Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger ett samband mellan hyposa-livation, självupplevd muntorrhet, försämrad protesretention, tuggfunktion och livskvalitet hos individer med total plattprotetik.Material & metod: 159 försökspersoner inkluderades i studien och av dessa undersöktes 25. Dessa fick genomgå en klinisk undersökning av den orala slemhinnan och protesfunktionen, samt två salivsekretionstester: sialometri och ”spegeltest”. Försökspersonerna fick även fylla i en enkät innehållande frågor om livskvalité (OHIP), Jaw function limitation scale och en hälsodeklaration.Resultat: Försökspersoner med självupplevd muntorrhet hade oftare en bristande protesretent-ion till underliggande slemhinna jämfört med försökspersoner utan upplevd muntorrhet. Livs-kvalitetén påverkas av ökad friktion mot slemhinnan vid spegeltest.Slutsats: Ett signifikant samband hittades mellan bristande protesretention och självupplevd muntorrhet (xerostomi) hos försökspersonerna. Mängden saliv hade ingen påvisbar effekt på livskvalitén, däremot visade studien att en sämre smörjande förmåga hos salivfilmen hade en negativ påverkan. / Aim: The aim of this study was to establish if there is a correlation between hyposalivation, self-perceived mouth dryness, impaired retention of the complete denture, jaw function and quality of life in patients with complete dentures.Material & method: 159 individuals were contacted and 25 were examined. A clinical exami-nation of the oral mucosa and two saliva-tests (sialometri and “mirror-test”) were performed and the function of the denture was assessed. The study also included an oral health related quality of life questionnaire (OHIP), Jaw function limitation scale and a health declaration.Result: Subjects with self-perceived mouth dryness did more often experience a lack of denture retention, compared to subjects without self-perceived mouth dryness. An increased resistance to the oral mucosa was revealed to impair the subject´s quality of life.Conclusion: this study showed that there is a correlation between impaired retention of the complete denture and self-perceived mouth dryness. Hyposalivation did not have a detectable effect on the quality of life, but a reduced lubcricating ability of the saliva did.

Tandhygienistyrket är ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 år och har under denna tid genomgått stora förändringar. Tandhygienister behandlade från början enbart patienter som remitterades av tandläkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvården idag inte alltid känner till vad en tandhygienist gör. Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvårdsklinik vet vad en tandhygienist gör. En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med användning av enkäter, bestående av 22 frågor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 väntrumsenkäter av personer som besökte tre folktandvårdskliniker i Landstinget Blekinge. Urvalet var konsekutivt, författarna till studien tillfrågade personligen personer, 16 år och uppåt, i den ordning de anlände till väntrummen om de ville delta i studien. Merparten av respondenterna kände till att en tandhygienist självständigt genomför undersökningar, informerar samt arbetar förebyggande. Respondenterna var tveksamt inställda till om tandhygienister fick ställa diagnos på och behandla tandlossningssjukdom. Slutsatsen av studien är att en majoritet av de människor som besöker en Folktandvårdsklinik inte till fullo vet vad en tandhygienist gör. / Dental hygienist is a relatively new profession and the profession has existed in Sweden for about 40 years. During this time it has gone through major changes. In the beginning, dental hygienists only treated people who were referred by a dentist. These factors may have resulted in that visitors to public dental clinics not always knowing what a dental hygienist does. The aim of this study was to investigate if people who visited public dental clinics know what a dental hygienist does. An empirical study was carried out using a questionnaire containing 22 multiple-choice questions. In total 150 questionnaires were answered by visitors to three public dental clinics within Blekinge county. The sample method used was consecutive. The authors asked people 16 years and older, in the order in which they arrived at the clinic, if they would participate in the study. The majority of the participants were aware that dental hygienists carry out examinations independently, inform and work preventively. The participants were unclear that dental hygienists could diagnose and treat periodontal disease. The conclusion of the study is that visitors to public dental clinics do not know entirely what a dental hygienist does.

