No description available.

I denna empiriska studie har användningen av transspråkande undersökts på tre olikaskolor. Transspråkande innebär i korta drag att flerspråkiga elever ges möjlighet attanvända alla sina språk i undervisningen. Studien utgår från det sociokulturellaperspektivet, och syftet med studien är att undersöka hur muntlig kommunikationrealiseras i transspråkande klassrum samt hur lärmiljön i dessa klassrum är utformade.Materialet har samlats in genom systematiska observationer i transspråkandeklassrum på tre skolor. Med stöd av ett etablerat schema för observationer av 44språkutvecklande faktorer har lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner studeratsunder tolv lektioner i matematik och svenska. Resultatet visar att lärmiljön i detransspråkande klassrummen var utformade med öppna planlösningar där väggarnautnyttjades för att exponera bildstöd i både svenska och matematik. Vid interaktionenmellan lärare och elev var det särskilt karaktäristiskt att läraren bemötte eleverna medderas förnamn, gick ned till deras ögonhöjd, uppmuntrande turtagande och berömdeelevernas lyssnande. Särskilt utmärkande för lärtillfällen i de transspråkandeklassrummen var att lärarna uppmuntrade användningen av flera språk blandeleverna, såväl i diskussioner som vid skriv- och läsuppgifter. Detobservationsschema som har använts i studien har tidigare inte använts vidobservation av just transspråkande.

Work-related musculoskeletal disorders are associated with high costs and it is essential to prevent them. Occupational Health Services(OHS) provide expert services regarding work environment, health and rehabilitation of work related disorders. Risk assessments of the work environment can be an initial step for preventive measures, and ergonomists can be assigned by clients to assess exposures in the work environment. For such assignments different tools can be used. The aim of this thesis was to explore prerequisites, processes and practices of OHS consultants in Sweden within the domain of primary prevention of work-related musculoskeletal disorders. This was explored through the work of ergonomists in their role of assessing ergonomics risks. The research methodology was both quantitative and qualitative. Data collection includes a web questionnaire, semi-structured interviews and inter- and intra-observer reliability tests. The results shows that ergonomics risk assessments were most commonly initiated reactively and a systematic work methodology for the risk assessment process was often lacking. Swedish ergonomists used only a few standardized tools for risk assessment. The Ergonomics provision from the Swedish Work Environment Authority, AFS-98, was widely used, but other observation-based tools were used far less often. Ergonomics risks were often assessed solely by means of observation, based on ergonomists’ knowledge and experience. The results also pointed to that that the reliability was not acceptable when risk assessment was performed without any standardized tool. Furthermore, the results point to that support from the OHS organizations is an important prerequisite for ergonomists to work with primary prevention. Further, opportunities for specialization within a specific industry sector seem to facilitate ergonomic interventions. It is also important to have close relationships with clients and to make them aware about ergonomists competence. Conclusively, this thesis identifies a numbers of areas in which OHS must develop to improve primary preventive services regarding work environment. / <p>QC 20170127</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter till lärarinitierad muntlig interaktion som ges eleverna i två klasser i årskurs 5 och 6 samt att pröva ett tidigare utvecklat observationsverktyg. För att uppfylla studiens syfte användes systematiska observationer som utfördes under totalt fyra lärtillfällen. Till hjälp användes observationsverktyget som innehåller 44 faktorer, fördelade i kategorierna lärmiljö, lärtillfälle och interaktioner. Resultatet som analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv visar att de observerade lärmiljöerna, lärtillfällena och lärarledda interaktionerna ger eleverna goda förutsättningar till utvecklande av muntliga interaktioner men även att observationsverktyget som användes kan behöva en anpassning om det ska lämpa sig optimalt för observationer på mellanstadiet.