Studies that expressly define the roles of related service providers in inclusive schools are limited. The purpose of this phenomenological study was to examine the lived experiences of related service providers, specifically occupational therapists, physical therapists, and speech and language pathologists, who practice in an inclusive education setting. An objective was to examine their attitudes and beliefs toward inclusion. This study used role theory as the theoretical framework. Tenets of role theory were used to explain how related service providers have come to understand their roles and responsibilities in the inclusion setting. Purposeful and snowball sampling yielded 10 participants who participated in semi-structured interviews. Data were analyzed using a multistep, phenomenological analysis method. The participants' descriptions of their involvement in inclusion revealed 7 themes: Expert/consultant, evaluator, direct service provider, mainstreaming, methods of collaboration, member of a multidisciplinary team, and documentation. Findings suggest a strong correlation between the perceived roles of the participants and the generic roles reported in the literature. Three themes emerged from their descriptions of their attitudes toward inclusion: general definition of inclusion, social/behavioral effects on inclusion, and barriers to inclusive education. The participants' views on the behavioral and social impact of inclusive education were mixed. Findings inform stakeholders about the day to day experiences of related service providers in an inclusion setting. This study represents a steppingstone toward increasing awareness of school-based professionals' contributions to the educational experience of special education students.

Sammanfattning/Abstract Ekeberg, Ulla (2020). Specialpedagoger och arbetsterapeuter uppfattningar om sina uppdrag i skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Arbetsterapeuter är en ny yrkesgrupp inom skolan i Sverige, men internationellt sett är gruppen väl etablerad sedan länge. Varför är det så? På flera platser i landet arbetar specialpedagoger och arbetsterapeuter tillsammans för att göra skillnad för elever och få dem att lyckas i sina studier. Vad är skillnaden respektive likheten i specialpedagogers och arbetsterapeuters uppdrag i skolan? Det finns oklarheter och det är det jag vill beskriva utifrån att har intervjuat de båda yrkeskategorierna tillsammans om hur de uppfattar sina uppdrag.  Genom att jämföra deras uppfattningar kan det bli tydligt om vad som förenar och vad som skiljer professionerna åt och på vilket sätt de förstärker varandra så att en ökad förståelse för arbetsterapeuters kompetens i skolan kan komplettera elevhälsan med ytterligare perspektiv för att alla elever ska lyckas i sina studier. Syfte och frågeställningar Synliggöra skillnader och likheter mellan hur specialpedagoger och arbetsterapeuter uppfattar sina uppdrag och yrkesspecifika kompetens de har och använder i skolan för att skapa förutsättningar för elevers lärande och måluppfyllelse i en inkluderande skola. Frågeställning  1.     Hur uppfattar specialpedagogen respektive arbetsterapeuten sina respektive uppdrag i skolan? 2.     Vad uppfattar specialpedagoger respektive arbetsterapeuter är skillnaden respektive likheten mellan sina och varandras yrkesspecifika kompetens så som utbildning, yrkeserfarenheter, teoretiska referensramar, synsätt och perspektiv, samt kartläggningsinstrument och metoder.  3.     Hur uppfattar specialpedagoger och arbetsterapeuter att de berikar varandra genom sitt samarbete? 4.     Hur uppfattar specialpedagoger och arbetsterapeuter att de kan bidra till elevernas måluppfyllelse i skolan?  Teori Denna kvalitativa studies resultat bygger på beskrivning och berättande från specialpedagoger och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans. Studien är inspirerad av den kvalitativa empiriska forskningsansatsen fenomenografi som utgår ifrån ett bestämt sätt att se människan i världen, det vill säga beskrivningar av hur människor uppfattar avgränsade delar av, fenomen, i sin omvärld. Att uppfatta innebär enligt Uljens (1989) att skapa mening.  När det gäller teoretiska perspektiv inom specialpedagogik är det omöjligt att endast utgå från ett, menar Jakobsson och Nilsson (2019). Det beror på att specialpedagogiken hämtar teorier från flera områden; pedagogik, medicin, psykologi, sociologi och filosofi. Det relationella perspektivet dominerar för informanterna men andra perspektiv kan även skönjas därför beskrivs även andra perspektiv så som det kategoriska, kompensatoriska och kritiska perspektivet men också dilemmaperspektivet och det salutogena perspektivet samt inkludering. Eftersom tre av arbetsterapeuterna uttryckligen berättar att deras grundutbildning bygger på den teoretiska modellen The Model of Human Occupation (MOHO) beskrivs även denna (Kielhofner, 2012). Indirekt berättar arbetsterapeuterna även att de använder sig av modellen P-E-O i sitt kliniska tänkande och handlande. P E O står för Person – Environment – Occupation, och modellen illustrerar samspelet individ, miljö och aktivitet. Läggs de specialpedagogiska perspektiven tillsammans med PEO-modellen utvidgas perspektiven med aktivitetsdimensionen, det vill säga utförandet av en uppgift eller handling, då lärmiljön planeras för att möta alla elevers olikheter på olika nivåer.  