Aim: The aim of this study was to examine and explain the various methods available to rate the erosion damage, and on which teeth and tooth surfaces of erosion damage mostly occurs in children and adolescents. Method: A literature review was conducted, based on 15 scientific articles that have been reviewed, evaluated and analyzed. Articles were searched for in the database PubMed. Result: Six of the articles used the TWI (tooth wear index), which is an index to diagnose the tooth wear in the primary and permanent dentition. Eight articles used other indices as they considered that the TWI was not sufficiently developed to register the degree of tooth wear on some teeth. Tooth wear in the primary dentition occurs most often in the canines and incisors. Tooth wear in the permanent dentition was found in the literature to be mostly occurring on the occlusal / incisal surfaces of all teeth and tooth surfaces.Lyssna Conclusion: There is no common index in the articles but many of them use the TWI. It may therefore be beneficial for the future to development a common index that can be useful for all age groups and categories in order to diagnose the tooth wear.

På en intensivvårdsavdelning vårdas bland annat patienter som är svårt sjuka, har allvarliga skador och kan ha genomgått omfattande operationer. Patienterna är oftast helt beroende av vårdpersonalen och att de sköter deras hygien. Med tanke på att de även kan vara infektionskänsliga är det extra viktigt att dessa patienter får en så individuellt anpassad munvård som möjligt. Studier tyder på bristande kunskaper kring oral hälsa och att munvården inte prioriteras inom vården trots att allvarliga komplikationer kan uppstå. Syftet med denna studie var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa och vilka rutiner som finns för munvård på patienter vid en intensivvårdsavdelning. Åtta intervjuer ägde rum som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att munvård prioriteras högt på avdelningen och att undersköterskorna har kunskaper om varför det är viktigt att patienterna har en god munhygien. Det framgick också att munvårdsrutiner finns på avdelningen och tycks utföras till stor del tillfredsställande.

Introduktion: Att ha goda munhygienvanor är viktigt för att hålla munsjukdomar som karies och parodontit borta. För att undvika att få karies är det också viktigt med goda kostvanor och att intagsfrekvens av kariogen kost inte sker för ofta.Syfte: Att undersöka munhygien- och kostvanor samt intagsfrekvensen av kariogen kost hos en grupp universitetsstudenter.Metod: En tvärsnittsstudie som genomfördes på 85 studenter vid ett universitet i Mellansverige med hjälp av ett frågeformulär innehållande 14 frågor.Resultat: Totalt deltog 85 studenter och fördelningen mellan könen var jämn. Svarsfrekvensen var låg då 43 procent svarade av de 199 tillfrågade. Av deltagarna var det 97 procent som borstade sina tänder två gånger per dag och majoriteten använde fluortandkräm. Cirka en tredjedel utförde approximal rengöring 1–2 gånger i månaden i övrigt varierade svaren. De allra flesta (68 %) åt tre huvudmål och de flesta (67 %) åt 1–2 gånger mellan huvudmålen. Beträffande söta drycker och sötsaker varierade intagen allt mellan inga intag till 2 gånger per dag.Konklusion: Studenternas tandborstsvanor och användning av fluortandkräm var goda. Mindre goda vanor sågs vid rengöring approximalt samt extra fluoranvändning. Det var varierade kostvanor bland studenterna där intagsfrekvensen av sötsaker var hög. Kommande studier bör innehålla en fullständig undersökning för att se hur munhygien- och kostvanor påverkar orala hälsan. Även fördjupade studier om extra fluoranvändning samt studier som jämför kunskaper, attityder och könsskillnader vore intressant.

