No description available.

Gymnasieungdomar upplever mycket stress, främst på grund av studier. Den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar och tjejer är betydligt mer stressade än killar. Stress kan påverka studiemotivationen negativt och kan leda till studieavbrott som försenar inträdet på arbetsmarknaden. Syftet var att kartlägga aktivitetsbalans och stress hos tjejer och killar på yrkesprogram inom gymnasiet. En kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomfördes med 50 respondenter på olika gymnasieskolor i södra Sverige. Spearmans rangkorrelationskoefficient (rho) användes för att analysera om det fanns något samband mellan aktivitetsbalans och stress. Majoriteten av respondenterna hade medelhög aktivitetsbalans (39) eller högre, det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i aktivitetsbalans mellan könen. Det fanns en statistiskt signifikant skillnad i upplevd stress mellan könen, tjejer upplevde mer stress än killar. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan aktivitetsbalans och upplevd stress hos tjejerna men inte hos killarna. Att möjliggöra för ungdomar att bibehålla eller förbättra aktivitetsbalans kan vara ett sätt att främja och förebygga stress och annan psykisk ohälsa. / High school youths experience a lot of stress, mainly because of studies. The mental illness among young people increases and girls are significantly more stressed than boys. Stress can affect the study motivation negatively and can lead to interruptions that delay entry into the labor market. The aim of the study was to survey occupational balance and stress among girls and boys at vocational programs in high school. A quantitative study in the form of a survey was conducted with 50 respondents at various upper secondary schools in southern Sweden. Spearman's rank correlation coefficient (rho)was used to analyze whether there was any relationship between occupational balance and stress. The majority of respondents had medium occupational balance (39) or higher, there was no statistically significant difference in occupational balance between the sexes. There was a statistically significant difference in perceived stress between the sexes, girls perceived more stress than boys. There was a statistically significant relationship between occupational balance and perceived stress in girls. To enable for young people to maintain or improve occupational balance can be a way to promote and prevent stress and other mental illness.

Syfte: Undersöka och beskriva aktivitetsbalans hos individer med högkänsligt personlighetsdrag. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Webbenkäten utformades efter Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ11]. Fyra bakgrundsvariabler lades till. Vid analys av data tillämpades en kvantitativ bearbetning. I studien deltog 203 högkänsliga individer. Resultat: De högkänsliga individerna skattade i genomsnitt låg aktivitetsbalans. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i skattad aktivitetsbalans mellan de individer som har barn mot de individer utan barn samt mellan de som bor ensam eller är sammanboende. Vissa delar av OBQ11 utmärkte sig mer då de visade lägre skattad aktivitetsbalans än andra. Inget samband mellan ålder och skattad aktivitetsbalans kunde urskiljas. Slutsats: Deltagarna i studien har en genomgående låg aktivitetsbalans. Mer forskning behövs för att undersöka kopplingen mellan arbetsterapi och högkänslighet. Däremot skulle arbetserapeuters kunskap om hur miljön påverkar en individ kunna vara till nytta för högkänsliga individer. / Aim: Examine and describe occupational balance in individuals with highly sensitive personality traits. Method: A quantitative questionnaire study was conducted. The web survey was designed according to Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ11]. Four background variables were added. In the analysis of data, a quantitative processing was applied. The study involved 203 highly sensitive individuals. Result: The highly sensitive individuals estimated an average low occupational balance. The results showed that there was a significant difference in the estimated occupational balance between the individuals who have children against the individuals without children and between those who live alone or live together. Some parts of OBQ11 excelled more as they showed lower estimated occupational balance than others. No relationship between age and estimated occupational balance could be discerned. Conclusion: The participants in the study have a consistently low occupational balance. More research is needed to investigate the link between occupational therapy and highly sensitive personality traits. On the other hand, occupational therapists' knowledge of how the environment affects an individual could be useful for highly sensitive individuals.

