Denna uppsats ämnar utforska ett statsvetenskapligt område med en sociologisk teori för att ge ett nytt verktyg i läsandet av partiprogram. Med hjälp av Peter L. Bergers teori om kosmiskt världsbyggande kallad Nomos läses partiprogram för att fram den politiska världsbyggnaden. Genom att identifiera Objektivering (politiska idéer) och Externalisering (politisk handling) i partiprogrammen försöker uppsatsen bryta ner partiprogrammen för att underlätta läsningen. Detta underlättande ger ett verktyg för förståelse av partiprogram och kan i förlängningen leda till en förbättrad källkritisk aspekt genom att läsaren förstår och kan ta ställning till de idéer och mål som presenteras, och inte bara anfalla en vägg av text. / This essay aims to explore a problem within the political sciences with a sociological theory to provide a new approach to reading political parties campaign publications. Through Peter L. Bergers sociological theory about cosmic world construction called Nomos the essay aims to capture a societal world construction through the political parties’ conceptions of society through their campaign publications; a political nomos. By identifying objectivation (political ideas) and externalization (political acts) in the publications we can try to capture the parties’ political nomos that they try to convey to the reader. In extension this provides a tool for educational purposes when trying to explain political parties’ publication to pupils or aiding in the understanding of parties underlying ideas and goals.

One in three women is exposed to intimate partner violence at some point during their lives. Exposure to violence can have severe negative effects on the victims’ working lives. This qualitative study intends to examine how intimate partner violence is understood and handled in six Swedish workplaces. The questions the study intends to answer is; How is intimate partner violence constructed in the workplaces? In what way does it affect the workplaces’ handling of the effects of intimate partner violence? The empirical material is collected through sex semi-structured interviews with women who work in managerial positions or in HR. The material is analyzed using theoretical tools from Berger & Luckmanns (1991) theory; objectivation and institutionalization. What emerged during the analysis of the empirical material was that the workplaces do not have any institutionalized processes for dealing with intimate partner violence, the phenomenon is objectivated as a private problem and lacks a concrete form in the workplaces. The understanding of intimate partner violence was twofold, where the respondents on a subjective level understood the phenomenon, but through the perspective of their professional role, that understanding is made more difficult. To understand the phenomenon in relation to the workplace, attempts were made to place it within existing institutionalized processes, however, there was no given place within any of them. To deal with intimate partner violence in the workplace informal structures arose, but they were temporary and dependent on the knowledge and awareness of the people who happen to be present when they occur. The fact that intimate partner violence is not institutionalized also means that there are limited resources for support in the workplace. The respondents are therefore forced to find out for themselves which other institutions in society that can be helpful for dealing with the problem. Consequently, it is unclear to everyone in the workplace how the problem should be handled. / En av tre kvinnor utsätts någon gång under sin livstid för våld i nära relationer. Utsatthet för våld kan geflera negativa effekter på utsattas arbetsliv. Denna kvalitativa studie ämnar undersöka av hur våld i närarelationer förstås och hanteras på sex svenska arbetsplatser. Problemformuleringen studien utgår från är: Hur konstrueras våld i nära relationer på arbetsplatserna? På vilka sätt påverkar det arbetsplatsernas hantering av effekterna av våld i nära relationer? Studiens empiriska material är insamlat genom sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar på chefsposition eller inom HR. I analysenanvänds teoretiska verktyg från Berger & Luckmanns (1991) teori om det sociala, objektivering och institutionalisering. Det som framkom under analysen av det empiriska materialet var att arbetsplatserna inte har institutionaliserat processer för att hantera våld i nära relation, fenomenet är objektiverat som ett privatproblem och saknar en konkret form på arbetsplatserna. Förståelsen för våld i nära relationer var tvådelad där respondenterna på ett subjektivt plan hade en förståelse för fenomenet, genom perspektivet av sin yrkesroll försvåras dock den förståelsen. För att förstå fenomenet i relation till arbetsplatsen gjordes försök att placera in det inom befintliga institutionaliserade processer, det fanns dock ingen given plats inom någon av dem. För att hantera våld i nära relationer på arbetsplatsen uppstod informella strukturer, de var dock temporära och beroende av den kunskap och medvetenhet som finns hos depersoner som råkar närvara där de uppstår. Att hanteringen av våld i nära relationer inte är institutionaliserat gör också att det finns begränsade resurser för stöd på arbetsplatserna. Respondenterna tvingas därför själva utröna vilka andra institutioner i samhället som kan vara behjälpliga och hantera problemet med hjälp av dem. Konsekvensen blir att det är otydligt för samtliga som verkar inom institutionen hur problemet ska hanteras.