Background Pain and dysfunction in the temporomandibular region (Temporomandibular Disorders, TMD) are common conditions in the general population with an estimated treatment need of 5-15% in the general population. However, in Sweden, traceable performed treatments are significantly lower. The reasons for this indicated under-treatment are not known. To easily detect patients with a potential TMD related condition, three screening questions, 3Q/TMD, have been introduced. The aim with this project was to evaluate the validity and outcome of the 3Q/TMD with the objective to recognize individuals with TMD and potential treatment need in the Public Dental Health service (PDHS). Methods The thesis is based on four study samples; three from the PDHS in the county of Västerbotten, Sweden and one sample from the specialized orofacial pain clinic at the Academic Centre for Dentistry, ACTA, Amsterdam, the Netherlands. The bases for all studies are individuals’ answers to the 3Q/TMD and quantitative approaches were used in the analyses. The prevalence of affirmative answers was evaluated in a large cross-sectional study over the lifespan. The validity of the 3Q/TMD in relation to the Diagnostic Criteria for TMD (DC/TMD) as reference standard was established in two case-control studies. The outcome of the 3Q/TMD on TMD treatment within general practice was evaluated in a cohort study. Results Affirmative answers to the 3Q/TMD increased during adolescence. Women answered affirmatively to the 3Q/TMD significantly more often compared to men for all age groups expect for the first and last parts of a one hundred-year lifespan. The highest prevalence was reported by women during their fertile period in life. In a general population sample, 74% of individuals with an affirmative answer qualified for a DC/TMD pain or dysfunctional diagnosis, as compared to 64% in a specialist patient sample. In the general population sample, for the individual 3Q/TMD questions, as well as combinations of questions, the negative predictive values were high (0.92-0.99). For the specialist sample, when at least one question was answered affirmatively the negative predictive value was high (0.90). The positive predictive value was high (0.89) when all three questions were positive. There was significantly more treatment performed or recommended for 3Q-positives (21.5%) compared to 3Q-negatives (2.2%) (P<0.001). The odds ratio for TMD-related treatment for 3Q-positives versus 3Q-negatives was 12.1 (95% CI: 6.3-23.4). Conclusion The 3Q/TMD is a convenient and valid tool to recognize individuals who would benefit from a further TMD examination within an adult, general population. Within specialized orofacial pain clinics, the questions are useful as guidance for further diagnostics. Although the 3Q/TMD was a factor related to TMD treatment, the majority of individuals with self-reported symptoms of TMD still did not receive traceable assessment or treatment. Factors associated with dentists’ clinical decision-making in relation to TMD warrants further research. The utilization of the 3Q/TMD as a part of a decision tree for the clinician can improve the health care for patients with TMD and is therefore recommended within dentistry. / Bakgrund Smärta och funktionsstörningar i käksystemet (TMD) är vanligt förekommande och de flesta av dessa patienter kan behandlas framgångsrikt i tandvården. Tidigare studier har visat att det kan finnas en skillnad mellan det skattade vårdbehovet och utförd behandling för patienter med TMD i tandvården. Anledningen till detta är inte känt och har identifierats som en kunskapslucka av Socialstyrelsen. Den vanligaste orsaken till akut smärta i ansiktsregion är tandvärk medan kronisk smärta oftast är relaterat till smärttillstånd i muskulatur och käkled (TMD). Att leva med smärta har en negativ påverkan på livskvaliteten oavsett om smärtan är orsakad av tandvärk eller TMD. Kvinnor uppger symtom på TMD ungefär två gånger så ofta som män och förekomsten är som högst bland kvinnor i arbetsför ålder. Smärtan är ofta relaterad till stress och