Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. I studien deltog åtta stycken sjuksköterskor som tagit examen januari alternativt juni 2014, anställda på fyra olika somatiska avdelningar belägna i Mellansverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet visade att den arbetsrelaterade stressen orsakades av kombinationen mellan de nyutexaminerade sjuksköterskornas inre krav och känslor samt omgivningens yttre påverkan. Hur sjuksköterskorna hanterade den arbetsrelaterade stressen var individuellt och varierande beroende på situation. Att finna stöd hos och ta hjälp av kollegorna, att sänka de egna kraven samt att utveckla ett arbetssätt som passar den enskilda individen visade sig vara effektiva strategier för stresshanteringen. Slutsats: Slutsatsen var att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde flera typer av stress under det första året i yrket. Möjligheten att utvecklas, lära sig att vara snäll mot sig själv samt att kollegorna fanns tillgängliga för att ge hjälp och stöd var förutsättningar som krävdes för att stressen skulle kunna hanteras. / Background: The nursing profession involves a high workload and can thus lead to a perceived work related stress. Newly graduated nurses are particularly susceptible to this type of stress because of their lack of experience in their professional capacity. To develop strategies for managing stress is therefore important for the nurse’s wellbeing. Aim: The aim of the present study was to describe how recently graduated nurses experience and cope with work related stress during the first year in the profession. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. In this study eight nurses participated who graduated in January, alternatively, in June 2014, and were employed at four different somatic wards situated in central Sweden. Data were collected using semistructured interviews and were analyzed with manifest qualitative content analysis. Main Findings: The results showed that work related stress was caused by a combination of the recently graduated nurse’s internal demands, feelings and ambient external influences. How nurses handled work related stress was individual and varied depending on the situation. To find the support and enlist the help of colleagues, to reduce their own requirements and to develop an approach that suits the individual was found to be effective strategies for stress management. Conclusion: The conclusion was that the recently graduated nurses experienced several types of stress during the first year in the profession. The ability to evolve, learn to be kind to yourself and that the colleagues were available to provide assistance and support were prerequisites for managing the stress.

Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna. Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.

<p><strong>AIM</strong>: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. <strong>METHOD</strong>: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis. <strong>RESULT</strong>: A majority considered the orientation of premises received as adequate and of significance for the adaption to their profession. A competent, dedicated, calm and pedagogical preceptor resulted in increased motivation, sense of security and learning as well as self-confidence. A stressed, unavailable, unconcerned or passive preceptor had the result that the introduction was unsatisfactory and that stress could intervene with the own way of working. Access to a mentor was considered to have a rather large significance for professional development. A majority considered that they were sufficiently or reasonably prepared for their profession after completion of their introduction. Good atmosphere, supportive co-workers, independency and clear ward-routines were considered as positive elements for professional development. Element as stress, lack of time and structure and were listed as negative. The participants requested clearer ward-routines, increased continuity and longer introduction.  <strong>CONCLUSION</strong>: Several elements and qualities in the preceptor was shown to be of positive or negative significance. Suggestions for improvement of preceptorship and introduction at Akademiska sjukhuset, is to make use of and to integrate with the work of the wards. Further  research in Sweden is necessary.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

AIM: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. METHOD: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis. RESULT: A majority considered the orientation of premises received as adequate and of significance for the adaption to their profession. A competent, dedicated, calm and pedagogical preceptor resulted in increased motivation, sense of security and learning as well as self-confidence. A stressed, unavailable, unconcerned or passive preceptor had the result that the introduction was unsatisfactory and that stress could intervene with the own way of working. Access to a mentor was considered to have a rather large significance for professional development. A majority considered that they were sufficiently or reasonably prepared for their profession after completion of their introduction. Good atmosphere, supportive co-workers, independency and clear ward-routines were considered as positive elements for professional development. Element as stress, lack of time and structure and were listed as negative. The participants requested clearer ward-routines, increased continuity and longer introduction.  CONCLUSION: Several elements and qualities in the preceptor was shown to be of positive or negative significance. Suggestions for improvement of preceptorship and introduction at Akademiska sjukhuset, is to make use of and to integrate with the work of the wards. Further  research in Sweden is necessary.

