Bakgrund: Det är ett stort steg att gå från sjuksköterskestudent till att börja arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning är förberedda inför men inte alltid känner sig redo för. Sjuksköterskeyrket är både stimulerande och stressigt. Det är viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som sjuksköterska. Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja arbeta. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Efter att intervjuerna analyserats framkom sex kategorier; sjuksköterskeutbildningen ger en grund, introduktion på arbetsplatsen, blandade känslor under den första tiden, ansvaret upplevs både positivt och negativt, faktorer på arbetsplatsen och faktorer utanför arbetet.  Slutsatser: Utbildningen ger en grund men förbereder inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt. Mer medicinska kurser och mer praktik skulle förbereda dem bättre. Introduktionerna skiljer sig åt och alla får inte det stöd de behöver. Tydliga riktlinjer skulle göra det möjligt för alla nyutexaminerade sjuksköterskor att få en bra introduktion. Samtidigt måste nyutexaminerade sjuksköterskor acceptera att det inte går att kunna allt i början.

Redan under 70-talet, rapporterades det om upplevelser som chock, ångest och förvirring då den nyutexaminerade sjuksköterskan började sitt första arbete och att dessa negativa upplevelser bidrog till att arbetet som sjuksköterska avslutades. Internationell forskning har studerat nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid inom yrket och hur deras negativa upplevelser kan lindras. I dag råder det brist på sjuksköterskor, invånarantalet ökar och befolkningen blir äldre. Allt detta sammantaget gör att behovet av vård och av sjuksköterskor ökar. Därför är det viktigt att försöka behålla nyutexaminerade sjuksköterskor kvar i yrket. Syftet med föreliggande studie är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av första tiden i yrket. Studien är en litteraturstudie baserad på analys av resultatet av 10 kvalitativa artiklar från Europa. Resultatet redovisas genom två huvudteman, 1-Transition till sjuksköterskerollen, 2-Växa in i sjuksköterskerollen. Resultatet påvisar svårigheter under transitionen och kunskapsutvecklingen som de nyutexaminerade sjuksköterskorna genomgick på vägen till yrkesverksamma sjuksköterskor. För att underlätta denna transition och kompetensutveckling behövs introduktion och stöd. Det är orimligt att nyutexaminerade sjuksköterskor självständigt förväntas utföra komplicerade omvårdnadsåtgärder. Nyutexaminerade sjuksköterskor bör ges möjligheten att utvecklas successivt i sin profession från novis till expert, vilket även säkerställer patientsäkerheten inom vården.

Syftet med studien var att kvantitativt undersöka om det fanns en skillnad mellan nyutexaminerade sjuksköterskor som deltagit i ett introduktionsprogram jämfört med de som ej gjort det avseende krav, kontroll och socialt stöd. De nyutexaminerade sjuksköterskorna kom från två olika sjukhus där ena gruppen gått ett introduktionsprogram och det andra inte, vidare undersöktes även en grupp sjuksköterskor som arbetat i fem år eller fler från respektive sjukhus. Studien använde sig av enkäten Demand Control Swedish Questionnaire (DCSQ) och besvarades av totalt 104 sjuksköterskor. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna nyutexaminerade sjuksköterskor i deras upplevda psykosociala arbetsmiljö. Den enda signifikanta skillnaden fanns mellan erfarenhetsgrupperna, där de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde högre krav än de sjuksköterskor som arbetat i fem år eller fler. Av resultatet förs sedan en diskussion om en introduktion för de nyutexaminerade sjuksköterskorna bör bestå av ett program eller vara individuellt anpassad. / The purpose of the study was to investigate using a quantative method whether there was a difference between newly graduated nurses who were required to complete an introductory program compared to those that were not regarding demand, control and social support. The newly graduated nurses came from two different hospitals where one group had an introductory program in place and the other one did not, a group of nurses who worked for five years or more from each hospital were also investigated. The study used the questionnaire Demand Control Swedish Questionnaire (DCSQ) and was answered by a total of 104 nurses. The result showed no significant difference between the groups of newly graduated nurses in their perceived psychosocial work environment. The only significant difference was between the experience groups, where the newly graduated nurses experienced higher demands than the nurses who worked for five years or more. The result was then analysed about whether an introduction for the newly graduated nurses should consist of a program or be individually adapted.