långvarig smärta ökar risken för såväl spridning till andra lokalisationer som till sömnbesvär och nedstämdhet. Tidig intervention har visat sig betydelsefull för att minska risken för negativa konsekvenser relaterat till kroniska besvär. Sammantaget visar detta på vikten av ett system inom tandvården för att tidigt identifiera patienter som är i möjligt behov av fördjupad utredning och eventuellt behandling. Därför har tre screeningfrågor för TMD, 3Q/TMD införts inom tandvården. I Folktandvården i Västerbotten infördes frågorna i maj 2010 som en obligatorisk del av den digitala hälsodeklarationen för samtliga patienter. Syfte Syftet med avhandlingen har varit att synliggöra patienter med smärta och käkfunktionsstörning i befolkningen och att därmed förbättra omhändertagandet av patienter med TMD inom Folktandvården. De specifika målen var att: i) beskriva förekomst av frekvent smärta och dysfunktion i ansikte, käke och käkled för män och kvinnor för olika åldersgrupper baserat på tre screeningfrågor ii) bedöma de tre screeningfrågornas validitet i förhållande till en diagnos enligt Diagnostic Criteria for TMD, DC/TMD i två olika populationer iii) utvärdera utfallet av 3Q/TMD på klinisk beslutsprocess inom Folktandvården i Västerbotten, Sverige. Studiepopulation och metod Avhandlingen baserades på fyra olika urval av patientpopulationer, tre från Folktandvården i Västerbotten, Sverige och en från Specialistkliniken från Academish Centrum Tandheelkunde Amsterdam, ACTA, Amsterdam, Nederländerna. Underlaget för samtliga studier var baserade på individuella svar på de tre screeningfrågorna. Förekomsten av de som svarat ja på någon av frågorna utvärderades i en tvärsnittsstudie bland nästan 140 000 individer och över ett helt livsspann. Validiteten för 3Q/TMD i relation till en diagnos enligt DC/TMD utvärderades i två fall-kontroll studier. Först undersöktes en studiepopulation från Folktandvården i Västerbotten, Sverige för att representera allmän befolkningen. Därefter utvärderades screeningfrågorna bland de patienter som remitterats till en specialistklinik i Amsterdam, Nederländerna på grund av TMD relaterade besvär. Dessa representerar remitterade patienter. Utfallet av 3Q/TMD på TMD behandling i Folktandvården utvärderades i en prospektiv kohort studie. Resultat Förekomsten av de som svarat ja på någon av frågorna ökar under tonåren. Kvinnor svarar ja på någon av frågorna signifikant oftare än män i alla åldrar, utom i början och slutet av livsspannet. Den högsta prevalensen noterades för kvinnor i fertil ålder. I allmänbefolkningen kvalificerar 74% av de som svarat ja på någon av frågorna även för en DC/TMD diagnos. Motsvarande siffra för urvalet från specialistkliniken var 64%. I urvalet från allmänbefolkningen var det negativa prediktiva värdet högt för såväl alla enskilda frågor som för kombinationer av frågor (0.92-0.99). Bland de remitterade patienterna, var negativt prediktivt värde högt när individen svarade ja på minst en fråga (0.90). Positivt prediktivt värde var högt när individen svarat ja på alla tre frågorna (0.89). Behandling hade utförts eller rekommenderats signifikant oftare till de som svarat ja på någon av frågorna (21.5%) jämfört med de som svarat nej på alla tre frågor (2.2%) (P<0.001). Odds ratio för TMD behandling för 3Q-positiva jämfört med 3Q-negativa var 12.1 (95% CI:6.3-23.4). Slutsats Sammanfattningsvis visar resultaten att en betydande andel av befolkningen, framför allt kvinnor i arbetsför ålder, har smärta och/eller funktionsstörningar i käksystemet. Frågorna är lämpliga för att screena patienter i behov av en fördjupad utredning. De som svarat nej kommer med stor sannolikhet inte att kvalificera för en diagnos enligt DC/TMD. Bland remitterade patienter kommer majoriteten att svara ja på någon av frågorna. I allmäntandvården får två tredjedelar av det som svarat ja på minst en fråga, inte ett synliggjort omhändertagande baserat på vad som är angivet i deras tandvårdsjournal. Detta kan tyda på brister bland allmäntandläkare och tandhygienister i kliniskt beslutsfattande för patienter med TMD.