Bakgrund: Varje år examineras över 4000 sjuksköterskor i Sverige. De blivande sjuksköterskorna beskriver rädsla och stress relaterat till den kommande yrkesrollen, men känner sig ändå redo för yrkeslivet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under första året som yrkesverksamma. Metod: Allmän litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt. Resultatet bygger på en manifest innehållsanalys baserat på tjugo vetenskapliga artiklar samt två doktorsavhandlingar. Resultat: Övergången från student till yrkesverksam upplevs ofta som traumatisk och de nyutexaminerade sjuksköterskorna känner sig dåligt förberedda för verkligheten som legitimerad sjuksköterska. De finner att ansvaret är större än de tidigare uppfattat, en konstant tidsbrist samt att det var svårt att bli socialt accepterad på avdelningen. Diskussion: De centrala fynd som diskuterades är verklighetschocken, svårigheterna med att passa in på avdelningen samt den ifrågasatta kompetensen. Slutsats: Det första året upplevdes som påfrestande och det blev tydligt för författarna att något bör göras för att underlätta övergången. / Background: Every year over 4000 new registered nurses graduates in Sweden. The nurses to-be describe fear and stress related to the upcoming role, but still they feel ready for the nursing profession. Aim: To describe new graduate nurses experiences during first year of practice. Method: Literature review done systematically. The result is based on twenty scientific articles and two dissertations and interpreted with a manifest content analysis. Result: The transition from student to registered nurse is often perceived as traumatic and the new graduated nurses feel inadequately prepared for the reality as a registered nurse. They found the responsibility to be greater then they previously had perceived, a constant lack of time and it´s hard to be socially accepted on the ward. Discussion: Central key findings that were discussed are reality shock, difficulties to fit in on the wards and the questioned competence. Conclusion: The first year was experienced as stressful and it became clearly to the authors that something should be done to facilitate the transition.

Bakgrund Stress och liknande känslotillstånd hos nyutexaminerade sjuksköterskor är ett vanligt problem. Syfte Undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde tiden före sin första anställning och under första året i yrkeslivet. Fokus lades på känslor av oförbereddhet och stress och huruvida det påverkade omvårdnaden, samt hur detta hade kunnat avhjälpas. Metodbeskrivning Sju semi-strukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes. Insamlat material analyserades genom en modifierad version av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska kunde innebära psykiska och fysiska påfrestningar och leda till symptom på utmattningssyndrom. Faktorer för att undvika skadlig stress var att det sociala arbetet ansågs givande, god inskolning och handledning, samt stöd genom yrkesförlagd utbildning på arbetsplatsen. Positiv feedback under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ökade tron egenförmågan. Faktorer som påverkade övergången negativt var press från kollegor, brist på kunskap och rutin, höga förväntningar på sig själv och för lite undervisning i farmakologi, medicinsktekniska moment och medicinsk teori. Basal- och specialiserad omvårdnad, läkemedel- och medicintekniska moment blev lidande på grund av stress. Slutsats Första året inom sjuksköterskeyrket innebär ett stort ansvar med påföljande stress och liknande tillstånd. En trygg sjuksköterska riskerar mindre av dessa problem vilket leder till förbättrad omvårdnad och patientsäkerhet. För att få en trygg inskolning och kompensera för bristande erfarenhet i yrkesrollen krävs från arbetsgivarens sida en individanpassad handledning med mentor, god arbetsmiljö och handledning efter introduktionsperiodens slut och reflektionsgrupper. Utbildningen förser studenterna med trygghet genom VFU och omvårdnadsteori samtidigt som en större bredd inom medicin och farmakologi efterfrågas. En tuff inledande period kan delvis kompenseras av det sociala arbetet / Background Stress and similar feelings are common problems among newly graduated nursing students which can be caused by lack of skill while adjusting to work. Purpose The purpose of this study was to examine how newly graduated nurses experienced the time before their first employment as well the first year into the profession, focusing on whether feeling unprepared and/or stressed had any effect on patient-related care, and in that case unfold how this could have been prevented in any fashion. Method Seven semi-structured qualitative interviews with registered nurses were conducted. Data was analyzed through a modified version of qualitative content analysis. Results The transition phase from being a nursing student to becoming a certified nurse could cause both mental and physical stress, which in turn might lead to experiencing symptoms of fatigue. Factors that had a positive effect on coping were: a sense of fulfillment from social work, a positive acclimatization and tutoring, and receiving support throughout the entire trainee period. Positive feedback during this trainee period increased self-efficacy. Factors that had a negative effect on coping were; pressure from colleagues, a lack of competence and routine, high self-expectations and a lack of education regarding pharmacology, basic and specialized nursing, medicine and health technology. Conclusion The first year in the nursing profession includes great responsibility, stress and stress related conditions. The feeling of being confident in work related situations reduces the risk of developing stress related issues, and leads to improved care and patient safety. To compensate for the lack of experience in the professional role, the employers need to offer a good working environment with access to a mentor and participation in reflection groups during and after the introductory period. The nursing education provides a sufficient part of internship and nursing theory, but more training and theory in medicine and pharmacology is requested. Stress and related conditions during the first year in the nursing profession is partly compensated by feelings of joy perceived in the social work.