Datoranvändningen har ökat i samhället och datorspelandet har överrepresenterats av unga killar. Datorspelandet har relaterats till både hälsoproblem och positiva effekter. Studien utgick ifrån den subjektiva upplevelsen av aktivitetsbalans eftersom den är viktig för hälsan och inom arbetsterapin. Syftet var att beskriva självupplevd aktivitetsbalans hos killar (i åldern 16-20 år) som spelade datorspel. En kvantitativ enkätstudie gjordes på 58 datorspelande killar. Datainsamlingen gjordes med Occupational Balance Questionnaire. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien studerade på gymnasieskolor. Deltagarna skattade i genomsnitt hög aktivitetsbalans. Resultatet visade en relation mellan antal timmar vid datorspel och självskattad aktivitetsbalans. Några deltagare upplevde att datorspelandet tog tid från andra saker de ville göra, exempelvis sömn, skolarbete och viktigare saker prioriterades bort. Samhällets normer kan ha påverkat att en del deltagare ansåg att det fanns viktigare saker de borde göra. Datorspelandet upplevdes meningsfullt och var en av flera aspekter som inverkade på deltagarnas aktivitetsbalans. Studien bekräftade arbetsterapeutens roll att se aktivitet i sitt sammanhang, ha en holistisk syn på människan och främja meningsfulla aktiviteter för individen. Ytterligare forskning behövs för att öka förståelsen för hur datorspelandet påverkar ungdomars aktivitetsbalans och hälsa. / Computer use has increased in society and young guys played the most computer games. Computer gaming has been related to both health problems and positive effects. The subjective experience of occupational balance is important for the health and within occupational therapy. The aim was to describe self-perceived occupational balance among guys (16-20 years) who played computer games. A quantitative survey was made among 58 computer gaming guys. Data collection was made through Occupational Balance Questionnaire. The sample was made with regard to convenience and the participants studied at high schools. They rated average high occupational balance. There was a correlation between the time playing computer games and self-rated occupational balance. Some of the participants experienced that playing computer games took time away from other things they wanted to do, for example sleep, school work and more important things were lesser prioritized. Societal norms may have influenced the participants to see computer gaming as unimportant. Computer gaming was meaningful and one of several aspects that influenced the occupational balance. The study confirmed the occupational therapists role to apply a holistic perspective and promote meaningful occupations. Further research would increase the understanding how computer gaming affects youths’ occupational balance and health.

Syfte: Syftet med studien var att studera aktivitetsbalans och stress samt att studera relationen dem emellan. Metod: Respondenter värvades genom olika Facebookgrupper samt på författarnas Facebooksidor. Åttiofem enkäter skickades ut via Messenger och 66 enkäter med fullständiga data inkom. Respondenterna med fullständiga data var i olika åldersgrupper från 16 till 60 år. Enkäten innehöll sociodemografiska frågor, instrumenten OBQ 11 samt PSS-10. OBQ 11 mäter subjektiv aktivitetsbalans och PSS-10 mäter upplevd stress. Data bearbetades genom statistikprogrammet SPSS. Ett korrelationstest genomfördes för att analysera sambandet mellan OBQ 11 och PSS-10. För att jämföra de sociodemografiska grupperna genomfördes ett Mann-Whitney U-test. Resultat: En statistiskt signifikant negativ korrelation fanns mellan OBQ 11 och PSS-10, vilket visar på samband mellan aktivitetsbalans och stress. Fördelningen blev ojämn inom de sociodemografiska variablerna: kön samt om respondenterna hade barn eller ej och därför har ingen jämförelse mellan grupperna varit aktuell. Ingen signifikant korrelation fanns mellan de sociodemografiska grupperna och OBQ 11 eller PSS-10, men några mindre skillnader framkom. De som arbetar vid sidan av studierna skattade lägre aktivitetsbalans och stress än de som inte arbetade. Singlar skattade en högre aktivitetsbalans och en lägre stress än de som var i ett förhållande. Slutsats: Även om studiens resultat bör tolkas med försiktighet på grund av ett litet urval visar studien på en trend mot att det finns ett samband mellan aktivitetsbalans och stress. Studien kan därmed ligga till grund för kommande forskning. / Occupational balance and stress among college students at a university in southern Sweden. - A cross-sectional study.  Aim: The aim was to study occupational balance and stress as well as the relationship between them. Method: Respondents were recruited through different Facebook-pages and through the authors Facebook-page. Eighty-five questionnaires were sent through Messenger and of those, 66 questionnaires with a full data set were included. The respondents with a full dataset were in the ages 16 - 60 years old. The questionnaire consisted of sociodemographic questions, OBQ 11 and PSS-10. OBQ 11 measures subjective occupational balance whereas PSS-10 measures perceived stress. The data was analyzed using the statistical program SPSS. A correlation-test was done to analyze the correlation between OBQ 11 and PSS-10. To compare the sociodemographic variables, a Mann - Whitney U Test was performed. Results: There was a statistically significant negative correlation between OBQ 11 and PSS-10, which supports the correlation between occupational balance and perceived stress. The distribution of the sociodemographic variables: gender and if the respondents had a child or not was erratical and therefore no comparison between them was performed. There was no significant correlation between the sociodemographic variables, however there were some small differences which could be identified. A lower occupational balance and a lower level of stress was identified in those who combined studies with work, compared to those who did not work. Further, those who were single experienced a higher occupational balance and a lower level of stress than those who were in a relationship. Conclusion: Although the results of the study are to be interpreted with caution due to the small sample size, it points to trends towards a correlation between occupational balance and stress. The study may therefore be used as a stepping-stone for future research.

