Bakgrund: Obesitas blir allt vanligare i Sverige vilket medför fler vårdtillfällen med patienter med obesitas. Kostnaderna för obesitas och dess följder är betungande för sjukvården och samhället i stort. Dessutom beskriver patienter att de möts av diskriminerande och kränkande behandling till den grad att jämlik vård kan ifrågasättas. Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med obesitas på intensivvårdsavdelning. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore & Knafl, 2005, bestående av 15 artiklar Resultat: I resultatet identifieras tre huvudkategorier. (1) Fördomars påverkan på vården (2) Inte som andra (3) Förutsättningar för vården. Intensivvårdssjuksköterskor upplever vårdsituationer där de ställs inför specifika utmaningar som patienter med obesitas medför. Genom för låg bemanning, avsaknad av riktlinjer tillsammans med stigmatiserande förutfattade meningar blir vården utmanande. Det framkommer även att medicinteknisk apparatur och hjälpmedel inte fungerar som avsett. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor visar sig bära förutfattade meningar som påverkar vården negativt. Förutom stigmatiserande synsätt råder social tafatthet kring vården av patienter med obesitas. I vården fattas personal, riktlinjer samt att medicinteknisk apparatur inte fungerar som avsett. Detta medför att risk för arbetsskada vid vården av patienter med obesitas. / Background: Obesity is becoming more common in Sweden, which leads to more care occasions with patients with obesity. The costs of obesity and its consequences are burdensome for the healthcare system and society as a whole. In addition, patients describe that they are met with discriminatory and abusive treatment to the extent that equal care can be questioned. Aim: The aim is to describe intensive care nurses' experiences of caring for patients with obesity in intensive care. Method: An integrative literature review according to Whittemore & Knafl, 2005, consisting of 15 articles Results: The result identifies three main categories. (1) Prejudices (2) Not like others (3) Conditions for care. Intensive care nurses experience care situations where they are faced with specific challenges that patients with obesity bring. Through insufficient staffing, lack of guidelines together with stigmatizing preconceived notions, healthcare becomes challenging. It also appears that medical devices and aids do not work as intended. Conclusion: Intensive care nurses are found to carry preconceived notions that affect the care negatively. In addition to stigmatizing views, there is social awkwardness surrounding the care of patients with obesity. In healthcare, there is a lack of staff, guidelines and that medical devices do not work as intended. This leads to a risk of occupational injury in the care of patients with obesity.

Obesitas hos barn är ett allt vanligare folkhälsoproblem i dagens samhälle och kan leda till allvarliga konsekvenser för barnets hälsa. Barn som tillhör socioekonomiskt svaga grupper samt barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning drabbas i högre utsträckning än andra barn. Föräldrarna är viktiga för barn och således även i behandlingen. Kombinerad levnadsvanebehandling av obesitas hos barn är en effektiv behandlingsmetod. Behandlingen utformas i ett multidisciplinärt team av olika kompetenser och syftar på beteendeförändringar och varaktigt ändrade vanor kring kost och fysisk aktivitet. Följsamheten till behandlingen är låg och kunskap saknas om familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling. Barnsjuksköterskan har en viktig roll i det multidisciplinära teamet och bör arbeta familjecentrerat utifrån familjens behov. Syftet med aktuell litteraturöversikt har varit att belysa familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling vid obesitas hos barn och ungdomar. Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där tretton artiklar baserade på kvalitativ metod ingått. Datamaterialet insamlades från tre databaser som därefter kvalitetsgranskats med kvalitetsgranskningsverktyget CASP. Dataanalysen genomfördes utifrån en tematisk analysmetod för att få fram gemensamma teman utifrån studiens syfte. Resultatet visade att obesitas hos barn är en komplex sjukdom som kräver en mångsidig behandling. I resultatet framkommer att familjen är i behov av en individanpassad vård, att det fanns ett stort behov av psykologiskt stöd och vikten av att hela familjen inkluderas i behandlingen. Resultatet kan bidra med kunskap om hur vården bättre kan anpassas efter familjens behov och därmed bidra till en ökad följsamhet av den kombinerade levnadsvanebehandlingen.