Bakgrund: En sjuksköterska har stora och varierande arbetsuppgifter och en nyutexaminerad sjuksköterska förväntas göra arbetsuppgifter de inte känner sig kvalificerade för, men ansvariga för, i en miljö som andas stress. I övergången från student till arbetsliv är det många nyutexaminerade som väljer att lämna yrket när ansvaret blir alltför överväldigande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stöd på arbetsplatsen. Ett ytterligare syfte var att beskriva datainsamlingsmetoden i resultatets ingående artiklar. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design bestående av 13 systematiskt sökta artiklar. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för artikelsökning. Huvudresultat: Resultatet visade att stöd i olika former kunde vara en ovärderlig hjälp för att klara av arbetet och för att hitta yrkesrollen. Stödet kunde komma från introduktion, att lära sig hur arbetsplatsen fungerar, möjlighet till utbildning, kollegor, handledare/mentorer och chefer. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde stödet viktigt för att de skulle vilja stanna kvar och trivas på arbetsplatsen samt för möjligheten att växa in i sjuksköterskerollen och utvecklas till kompetenta sjuksköterskor. Författarna till föreliggande litteraturstudie tolkar resultatet som att arbetsplatser bör se över sina rutiner för introduktion, information och strategier för utslussning och mottagande av nyutexaminerade sjuksköterskor då dessa är sjukvårdens framtid vilka tryggt ska vårda patienter. / Background: A nurse has large and varied tasks where a newly graduated nurse is expected to do work they do not feel qualified, but responsible for in an environment that breathe stress. In the transition from student to working life, many graduate choose to leave the profession when the responsibility becomes too overwhelming. Purpose: The purpose of this study was to investigate newly graduated nurses experience of support in the workplace. A further aim was to describe data collection method in the result's depth articles. Method: The literature study had a descriptive design consisting of 13 systematically searched items. Databases Cinahl and Pubmed was used for article search. Main Results: The results showed that various forms of support could be an invaluable help to do the work and to find the professional role. The support could come from introduction, to learn how the workplace works, access to education, colleagues, tutors / mentors and managers. Conclusion: Newly graduated nurses felt that support was important to remain and thrive in the workplace as well as for the opportunity to grow into the nursing role and become qualified nurses. The authors of this literature interprets the result as workplaces should review their procedures for the introduction, information and strategies for channeling out and reception of newly graduated nurses since these are the future of health care which should be safely care for patients.