Introduction: Maintaining good oral health may be more important for children with disabilities than others, since problems with oral health may increase the impact of a disability, or the medical condition may increase the risk for poor oral health. In addition, the risk for oral health problems may be influenced by the functioning of the child. Functioning can also affect the child’s ability to cooperate in the dental setting, and how dental treatment is performed. A medical diagnosis alone does not provide enough information about a child’s functioning, nor oral health. Thus, there is a need for a holistic perspective of oral health and dental health care in children with disabilities. The International Classification of Functioning, Disability and Health - Children and Youth (ICF-CY) enables a structured assessment of the biopsychosocial consequences of a health condition. Aim: The overall aim of this thesis was to investigate how biopsychosocial factors relate to oral health and specialist dental health care in children with disabilities in a Swedish, and an international context, with special focus on the experience of dental treatment under general anaesthesia (DGA). Material and methods: The research was conducted using a quantitative, cross-sectional, comparative and descriptive design. An ICF-CY Checklist for Oral Health was completed with data from a structured interview with children 0-16 years old, referred for specialist dental health care, and their parents/carers. Additional information was retrieved from dental and medical records. Three groups were included in data analyses: one large international group of 218 children from Argentina, France, Ireland and Sweden; one large Swedish group with 99 children with complex disabilities; and one international group of children with disabilities and manifest dental caries from Argentina, France and Sweden. Results: The ICF-CY Checklist for Oral Health identified both common and varying functional, social and environmental aspects relevant for oral health and oral health care in children who had been referred to specialist dental clinics in four countries. Swedish children with caries experience had been referred to a paediatric dental specialist clinic at a significantly older age than caries-free children. The medical diagnoses were not significantly related to dental caries or child functioning in the large Swedish group with complex disabilities and low caries prevalence, nor was there a significant relationship between dental caries and child functioning. Collinearity between dental caries and problems in the functioning factor ’Interpersonal interactions andrelationships’ was observed in the international group of children with disabilities and manifest dental caries. DGA sessions with combined medical and dental treatment were common in the large Swedish study group. Children with experience of DGA had more severe problems in intellectual functions than those without experience of DGA. Problems in interpersonal interactions and relationships increased, while problems with mobility decreased, the likelihood for children having had experience of DGA. On international group level, dmft/DMFT was significantly higher in children with the experience of DGA than in those without DGA experience, but looking at Argentina, France and Sweden separately, this was not true for the Swedish children. There were significant, international differences between the prevalence of dmft/DMFT, DGA and environmental barriers. Conclusion: The biopsychosocial perspective, operationalised by the ICF-CY, contributes a holistic view on oral health and specialist dental health care in children with disabilities. In addition to certain differences, children with different health status from different countries share many functional and environmental aspects, important for oral health and dental health care. Early referral to a paediatric specialist dental clinic seemed favourable for oral health. The medical diagnosis was not related to child functioning or dental caries. Child functioning had a significant impact on DGA, and in children with disabilities and manifest dental caries, child functioning also had a correlation with caries. The dental caries burden was a stronger factor than functioning for the experience of DGA, however, dental health organisation and country context seemed to matter the most. Combining dental and medical procedures during the same GA session is good use of resources for both the individual and the society. To ensure children with complex disabilities to have the possibility of achieving equivalent good oral health as other children, DGA is one important factor.