Bakgrund: Obesa utgör 10% av befolkningen i Sverige. De riskerar på grund av sin anatomi attdrabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker,evidensbaserad och individanpassad omvårdnad utifrån sina behov för att förebyggariskerna för onödigt lidande och samhällskostnad. Det är anestesisjuksköterskansansvar att leverera anestesiologisk omvårdnad av sådan kvalitet, och medkompetensutveckling utifrån evidens och ett patientsäkert förhållningssätt är detlångt ifrån omöjligt. Syfte: Kartlägga effekter av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder somanestesisjuksköterskor kan tillämpa för förbättrad ventilation hos obesa patientersom genomgår generell anestesi. Metod: Systematisk litteraturstudie, 13 randomiserade kontrollerade studier som presenteratsgenom en narrativ syntes. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier av ventilationsmetoder eller åtgärder som kanförbättra obesa patienters ventilation. Ventilatorinställningar, Alveolär rekryteringoch Applikation av positivt tryck vid spontanandning. Slutsatser: Högt/individanpassat PEEP i kombination med lungrekrytering kan förbättra denintraoperativa ventilationen. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av obesa patienter, PCV, icke-invasiv ventilation med positivt tryck, ochinverterad respirationsratio kan ge bättre intraoperativ syresättning. Ingen kopplingmellan i resultatet förekommande ventilationsmetoder och minskade postoperativakomplikationer kunde påvisas. / Bakgrund: Överviktiga utgör 10% av sveriges befolkning. Av anatomiska skäl riskerar de att drabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker, evidensbaserad och individualiserad vård som härrör från deras behov för att förehålla risken för onödigt lidande och börda för den nationella ekonomin. Det är narkosläkarens ansvar att leverera anestesiologisk vård av sådan kvalitet, och med kompetensutveckling som härrör från såväl bevis som en patientsäkerhetsapproach är det långt ifrån omöjligt. Sikta: Att kartlägga effekterna av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder som dåurs narkosläkare kan ansöka om förbättrad ventilation av överviktiga patienter som utsätts förgenetisk anestesi. Metod: En systematisk litteratur översyn, 13 randomiserade kontrollerade prövningar analyserades och presenterades i en berättande syntes. Resultat: Analysen gav tre kategorier av ventilationsmetoder och åtgärder som kan bidra till ett positivt resultat när det gäller den överviktiga patientens ventilation. Ventilatorsettings, alveolar rekrytering och tillämpning av positivt tryck underspontanig andning. Slutsatser: Hög/individualiserad PEEP i kombination med rekryteringsmanövrering kan förbättra intraoperativ ventilation. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av överviktiga patienter, PCV, icke-invasiv positivt tryck ventilation och inverterade andning förhållandet kan resultera i högre intraoperativa syrenivåer. Ingen anslutning hittades mellan ventilationsmetoderna som inträffade i resultatetoch minskning av postoperativa pulmonell komplikationer.

Introduktion: Obesitas och övervikt har blivit en global epidemi. Det är fler som dör till följd av obesitas än av undervikt. Det är viktigt med tidig prevention för att förebygga övervikt och obesitas eftersom övervikt i tidig ålder ger större risk för övervikt och obesitas i vuxen ålder. Det finns cirka 370 000 hälsoappar för nedladdning, men lite forskning har gjorts om digitala hälsotjänster har effekt. Syfte: Att undersöka om digitala hälsotjänster kan stödja barn, upp till 18 år, att nå en hälsosam livsstil gällande kost och fysisk aktivitet samt hälsosam vikt. Metod: En strukturerad litteraturstudie där artiklarna analyserades tematisk. Resultat: Efter sökningar i CINAHL och Pubmed inkluderades 21 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna beskrev studier med barn upp till 18 år från 16 olika länder och med olika digitala hälsotjänster. Fyra teman identifierades: “Kostvanor”, “Fysisk aktivitet”, “BMI och BMI z-score”, samt “Tilltro till egen förmåga och engagemang hos barn och föräldrar”. Studien visade både signifikant och icke signifikant förändringar gällande kostförändring, fysisk aktivitet samt BMI eller BMI z-score. Vissa interventioner hade bestående effekt, andra inte. Familjerna hade en övergripande känsla av tillfredställelse att använda digitala hälsotjänster för att främja hälsosamma levnadsvanor och viktutveckling. Slutsats: Levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet kan förändras med hjälp av digitala hälsotjänster. Med förändrade kostvanor och ändring av fysisk aktivitet kan det bidra till minskad förekomst av övervikt och obesitas. Förändringarna av levnadsvanor var dock inte alltid signifikanta eller bestående över tid. Mer forskning behövs. / Introduction: Obesity and overweight have become a global epidemic. More people die from obesity than from underweight. Early prevention is important to prevent overweight and obesity because overweight at an early age increase the risk of overweight and obesity in adulthood. There are about 370.000 health apps for download, but little research has been done on the effectiveness of digital health services. Aim: To investigate whether digital health service can support children up to 18 years of age to achieve a healthier lifestyle regarding eating habits and physical activity, and healthy weight. Methods: A structured literature review where the articles were analysed thematically. Results: After searches in CINAHL and PubMed, 21 scientific original articles were included. The articles described studies involving children up to 18 years from 16 different countries and with various digital health services. Four themes were identified: “Eating habits”, “Physical activities”, “BMI and BMI z-score”, and “Self-efficacy and engagement in children and parents”. The results showed both significant and non-significant changes regarding eating habits, physical activity, and BMI or BMI z-score. Some interventions had lasting effects, others did not. The families had an overall sense of satisfaction using digital health services to promote healthy lifestyle and weight development. Conclusion: Lifestyle habits related to eating habits and physical activity can be changed with the help of digital health services. These changes can contribute to reduced prevalence of overweight and obesity. However, the changes in lifestyle were not always significant or lasting over time. More research is required.