No description available.

The traditional library is in a state of crisis since its legitimacy was threatened by the declining status of the welfare state and the printed book medium. The study aims to regain a sense of the lost identity by comparing the institution's perceptions of reading with those of the sobriety movement of the early 20th century and the bibliotherapy representatives of today. Qualitative content analysis is used as a method to categorize and understand the reading perceptions of the reader communities mentioned above. The categories used are of a deductive character and distinguish whether the perception of reading is based on a conception of it as something characterized by the experience of the act or its instrumentality, as well as in reflective relation with the reader's self or not. The studied material is the membership newspaper of IOGT and a contemporary bibliotherapy blog. The results reached by the study point to other types of instrumentality used to legitimize reading by the reader communities, in contrast to the economic instrumentality which has gained influence in the library sphere. The social instrumentality of the bibliotherapy movement, characterized by social relations and integration, is uncovered in the materials. The role of the librarian supporting the reader's own knowledge acquirement is a feature that connects the contemporary librarian identity to bibliotherapy. The former now gains a language to express itself, something that has been missing since the identity crisis.

Alla folkrörelser har sin start någon gång under 1700-talet men precis som med nykterhetslöftet så skulle rörelserna, och framförallt nykterhetsrörelsen ta fart under 1800-talet. Till att ha nykterhetsorganisationer som förespråkade måttligt bruk kom de vid 1800-talets slut förespråka absolutism. Nykterhetsorganisationerna var till den största delen religiöst präglade men ett utbrott ur IOGT vid slutet av 1800-talet skedde och Verdandi kom att skapas, en icke-religiös, socialistiskt präglad nykterhetsorganisation med en stark koppling till arbetarrörelsen. Studiens syfte har varit att undersöka logen 1363 Frihet av NOV i syfte att visa vad som utgjorde den kollektiva identiteten. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie med en induktiv metod där jag samlat, analyserat och tolkat materialet på egen hand, anpassad till att beskriva vad den kollektiva identiteten är inom föreningen. Eftersom att den kollektiva identiteten egentligen är något större än den enskilda föreningen så har jag fokuserat på nyckelbegrepp som beskriver detta, såsom solidariteten och dess uttryck men även hur föreningen jobbade inom identitetsarenorna. Föreningen har visat sig vara aktiv, älskvärd av medlemmarna och omtyckt i Hällefors under de här åren som jag undersökte. De tog hand om sina medlemmar, diskuterade livligt om sitt mål, bildade studiecirklar och startade evenemang, för medlemmarna men även allmänheten. / All social movements have their starting sometimes in the 1700s, but as with the temperance pledge, movements, and especially the temperance movement take off in the 1800s. The temperance organizations initially advocated for moderate use of alcohol, but at the late 1800s all of them had adopted temperance. Initially the temperance movements were branded by pious ideals from religion, but a crisis within IOGT in the late 1800s would result in the birth of Verdandi, non-religious but socialistic in core, with strong links to the labor movement. The study’s purpose was to examine the association 1363 Frihet of NOV in order to recall what constituted the collective identity within. This has been done through a qualitative study with an inductive method where I have collected, analyzed and interpreted the material on my own that I’ve judged to be appropriate to describe the collective identity within the association. In reality, the collective identity is something larger than the individual association, so in my study I’ve focused on key concepts that describe this. Solidarity and its expression, but also the principle of “Us and Them”. The association have shown to be an active one in the years of my study, lovable by members and well-liked in the industrial town of Hällefors. They took care of their members, discussed vividly about their goals, formed study groups and started events that the members and general public could attend.

1911 the Swedish MP Carl Lindhagen, introduced a bill to the second chamber in which he demanded an investigation into the question about the Swedish coffee abuse (kaffemissbruk). The issue was up for debate on several occasions and in 1929 the parliament demanded, for the second time, an investigation into feasible measures against the misuse of coffee. This essay investigates the coffee abuse debate in the Swedish daily press between 1910 and 1940 with the purpose to, through the coffee abuse issue, highlight the times values about health- and societal issues. The theoretical starting point of the essay is the discourse theory as it is described in Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes book Hegemony and Socialist Strategy. The main result of the investigation is that few voices questioned the existence of the Swedish coffee abuse, although the suggested solutions varied between the different positions. The debate was not absent in the sobriety movement and both proponents and sceptics concerning the involvement in the coffee abuse issue was represented. The sobriety movement also felt the need to defend itself from the accusation that it was them, that had spread the coffee abuse through their campaigns against the use of alcohol. Instead, they argued that it was the use of alcohol that also gave birth to an excessive coffee consumption. The injuries that the coffee abuse was described as causing were firstly stomach ailments and nerve damages. Secondly, coffee abuse was invoked as a fiscal problem where the import of coffee beans was viewed as damaging to the national economy, which I see as a mercantilistic viewpoint. Both the physical and fiscal worries were used in the advertisement for domestic produced coffee substitutes, especially in the defence issue 1914. I argue that the worries about coffee abuse can not only be seen as a critique of the evolving modern industrial society and the longing back to a premodern Gemeinschaft. The opposite standpoint was also present in the debate, that the resolution to the problem was to be find through the modern food industry and natural sciences. To conclude. The debate about the coffee abuse shows, in my opinion, how the health issue became all compassing where every passion that was deemed as unhealthy also was viewed as sinful. The Slovenian philosopher Slavoj Žižek has pointed out how this issue is prevalent in today’s western society where, for example, cigarette smokers are viewed with disdain.

