Som en följd av att det ekonomiska och kulturella fältet förts samman i större grad, har en ekonomisk logik och terminologi gjort sitt intåg i kultursektorn. Kulturen har kommit att uppmärksammas och erkännas som en viktig ingrediens för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, något som påverkar vad den förväntas leda till. Kulturpolitiken har bidragit med att sprida idéer om kulturen, samt ställa högre krav på kulturfältet vad gäller mätning, styrning och redovisning. Att kulturen ekonomiserats och behövt anpassa sig till en managementdiskurs blir allt tydligare. Frågan är hur dessa idéer kommit att påverka kulturbidragsorganisationer i deras syn på kultur, då dessa har en nyckelroll i att bestämma vilken typ av kultur som skapas. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring vad den ökade ekonomiseringen kan ha haft för inverkan på kulturen, närmare bestämt vad kulturen förväntas leda till för att få bidrag. Detta undersöktes genom en flerfallsstudie av två kulturbidrags-organisationer: Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturstiftelse, samt genom kompletterande röster från kulturutövare. Studien visar att inga av samtliga respondenter anser att kulturen bör förväntas leda till ekonomisk tillväxt. Däremot behöver den visa på ett ekonomiskt värde för att kunna legitimeras. I studien går det även att utläsa ökade ekonomiska krav på mätbarhet, redovisning och utvärdering samt ett användande av ett ekonomiskt språkbruk bland respondenterna. Den ökade ekonomiseringen har även medfört ett större administrativt arbete för kulturorganisationer och kulturutövare, vilket påverkar arbetet med kärnverksamheten.

Corporate Social Responsibility (CSR), det vill säga företags samhälleliga ansvar, har diskuterats under flera decennier. Trots det råder det fortfarande en tvetydighet kring vad det sociala ansvarstagandet egentligen innebär. Samtidigt har CSR har institutionaliserats som organisationskoncept och kommuniceras externt i organisationers strävan efter legitimitet. Det finns dock flera institutionella faktorer som kan inverka på organisationers benägenhet att agera ansvarsfullt, såsom etablerade lagar, regler, finansiella resurser och normativa uppmaningar i organisationers omgivning. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett ledande företag inom färgtillverkningsindustrin uppfattar CSR och hur konceptet tar sig i uttryck i den dagliga verksamheten. Därtill syftar studien till att ge förklaringar till hur fallföretagets hållbarhetsarbete kan förstås i relation till färgtillverkningsbranschens omgivning, samt bakomliggande motiv till att arbeta med CSR. Studien nyttjar nyinstitutionell teori som teoretisk referensram tillsammans med institutionella faktorer som antas ha inflytande på viljan att arbeta med socialt ansvarstagande, samt olika former av organisatorisk legitimitet. Med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer och textanalys utforskas hur CSR-konceptet uppfattas och tar sig i uttryck hos en framstående aktör inom färgtillverkningsindustrin. Studiens centrala resultat visar på att fallföretaget tycks använda CSR som ett legitimerande verktyg genom att externt kommunicera hållbarhet vilket främst uttrycks genom ökad miljöhänsyn i den dagliga verksamheten. Vidare visar studien på att färgtillverkningsindustrin anpassar sig till en teknisk och en institutionell omvärld genom anpassning till såväl lagar, regler, konkurrenter, kunder samt rådande normer och värderingar i samhället. Resultatet visade emellertid ett starkare beroendeförhållande till en teknisk omvärld mot bakgrund av kostnadseffektiviseringar för att därigenom nå lönsamhet. CSR-arbete tycks således i första hand implementeras mot bakgrund av ekonomiska och ekologiska drivkrafter.

This thesis uses a case study approach and investigates how the institutional environment has an impact on decision making regarding sales within three departments at WSP Management in Sweden. With the application of neo-institutional frameworks, the study explains how decision making is constrained by the institution and the actors that make up the institutional environment, as well as how a pursuit for stability and legitimacy isolate engineering consultant companies from other sectors within the market.   The study concludes that the institutional environments inducements have created a sales structure within the departments that is solely focused on the public sector and acquiring contracts through public procurement. This sales structure is heavily imprinted within the departments and has created a culture where employees rely in department management to solely sell their services to potential customers. The success and efficiency within this institutional environment has made it that the departments key performance indicator-demands from upper the upper management are based on a sales structure that requires little or no proactive sales. The inducements within the regulative institutional environment thus has a big impact on their decision making when they are trying to maintain a financial stability in relation to the company’s upper management. With the current structure they have been placed in an institutional comfort zone in which they will be stuck within if no change is made.