Ungdomar spenderar stor del av sin tid i skolan och upplever en minskad tid till fritid på grund av skolarbete. Tiden utanför skoltid är viktig för återhämtning och för att upprätthålla aktivitetsbalansen samt motverka stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att beskriva aktivitetsbalans i relation till den tid eleven spenderar på skolarbete utanför skoltid och stress. Studien har en kvantitativ design, 46 deltagare rekryterades genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Deltagarna besvarade påståenden kring aktivitetsbalans med Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och kompletterande frågor om tid spenderad på skolarbete utanför skoltid och stress. Deskriptiv statistik, Spearman´s rank correlation och Mann-Whitney U-Test användes för att sammanställa data. Resultatet visar att deltagargruppen uppnår generellt låga totalpoäng i OBQ. Kvinnor skattar betydligt lägre aktivitetsbalans än män. Generellt anger hela deltagargruppen många studietimmar/vecka, och kvinnor anger fler studietimmar/veckan än män. Majoriteten av deltagarna upplever stress. Deltagare som inte upplever stress anger alla höga poäng på påståendet balans mellan vila, återhämtning och sömn. Slutsatsen för studien är att flertalet av deltagarna upplever låg aktivitetsbalans. Det är inte troligt att det finns en relation mellan skolarbete utanför skoltid och ungdomars aktivitetsbalans.

Tidigare studier har påtalat att hälsa och aktivitetsbalans är nära sammankopplat och att en ny roll innebär aktivitetsförändringar som kan vara utmanande på olika sätt. Studier visar även att vid förändrad utförandekapacitet, som till exempel efter en förlossning, så kan denna utmaning vara ännu större. Syftet med denna studie var att beskriva förstföderskors aktivitetsbalans den första tiden efter förlossningen (≤ 6 månader). Mödrar fick besvara en webbenkät, baserat på instrumentet Occupational Balance Questionnaire-11, (OBQ-11). Frågorna (items) sammanställdes med medianvärden på grupp- och individnivå. Det framkom att majoriteten av deltagarna skattade sin aktivitetsbalans lågt, både utifrån enskilda items och totalt baserat på samtliga item. Vårt resultat indikerar att den undersökta gruppen har en aktivitetsobalans. Resultatet bör betraktas med försiktighet då urvalsgruppen var liten och ett bekvämlighetsurval gjordes. Fler och större studier behövs i ämnet för att kunna göra uttalanden om gruppen förstföderskors aktivitetsbalans i helhet.

Sammanfattning Mängden aktiviteter samt variationen av aktiviteter innefattar en individs aktivitetsmönster. Aktivitetsbalans är individens upplevelse av sitt aktivitetsmönster. Syfte: Syftet med studien var att beskriva småbarnsmödrars upplevelse av aktivitetsbalans (med barn i åldrarna 6 månader till 5 år). Metod: Studien hade en kvantitativ ansats och baserades på insamlat datamaterial från en webbaserad enkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire 11 [OBQ-11]. Urvalet av deltagare gjordes genom bekvämlighetsurval baserat på en utvald facebookgrupp bestående av mödrar. Totalt svarade 303 mödrar. Data analyserades explorativt och presenterades med deskriptiv statistik och analytisk statistik. Resultat: Deltagarna i studien skattade generellt en låg grad av aktivitetsbalans mätt utifrån OBQ-11. Vidare visade resultatet, gällande relation mellan antal barn och aktivitetsbalans, att deltagare som skattat sig lägst var mödrar med tre barn. Slutsats: Studien visade att deltagarna skattade sig lägst gällande påståendena “Tillfredsställelse med disponering av tid för vila, återhämtning och sömn”,“Balans mellan obligatoriska och frivilliga aktiviteter” och “Balans mellan fysiska, sociala, mentala och vilsamma aktiviteter”. Sammanfattningsvis visade studien att deltagarna generellt upplevde bristande aktivietsbalans och därav finns ett intresse av fortsatta studier kring vilken typ av insatser eller strategier som kan möjliggöra aktivitetsbalans för småbarnsmödrar.