Metod Som metod valdes fokusgruppintervju med fem specialpedagoger och fem arbetsterapeuter som arbetar inom olika utbildningsverksamheter, från förskola upp till vuxenutbildning på gymnasienivå, inklusive särskola inom både grundskolan och gymnasiet, samt resursskola på gymnasienivå. De intervjuade har fått berätta om sitt arbete inom den skolverksamhet de är anställda inom. Informanterna har bland annat fått beskriva skillnader respektive likheter i sina uppdrag och yrkesroller. Resultat Specialpedagogerna och arbetsterapeuterna som intervjuats berättar att de kan se samma utmaningar hos elever men har olika förklaringar till varför och olika förslag på åtgärder som kompenserar eller eliminerar hinder som existerar i lärmiljön. I samverkande former konsulterar och diskuterar de med varandra även när de inte arbetar med samma elevärenden. Annat exempel då yrkesprofessionerna berikar varandra är när en av dem gjort kartläggning kan den andra ta vid, det vill säga gå in med insatser. Det finns ett ömsesidigt förhållande i detta och därför kompletterar och berikar de varandra i sitt arbete. Specialpedagogen är specialiserad på pedagogik och specialpedagogik och kan och förstår skolan. Skolan är en ny yrkesarena för arbetsterapeuterna. De har medicinsk kompetens med fokus på att skapa förutsättningar för aktivitet och delaktighet och har ett helhetsperspektiv över hela dygnet i alla de miljöer eleven eller eleverna befinner sig. Det skiljer sig från specialpedagogerna som har skoldagen och elevgruppens lärande i fokus där förutsättningarna finns utifrån hur miljön anpassas, så att eleverna kan gå vidare till nästa kunskapsnivå och steg i livet. Specialpedagogens fokus ligger till övervägande del på gruppnivå medans arbetsterapeuterna på individnivå. Då de båda yrkesgrupperna arbetar tillsammans med ett gemensamt uppdrag ligger fokus på gruppnivå.  Uppdrag på organisationsnivå är det endast en av specialpedagogerna som uttrycker. Specialpedagogiska implikationer Den relevans studien har är att få ökad förståelse för specialpedagogers och arbetsterapeuters arbetsinsatser i skolan och hur de tillsammans kan göra skillnad i skolan på alla nivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå. Genom samverkan arbetar de med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Tillsammans kan yrkesgrupperna bidra med utökad helhetssyn där även påverkansfaktorer utanför skoldagen tas i beaktande i större utsträckning.

Bakgrund: Hjärntrötthet är en vanlig konsekvens efter stroke. Hjärntrötthet innebär att personen är mentalt trött och hjärnan orkar inte processa flera saker samtidigt vilket påverkar personens vardag. Hjärntröttheten kan beskrivas som en dold funktionsnedsättning och det kan vara svårt för personen samt omgivningen att förstå hjärntröttheten. Med hjälp av arbetsterapeutiska strategier så kan personer med hjärntrötthet lära sig att hantera sin trötthet och skapa en meningsfull fungerande vardag. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att leva med hjärntrötthet efter stroke samt arbetsterapeutiska strategier som underlättar vardagen för personer som lever med hjärntrötthet efter stroke. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Datainsamlingen gjordes i fem databaser som innehöll vetenskapliga artiklar om medicin och hälsa. Åtta kvalitativa studier och en RCT-studie inkluderades efter inklusionskriterierna och kvalitetsgranskningen. Studierna analyserades i fyra steg och analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: Artiklarna kommer från olika länder, publicerade mellan 2008 och 2021 och samtliga deltagare var över 18 år. Analysen resulterade i fyra kategorier: Erfarenhet av hjärntrötthet, Vila och återhämtning, Anpassad miljö och Val av aktiviteter. Resultatet visade att deltagarna hade svårt att hantera vardagen och hjärntröttheten påverkade aktivitetsutförandet. Flera deltagare upplevde oro och rädsla för att drabbas av en ny stroke i framtiden. Slutats: Resultatet visade att personer som lever med hjärntrötthet upplevde svårigheter med att hantera vardagen och det påverkade personernas aktivitetsutförande samt deltagandet i sociala interaktioner. Flera av deltagarna i de granskade studierna uppgav att hjärntröttheten inte gick att vila bort och att det var svårt att veta när hjärntröttheten uppstod. Vidare så upplevde deltagarna att miljön påverkade hjärntröttheten både positivt och negativt beroende på vilken miljö de befann sig i. Litteraturöversikten visade att det fanns begränsad forskning om arbetsterapi och rehabilitering för personer med hjärntrötthet efter stroke. Arbetsterapeuterna hade en viktig roll i rehabiliteringen för att lära ut olika strategier för att hantera hjärntröttheten. / Background: Mental fatigue is a common consequence after a stroke. Mental fatigue implies that the person is mentally tired and the brain is not able to process several things at the same time, which affects the person's everyday life. Mental fatigue can be described as a hidden dysfunction and it could be difficult for the person and the surroundings to understand the mental fatigue. Strategies from occupational therapists can support people with mental fatigue to manage their fatigue and create a meaningful and functioning everyday life. Purpose: The purpose of the literature review was to describe experiences of living with mental fatigue after a stroke and occupational therapy strategies that make everyday life easier for people living with mental fatigue after a stroke. Method: A literature review was chosen as a method. The data collection was done in five databases that contained scientific articles in medicine and health. Eight qualitative studies and one RCT study were included according to the inclusion criteria and the quality review. The studies were analyzed in four steps and the analysis resulted in four categories. Results: The articles come from different countries, published between 2008 and 2021 and all participants were over 18 years old. The analysis resulted in four categories:  Experience of mental fatigue, Rest and recovery, Adapted environment and Choice of activities. The participants had difficulty coping with everyday life and the mental fatigue affected the activity performance. Several participants experienced anxiety and fear of suffering a new stroke in the future. Conclusion: The results showed that people living with mental fatigue had difficulty managing everyday life and it affected people’s activity performance as well as participation in social interactions. Several participants in the studies stated that the mental fatigue could not be rested and that it was difficult to know when the mental fatigue occurred. Furthermore, the participants experienced that the environment affected mental fatigue both positively and negatively depending on the environment they were in. The literature review showed that there was limited research on occupational therapy and rehabilitation for people with mental fatigue after stroke. Occupational therapists had an important role in rehabilitation to educate different strategies for managing mental fatigue.