen som kan nå en så bred publik som möjligt. GEMs studie är den största enskilda studie av entreprenörisk aktivitet i världen och startade 1999. I detta arbete har jag använt mig av data från GEMs rapport från 2007 som är det år då både Japan och Sverige var med senast. Resultat: I en jämförelse av Japan och Sverige så hittar jag en del likheter, men främst skillnader. Detta antyder att det inte finns några enkla svar på varför entreprenörskap är lågt i ett land. Resultatet av studien indikerar att de nationella experterna hade rätt när de gav statlig politik som främsta problemområde för Sverige och kultur och sociala normer för Japan. / Purpose: The purpose with this thesis has been to compare entrepreneurship in Sweden and in Japan. It has also been to get a wider understanding why two so different countries both have a low level of entrepreneurship compared to other countries. Since the subject is wide I have chosen to delimitate to data from GEM 2007. Methodology: In this thesis I have compared entrepreneurship in Sweden and in Japan. This I have done by obtaining secondary data from GEM’s report from 2007. My approach in this thesis has foremost been abductive.  Theoretical perspectives: Wennekers (2006) have studied the U-shape curve that occurs when you put entrepreneurship in relation to economic growth. Countries tend to go from a high level of entrepreneurship to a low level when they go from agricultural economy to an industrial economy. Then they tend to go up again when they reach a advanced level of economic development. However countries seem to differ when it comes to entrepreneurship despite this relation and the differences seems to be lasting. Wennekers (a.a.) believe that these differences has to do with cultural differences rather than economics differences since cultural differences are relatively immutable over time. Empirical foundation: GEM stands for Global Entrepreneurship Monitor and is a not-for-profit academic research consortium. Their goal is to make international research of high quality about entrepreneurial activity in the world that is able to reach a wide public. GEM’s study is the biggest study in the world about entrepreneurial activity and started 1999. In this thesis I have used data from GEM’s report from 2007, which is the latest report with both Sweden and Japan. Conclusions: In a comparison between Japan and Sweden I have found some similarities but mostly differences. This suggests that there are no simple answers to a low level of entrepreneurship in a country. However, in my opinion, I think that the national experts were right to put government policies as the biggest problem for Sweden and Cultural, Social norms as Japan’s biggest problem.