Bakgrund: Huvudämnet i de skandinaviska sjuksköterskeutbildningarna är omvårdnadsvetenskap kombinerat med teoretisk kunskap och verksamhetsförlagd utbildning. Det är den legitimerade sjuksköterskan som har huvudansvaret över omvårdnaden. Målet med omvårdnaden är att utgå från en humanistisk människosyn genom att främja hälsa och välbefinnande, samt att förebygga ohälsa. Sjuksköterskorna kan uppleva det som en process att gå från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Processen kan ses som både en personlig och professionell resa. Syfte: Syftet var att belysa skandinaviska sjuksköterskors upplevelser av omvårdnadsarbetet under den första tiden som yrkesverksam efter examen. Metod: Litteraturstudien är baserad på 13 stycken vetenskapliga artiklar som var genomförda med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i de tre kategorierna: Utmanande upplevelser, Betydelsefulla upplevelser och Utvecklande upplevelser. Sjuksköterskorna belyste att det upplevde att de var oerfarna, osäkra och oförberedda på att ha ansvar, samt att de hade svårt att hantera tid. Sjuksköterskorna belyste också att det var betydelsefullt att skapa relationer och att de utvecklades när de lärde sig hantera olika patientsituationer. Slutsats: Sjuksköterskorna kan uppleva den första tiden som utmanande. Sjuksköterskorna upplevde att de var oerfarna, osäkra och var oförberedda på att hantera omvårdnadsansvaret. Vidare forskning behövs för att undersöka om sjuksköterskeutbildningen ger sjuksköterskor tillräckligt med kunskap och förberedelse för att kunna bedriva omvårdnadsarbetet och skapa en vårdande relation till patienterna.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande i sjuksköterskearbetet. Det kan vara extra påtagligt för nyutexaminerade sjuksköterskor. Den stressen kan komma att påverka omvårdnaden till patienten. Det saknas studier om hur arbetsrelaterad stress påverkar svenska nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad till patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av om och hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades utefter Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan gå till. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier om hur sjuksköterskorna upplever att arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. ”Kommunikationen brister”, ”Närvaron brister” och ”Omvårdnaden uteblir eller fördröjs”. I dessa kategorier framkommer det hur omvården påverkas av stress och hur det kan påverka patienten. Kommunikationen fallerar i mötet med patienten och i vårdteamet. Sjuksköterskorna upplever att de inte är fysiskt och mentalt närvarande med patienten när de upplever stress. Omvårdnaden påverkas av stress genom att den kanske glöms bort eller blir bortprioriterad. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad. Sjuksköterskorna brister i sjuksköterskans kärnkompetenser. Vidare forskning i ämnet kan vara relevant utifrån ett patientperspektiv.

Bakgrund: Under första tiden i yrket genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en övergång gällande kompetensutveckling från nybörjare till kompetent sjuksköterska. En sjuksköterskas huvudområde är omvårdnad, där yrkesrollen utgår från alla kärnkompetenser. Den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling beskrivs från Patricia Benners modell som heter “Från novis till expert”, som används som referensram under hela arbetets gång. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser i yrkeslivet under de två första åren.  Metod: En litteraturstudie utifrån Friberg (2017) metod för allmän litteraturöversikt baserat på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier som innebar att vara otillräckligt förberedd, belastningar i yrkeslivet och behov av stöd och fem underkategorier. Under huvudkategorin att vara otillräckligt förberedd skapades underkategorierna bristande, självkänsla, rädslan att göra fel och brist på erfarenhet. Under huvudkategorin belastningar i yrkeslivet skapades underkategorierna hög arbetsbelastning och oproffesionellt beteeende hos medarbetare.  Slutsats: Det framkom att flera olika faktorer påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas mående, exempelvis tung arbetsmiljö och oprofessionellt beteende hos medarbetarna. Det belystes att en stödjande omgivning hade stor betydelse för att underlätta av yrkesstarten samt hur viktigt det var att tillåta den nyutexaminerade sjuksköterskan att vara ny.

No description available.