The study is about Eskilstuna GUIF, which has a background within the temperance movement IOGT between the years 1900–1940. The purpose of this study is to shed light on how GUIF went from being an association with a sobriety ideal to becoming a sports association. The temperance movement lost many members during the 20th century when the law to ban alcoholic beverages did not pass in 1922. This resulted in the sports movement becoming larger and the GUIF joined the executive board. The source material for this study consists of board reports and annual reports from GUIF's section. This gives the study an overall understanding for the reader to get an overall picture for the reader.The method selected for this study has been a narrative method as it has the function of deciphering GUIF's annual reports and board reports. The selected method fitted in very well in this type of research as the selected material for this study is in the form of stories. This results in the stories fulfilling a function in that it raises different perspectives. The selected theories for this study are movement entrepreneur and movement ideology. The purpose of these theories is to examine how the GUIF went from being a normal sobriety association to starting to bet on handball.The results of this study showed that Eskilstuna GUIF, which started as a sobriety association but did sports on the side, changed. GUIF offers sports as it can lead to more people being able to do sports and stay away from alcohol. This was during the heyday of the temperance movement but in 1922 there was a referendum to remove alcoholic beverages. This referendum did not go the way of the temperance movement, which resulted in the temperance movement losing many members and the sports movement becoming big in the country instead. This resulted in sports becoming the priority within the association. The young people began to get more involved in sports and were not interested in lodge matters. This results in handball becoming the biggest sport in the association over time.

<p>Mitt syfte är att ge en bakgrund till att Gårdtjärns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till år 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jämlikhet mellan kvinnor och män som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.</p><p>De frågor jag ställt till det material jag kunnat ta del av är</p><ul><li>Hur såg livet i Sättna socken och Gårdtjärns by ut vid sekelskiftet?</li><li>Hur växte väckelsen fram till det att väckelsen kom till Sättna på 1850-talet?</li><li>Hur växte väckelsen fram i Sättna socken?</li><li>Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen i Sättna?</li><li>Hur bildades Gårdtjärns missionsförsamling och vad kan sägas ha legat bakom församlingsbildningen?</li><li>Vad berättar denna historia om kvinnors och mäns olika roller i väckelsen?</li></ul>

<p>Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien. Egenskaper som tidigare var högt värderade har idag blivit ersatta av andra egenskaper som kanske inte uppskattades på samma sätt förr i tiden. Tiden som passerat mellan dessa perioder och samhällets utveckling har således påverkat de olika författarna när de skrivit om Landgren anser jag.</p>

Mitt syfte är att ge en bakgrund till att Gårdtjärns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till år 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jämlikhet mellan kvinnor och män som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord. De frågor jag ställt till det material jag kunnat ta del av är Hur såg livet i Sättna socken och Gårdtjärns by ut vid sekelskiftet? Hur växte väckelsen fram till det att väckelsen kom till Sättna på 1850-talet? Hur växte väckelsen fram i Sättna socken? Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen i Sättna? Hur bildades Gårdtjärns missionsförsamling och vad kan sägas ha legat bakom församlingsbildningen? Vad berättar denna historia om kvinnors och mäns olika roller i väckelsen?

Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien. Egenskaper som tidigare var högt värderade har idag blivit ersatta av andra egenskaper som kanske inte uppskattades på samma sätt förr i tiden. Tiden som passerat mellan dessa perioder och samhällets utveckling har således påverkat de olika författarna när de skrivit om Landgren anser jag.

Sammanfattningsvis har syftet med uppsatsen varit att undersöka kopplingen mellan nykterhetsrörelsen och storstrejken 1909 inom en lokal nykterhetsförening i Uddevalla, och därmed se förhållningssättet till strejken och dess möjliga påverkan. Det här för att belysa folkrörelsernas tänkbara mobiliseringsfaktor i samhället. Då det inte gått att undersöka varje aspekt av Logen nr 73 Vikingen, har det avgränsats i att granska och behandla tre valda frågeställningar. Studien grundar sig i att undersöka vad som under logens möten kom att diskuteras vid strejkens period, samt om Vikingen aktivt kom att förhålla sig till strejken. Uppsatsen vill undersöka om storstrejken 1909 kom att påverka nykterhetsföreningen på något sätt, till exempel genom medlemsrekryteringen, vilket blir den sista undersökande frågan.  Källmaterialet som legat till grund för studien bygger på föreningsprotokoll samt kvartalsrapporter från Uddevalla Föreningsarkiv, som hjälpt till att svara på tänkta frågeställningar.  Logen nr 73 Vikingen kom inte att förhålla sig aktiva i och med strejken, utan kom istället att under deras möten diskutera andra relevanta delar utifrån logens fördel. Bland annat kom ett skötsamhetsideal att visa sig relevant, då tid och arbete just lades på det här. Diskussion i och med strejken gav sig till känna i protokollen vid ett par tillfällen, men visar att dess verkan inte blev så stor. Däremot visade medlemsrekryteringen på en succesiv förändring där antalet medlemmar året efter strejken kom att öka rejält till 1910.   Slutsatsen av den här studien är att Logen nr 73 Vikingen i Uddevalla inte kom att ha en klar påverkan av storstrejken 1909. Strejken kom att bli viktig för arbetarrörelsens historia då den påverkade mängder av människor på olika sätt, men tycks ändå inte ha haft en inverkan på Logen Vikingen annat än i dess ökade medlemsantal.