No description available.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa evidens kring diabetes typ 1 och dess påverkan på barn och ungdomars orala hälsa. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie. Inklusionskriterier var att de skulle ha publicerats mellan år 2008 till 2018, vara peer-reviewed granskade samt ha ett åldersspann på deltagare från 3  till 18 år. Efter en kvalitetsgranskning bedömdes 21 artiklar uppfylla kriterier till grund för studien. Artiklarna som användes har samtliga studerat diabetes typ 1 och dess påverkan på barn och ungdomars orala hälsa. Resultat: Resultatet påvisade att sjukdomen diabetes typ 1 har en påverkan på barn och ungdomars orala hälsa. Gingivit, karies, parodontit, oral candidos, plack samt tandsten är orala besvär som har visat sig ha en högre prevalens hos barn med diabetes i jämförelse med friska barn, enligt tidigare evidens. Resultatet i studierna varierade i en viss utsträckning beroende på olika utfallsmått och metoder. Slutsats: En sammanställning av studier visade ett samband mellan barn och ungdomar med diabetes typ 1 och en försämrad oral hälsa, där plack och gingivitförekomsten var som högst. Mer forskning generellt krävs kring hur diabetes typ 1 påverkar den orala hälsan hos barn och ungdomar, i syfte om att få en heltäckande bild. / Purpose: The purpose of the literature overview was to study evidence for type 1 diabetes impact on children and adolescents oral health. Method: The study was a general literature study. The inclusion criteria were that they should have been published between 2008 until 2018, peer-reviewed and have an age range of children up to 18 years. After a quality review, 21 articles were used in this study. The articles that was used, have all studied diabetes type 1 and its impact on children and adolescents oral health. Result: The result showed that the disease type 1 diabetes has an effect on the oral health of children and adolescents. Gingivitis, caries, periodontitis, oral candidos, plaque and calculus are oral disorders that has been shown having a higher prevalence in children with diabetes in comparison to healthy children. The results in the studies varied to a certain extent due to different outcome measures and methods. Conclusion: Previous studies have shown a relationship between children and adolescents with type 1 diabetes and their impaired oral health, where plaque and gingivitis were most prevalent. More research is generally required on how diabetes type 1 affects the oral health of children and adolescents in general.

Background: Oral health is an integral part of the general health and quality of life. Yet oral health among older people requiring nursing care is often poor. Despite this group’s frequent contact with health care services, they tend to lose contact with dental care. In nursing care, nursing staff are tasked to assist with oral hygiene care, but this has become more demanding as many older people retain more teeth or have advanced prosthetic constructions. Previous research in the field emphasised the need of collaboration between dental- and nursing care to support the nursing staff in this task. However, there is a lack of evidence regarding the effects of these collaborations. Aim: The overall aim of the thesis is to examine two oral health programmes used within nursing care with different design regarding support from and collaboration with dental care. Methods: Quantitative research methods was used. The data in Study I comes from an oral health assessments guide (ROAG-J) performed by nursing staff in a national health register. Oral health, assessed at two occasions from older people with nursing care, were used. Study II was a controlled intervention study performed at a nursing home. The intervention involved individual coaching of nursing staff in oral hygiene care by dental hygienist for four hours per week at the ward for a period of three months. Oral assessments of older people were performed by dental hygienists and questionnaires to nursing home staff were used. Result: In Study I, 667 individuals aged 65 years or older, receiving nursing care services and assessed using ROAG-J between November 2011 and March 2014 were included. No statistically significant difference in any of the oral health variables was found between the first and subsequent assessments. At the first assessments, less than one third of participants had oral health problems. At the first assessment, status of the tongue differed in men and women (p < .01); at the subsequent assessment, gender differences were found in voice (p < .05), mucous membranes (p < .003), tongue (p < .01), and saliva (p < .006). In Study II, 33 nursing staff and 48 residents participated at the baseline measurement and 22 and 32 respectively at the 9-month follow-up. The nursing staff changed in knowledge and attitudes related to gum disease, approximal cleaning, usage of fluoride and the likelihood that older persons would express the need for oral health support. The most frequently reported oral health problems among the residents pertained to teeth and gums. The residents relatively high level of oral health was stable during the study period. Conclusions: The participants in the oral health programmes were able to maintain an acceptable level of oral health during the study periods although health was likely to decline. The nursing staff maintained a high level of knowledge and attitudes about oral health. However, there seems to be a discrepancy regarding the prevalence of oral health problems among older people. A collaboration between dental- and nursing care providers indicates a positive influence on providing oral hygiene care.