Bakgrund: Aktivitetsbalans är ett kärnbegrepp inom arbetsterapi och kan definieras som en subjektiv upplevelse av rätt mängd och rätt variation mellan olika aktiviteter. Forskning har visat att aktivitetsbalans är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Däremot finns ingen tidigare forskning gällande aktivitetsbalans hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård som författarna till studien kunde hitta. Syfte: Att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård. Metod: En kvantitativ studie med insamlat datamaterial från en webbenkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ) samt kompletterande bakgrundsfrågor. I studien deltog sammanlagt 100 läkare och sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i Sverige. Resultat: Det mest utmärkande resultatet var att ungefär två tredjedelar av hela urvalsgruppen inte var nöjda med sin mängd och variation av aktiviteter i vardagen. Utifrån enskild yrkesgrupp visade resultatet även att läkare var mindre nöjda med sina aktiviteter i vardagen än sjuksköterskor. Slutsats: Läkare och sjuksköterskor upplevde svårigheter att uppnå aktivitetsbalans i vardagen och därför behövs hälsofrämjande insatser av bland annat arbetsterapeuter. Vidare forskning med större population behövs göras med målgruppen läkare och sjuksköterskor inom slutenvård.

Bakgrund: Aktivitetsbalans har en central roll inom arbetsterapi och demens är en sjukdom som ökar hos äldre personer och dessutom leder till att fler närstående blir påverkade. Det finns begränsad kunskap om det interpersonella perspektivet kopplat till närståendes upplevda aktivitetsbalans. Syfte: Syftet med arbetet var att kartlägga aktivitetsbalans hos närstående till personer med demens. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod, en tvärsnittsstudie med en enkät innehållande åtta bakgrundsfrågor och självskattningsinstrumentet OBQ11. Ett bekvämlighetsurval användes och analys av insamlad data från 45 deltagare gjordes med SPSS. Resultat: Närstående till personer med demens har generellt skattat sin aktivitetsbalans som låg. Kvinnor har skattat lägre aktivitetsbalans än män. Gruppen pensionär eller arbetslösa har skattat sin aktivitetsbalans högre än gruppen arbetar eller studerar. Slutsats: De låga skattningarna av aktivitetsbalans kan medföra aktivitetsobalans och risk för upplevd ohälsa i vardagen medan de höga skattningarna kan leda till hälsa och aktivitetsbalans. Implikationer: Det är viktigt för arbetsterapeuter att tillföra det interpersonella perspektivet till aktivitetsbalans. Det är dessutom viktigt att kunna stödja med verktyg som kan underlätta vardagen för både den närstående och den demensdrabbade. / Background: Occupational balance plays a central role in occupational therapy and dementia is a disease that is increasing in older people and also leads to more relatives being affected. There is limited knowledge about the interpersonal perspective linked to relatives' perceived occupational balance. Aim: The aim of this study was to map the occupational balance in relatives of people with dementia. Method: The study was conducted with a quantitative method, a cross-sectional study with a questionnaire containing eight background questions and the self-assessment instrument OBQ11. A convenience sample was used and analysis of collected data from 45 participants was done with SPSS. Results: Relatives of people with dementia have generally estimated their occupational balance as low. Women have estimated lower occupational balance than men. The group of pensioners or unemployed people has estimated their occupational balance higher than the group working or studying. Conclusions: The low estimates of occupational balance can lead to occupational imbalance and risk of perceived ill health in everyday life, while the high estimates can lead to health and occupational balance. Implications: It is important for occupational therapists to bring the interpersonal perspective to occupational balance. It is also important to be able to provide support with tools that can make everyday life easier for both the relatives and the person with dementia.