Vi har gjort en fallstudie som utforskar hur ledarskapet påverkar och påverkas vid entillämpning av ISO 14001, samt hur tillämpningen av standarden är utformad påstudiens företag. Analysen har genomförts med hjälp av institutionell teori somteoretisk referensram. Vi kom fram till att ISO 14001 inte leder till eninterorganisatorisk homogenisering mellan olika företag, inomsamhällsplaneringsbranschen som vårt fallföretag agerar i. Vidare fastslog vi även enparadox i utformningen av ISO 14001-systemet hos företaget; otydliga istället förtydliga krav ökar chansen för att behålla certifieringen. Till sists kom vi också framtill att ledarskapets svårighet att kommunicera aktörernas rätt att översätta ISO 14001i sin praktik, beror på att ISO 9001 och ISO 14001 hos vårt fallföretag är utformatsom ett gemensamt system. Där ISO 9001 ligger i fokus. Uppsatsen syfte är att bidratill existerande institutionell teori. / Program: Civilekonomprogrammet

Arbetslivet förändras och detta leder till förändringar av organisering och struktur inom organisationer. För att möta behov av flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft har nya sätt att organisera resulterat i nya ramar och strukturer för arbete med personalfrågor.  Dessa nya sätt att organisera har lett fram till nya roller och ansvarsfördelningar. I denna studie var syftet att skapa förståelse för hur HR- funktionens utformning påverkar chefers arbetssituation. Studien undersökte chefers upplevelser av HR-stödet i relation till arbetssituationen inom en organisation där HR-stödet bygger på ett service center, en expertenhet och HR business partners ute i verksamheten. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med HR-medarbetare och chefer på Trafikverket. Studien visar att cheferna upplever ett tillfredställande HR-stöd från expertenheten och HR business partners. Samordningsproblem inom HR-funktionen ger dock effekter för både chefer och HR-medarbetare inom organisationen. En varierande chefsroll som innefattar både generella kunskaper om verksamheten, personalfrågor, administration i kombination med att vara ledare åskådliggörs i uppsatsen. / Work and employment often change, and this leads to transformations in the structure of organizations. To meet the demand for flexibility, efficiency, and competitiveness, new ways of organizing have resulted in new frameworks and structures for jobs in the field of human resources. These newly presented ways of organizing have led to shifting roles and distribution of responsibility. The purpose of this study is to create a wide understanding of how the organization of HR affects the work of managers. The study examines the experiences of managers with HR-support in relation to the current work situation within an organization where HR-support is based on a service center, a center of expertise, and HR business partners. Ten qualitative interviews with HR employees and managers at the governmental organization Trafikverket form the base of this study. The results show that HR-support, given by the center of expertise and business partners, is satisfying for managers.  However, issues of coordination within HR affect both managers as well as HR employees within the organization. A shifting role of the manager, which includes general knowledge of operations, questions of personnel, and administration in combination with being a leader, are illustrated in the study.

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Detta leder till en förtroende som kan ses som en avgörande faktor att detta samarbete ska fungera. Hos informanterna tycks inte den klassiska motsättningen mellan kultur och ekonomi råda. Medborgarundersökningar tyder på att förankringen och deltagandet hos medborgarna inte ärfullt lika framgångsrik. Detta ser kommunen som sin största utmaning just nu och arbetar för att förändra detta.

No description available.

De senaste decennierna har sjukvården förändrats. Förändringsarbetet är inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata näringslivet har applicerats på organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvård. Förändringarna inom sjukvården har krockat med den medicinska professionen. Läkare som har ett ledningsansvar hamnar i en korsning med ökade krav avseende politik, ekonomi och styrning jämfört med tidigare. Denna studie fokuserade på verksamhetschefer som är läkare, vilket ledde till studiens forskningsfråga: Hur förhåller sig verksamhetschefer till sitt arbete inom offentlig sjukvård?   Syftet med studien är att öka förståelsen av hur läkare i en ledande position upplever och relaterar till sin egen arbetssituation inom den svenska sjukvården.   Det är en hermeneutisk studie som har en abduktiv forskningsansats. Semi-strukturerade intervjuer har gjorts via telefon med totalt åtta intervjupersoner. Intervjupersonerna har två gemensamma faktorer – de är läkare och verksamhetschefer.   Ökade krav på styrning, mätning och admininstration har gjort att verksamhetscheferna upplever att sjukvården blivit mer produktionsbaserad. Fokus på ekonomi har ibland tenderat till att bygga över medicinska prioriteringar. Verksamhetschefens ansvar borde minska och fler stödfunktioner borde implementeras för att underlätta det administrativa arbetet. Alla verksamhetschefer har valt att fortsätta med kliniskt arbete vid sidan av sina övriga uppgifter. Flera personer delegerade även en del administrativa arbetsuppgifter. Möten och personalrelaterade frågor uppfattades vara tidskrävande arbetsuppgifter. Medicinsk kompetens i form av att vara läkare ansågs vara nödvändig för att förstå verksamheten, något som politiker och centrala ledningsfunktioner saknar. Mer makt och inflytande borde förslagsvis flyttas över från politiker till den operativa nivån.