Bakgrund: Stress är kroppens försvarsmekanism som finns för att kroppen ska skydda sig mot fara och flykt. När stressen blir till en vardag under en längre period i form av arbetsrelaterad stress kan den ge skador som kan påverka nyutexaminerade sjuksköterskor samt ge negativa följder i deras omvårdnadsarbete. När dessa arbetsrelaterade situationer blir ohanterbara finner nyutexaminerade sjuksköterskor en anledning att lämna yrket eftersom stressen då tar över deras liv.  Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixmetod med induktiv ansats, som analyserats med Fribergs (2022) analysmetod.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fyra huvudkategorier. Dessa var (1) arbetsbelastning, (2) bristfällig kompetens, (3) ansvar, (4) höga förväntningar.  Slutsats: De faktorer som kan bidra till stress bland nyutexaminerade sjuksköterskor är bland annat hög arbetsbelastning, otillräcklig kompetens och bristande stöd från kollegor vilket kan påverka omvårdnadsarbetet och äventyra en säker vård. När tiden inte räcker till blir stressen alltmer påtaglig och omvårdnadsarbetet påverkas till det negativa. Det krävs en förbättring för att det ska kunna bli mer rättvisa förutsättningar för de nyutexaminerade sjuksköterskorna i början av deras karriär, vilket kan resultera att allt fler nyutexaminerade sjuksköterskor stannar kvar i yrket. I takt med detta kan även patienternas vårdskador minska och därmed kan omvårdnadsarbetet förbättras.

Bakgrund och problemformulering: Efter tre år av studier kan studenten titulera sig som legitimerad sjuksköterska. För den nyutexaminerade sjuksköterskan väntar många utmaningar, dessa kan vara positiva men också upplevas svåra. Det som är gemensamt för alla sjuksköterskor är den transition som ska genomgås från att vara student till att landa på sin första arbetsplats i den nya rollen efter att ha erhållit sin legitimation. Syftet: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av transitionen från student till nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: Systematisk litteraturstudie med integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Fem huvudteman formades; Den nya sjuksköterskan, Att växa in i yrkesrollen, Introduktion till yrket, Organisatorisk påverkan, Patientsäkerhet samt sex tillhörande subteman Att få vara ny, Diskrepans mellan skola och arbete, Handledning, Tid för reflektion, Bredvidgång, Arbetsbelastning. Flera områden hittades där transitionsupplevelsen var positiv men inom vissa delar fanns det även förbättringspotential. Diskussion: En positiv transition möjliggörs genom att kunskapen som ges genom utbildningen kompletteras med klinisk erfarenhet från arbetslivet. Tid och resurser behöver läggas på en personcentrerad bredvidgång samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen för att reflektion ska bli en naturlig del av arbetet. Realistiska förväntningar på det kommande arbetslivet kunde också underlätta transitionen.

Bakgrund: Vid långvarig stress utan chans till återhämtning ökar risken att drabbas av utmattningssyndrom. Hög arbetsbelastning, personalbrist och arbetsrelaterad stress är prediktorer för utmattningssyndrom vilket påverkar kvaliteten på omvårdnaden negativt. Psykisk ohälsa är orsaken till hälften av all sjukfrånvaro i Sverige där den största andelen sjukskrivningar är inom hälso- och sjukvården och den största orsaken till sjukskrivning är stressrelaterade diagnoser. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad som vilar på en vårdvetenskaplig och evidensbaserad grund. Det är viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskornas hälsa prioriteras, för att i förlängningen kunna erbjuda en god vård som främjar patienternas hälsa.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som bidrar till stressrelaterat utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård.  Metod: En kvantitativ icke-systematisk litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor ställs inför utmaningar och svårigheter under sin övergångsperiod till sin nya yrkesroll. Det framkom en övergångschock då verkligheten inte stämde överens med deras förväntningar. Klinisk kompetens och erfarenhet, kollegialt stöd, arbetsmiljö och sjuksköterskans egen roll var bidragande faktorer som påverkade nivån av stressrelaterat utmattningssyndrom.  Slutsats: Stressrelaterat utmattningssyndrom påverkade kvaliteten på omvårdnaden negativt vilket kunde leda till bristande patientsäkerhet. Vidare ökade också omsättningsintentionen vid utmattning. Det krävs mer forskning för att förstå och förebygga utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt för att minska deras intention att lämna yrket.