The veterans in Sweden is a group that is steadily growing, one of the reasons is the new employment agreement that requires the soldiers and officers to commit to Foreign Service. The Swedish Armed Forces have received critique from the government in their investigations concerning the Swedish veteran politics. Since then the Swedish government has introduced a new law that gives the Swedish Armed Forces an utmost responsibility concerning the veteran’s physical and mental health. The purpose of this study is to qualitatively investigate “The Peace berets”, a non-government organization which have had, and is still having a cooperation with the Swedish Armed Forces as a result of the investigation conducted by the Swedish government. We investigate their social work with the veterans and their perspective on the cooperation between them and the public sector. The study is based on qualitative interviews with four voluntary workers in the organization. In our analysis we have applied a theoretical perspective from the new institutional theory and the collaboration theory, that enlighten our data collected from the interviews. The result shows, as mentioned above, that the organization has a strong collaboration with the Swedish Armed forces, but not with the social workers which could depend on several facts. One of the reasons could be a result of the reigning confusion concerning the Law concerning the Swedish Armed Forces staff at international military interventions (SFS 2010:449).  As a result of the confusion it is uncertain if the Swedish Armed Forces have an utmost responsibility concerning the veterans, which is confirmed by the interviewed persons. As represented in the result, they share different perspectives on whether the utmost responsibility belongs to the Swedish Armed Forces or the commune/ county council where the veteran is domiciled.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Försvarsmakten och Transformativt ledarskap. Undersökningen baserades på en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Gällande genomförda intervjuer bestod urvalet av åtta informanter från Försvarsmakten och Försvarshögskolan, vilka var experter inom ämnet ledarskap. Intervjuerna varade mellan 45- 60 minuter vardera. Gällande dokumenten analyserades av Försvarsmakten och Försvarshögskolan publicerade material såsom: beslutsdokument, broschyrer, utbildningsmaterial och en lärobok. Utifrån studiens analytiska ramverk visade resultatet att ledarskapsmodeller sprids i en tydlig riktning. Spridningsprocessen inleds nämligen med ett behov som efterföljs av att en ledarskapsmodell inhämtas och anpassas till verksamheten samt att den sedermera sprids vidare till andra organisationer. I diskussionsdelen diskuteras detta mönster med hjälp av Nyinstitutionell teori och tidigare forskning kring idéspridning. Som konklusion konstaterades slutligen att införandet av en ny ledarskapsmodell var av dubbelbottnad karaktär för fallet Försvarsmakten. I detta avseende poängteras att det fanns rationella anledningar och ett behov av att införa en ny ledarskapsmodell, men att ledarskapsmodellen däremot inte alltid upplevdes som praktiskt tillämpbar inom organisationen. Exempel på praktiska implikationer ges. / The aim of this study was to examine how leadership models are being spread through the example of the Swedish Armed Forces and Transformative Leadership. The survey was based on a qualitative approach as a case study that included interviews and documents. The selection of the interviews consisted of eight informants from the Swedish Armed Forces and Swedish National Defence College, who were experts in the subject of leadership. The interviews lasted between 45-60 minutes each. The documents that were analyzed were published by the Swedish Armed Forces and the Swedish National Defence College and included materials such as: decision documents, brochures, training materials and a textbook. Based on the study's analytical framework, the results showed that leadership models are being spread in a clear direction. In this case, the process of spreading the model starts with a need of a new leadership model which is then obtained by the existing demand. Thereafter the organization adapts the model to the context of the organization, which later on is being spread to other organizations. This pattern is later discussed in the thesis using New Institutional Theory and previous research based on the diffusion of ideas. The conclusion is that the introduction of a new leadership model within the Swedish Armed Forces was of equivocal nature. In this regard it was emphasized that there were rational reasons and a need to introduce a new leadership model, but that the leadership model did not always perceived as practically applicable within the organization. Examples of practical implications are presented.