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där tio yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Analys av den insamlade datautfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen uppstår våra fyra kategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument. KategoriernaTid och kunskap, Klienters olika behov, Struktur och klinisk erfarenhet samt Bedömningsinstrument oförenliga med journalsystemenvisar ett resultat som indikerar på en hög arbetsbelastning inom yrket. Av studien framkommer ett nytt fynd som beskriver hur arbetsterapeuter också väljer bort bedömningsinstrument då de inte ser dem som kompatibla med journalsystemen, något som bidrar till att arbetsterapeuter upplever stora svårigheter att dokumentera sina bedömningar på ett strukturerat och tidseffektivt sätt. Slutsats:Av det resultat som presenteras i studien dras slutsatsen att arbetsterapeuter idag behöver få mer tid avsatt i sitt arbete för att få möjlighet till att använda sig mer av bedömningsinstrument. Detta för att kunna öka sin kunskap om bedömningsinstrument men också för att kunna administrera dem på avsett vis, då främst vad gäller dokumentation och journalföring. / Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists’experience of using assessment tools. Method: The study was conducted with a qualitative data collection method where ten occupational therapists were interviewed. During the interviews, a semi-structured interview guide was used. When analyzing the collected data, a qualitative analysis was used. Result: Based on the analysis, four categories emerge that describe the occupational therapists' experience of using assessment tools. The categories Time and Knowledge, Clients'Different Needs, Structure and Clinical Experience, and Assessment Tools and the Incompatibility of the Journal Systems show a result that indicates a high workload within the profession. This study reveals a new finding that describes how occupational therapists also exclude assessment tools, since they do not see the assessment toolsas compatible with the medical record system, which contributes to the fact that occupational therapists experience great difficulties in documenting their assessments in a structured and time-efficient manner. Conclusion: From the results presented in the study, it is concluded that occupational therapists today need more time allocated in their work to enable the use of assessment tools. This is to be able to increase theirknowledge of assessment tools, but also to be able to administer them in the intended way, mainly regarding the documentation and medical record keeping

Magister Scientiae (Occupational Therapy) - MSc(OT) / The collaboration between occupational therapists and teachers within the classroom is a relatively new practice in South Africa and few literature sources can be found reporting on studies in this regard specifically on descriptions of relevant models for such collaboration. There is a need for a better understanding of how occupational therapists and teachers can work collaboratively within a classroom approach, together address learners’ needs and so make the curriculum accessible to all learners. According to South Africa’s key education policies, all children can learn and need support. Inclusive education acknowledges the diversity of learners and that each learner learns differently.

Magister Scientiae (Occupational Therapy) - MSc(OT) / The collaboration between occupational therapists and teachers within the classroom is a relatively new practice in South Africa and few literature sources can be found reporting on studies in this regard specifically on descriptions of relevant models for such collaboration. There is a need for a better understanding of how occupational therapists and teachers can work collaboratively within a classroom approach, together address learners’ needs and so make the curriculum accessible to all learners. According to South Africa’s key education policies, all children can learn and need support. Inclusive education acknowledges the diversity of learners and that each learner learns differently. The aim of this study was to explore and describe teacher- occupational therapist collaboration in the implementation of a classroom approach to address learning support strategies in order to enhance inclusive education in three primary mainstream schools in the Metro North education district of the Western Cape. More specifically, the study explored teachers and occupational therapists’ perspectives and experiences regarding inclusive education and factors that influence teacher-occupational therapist collaboration while adopting a classroom approach to learning barriers. A qualitative research approach and single, exploratory descriptive case study design was utilised. Data collection included document review, focus groups and semi- structured interviews that was analysed through thematic data analysis. The strategies of member checking, reflexivity and peer debriefing were utilised to ensure trustworthiness of the study. Ethics clearance was obtained from the UWC Humanities and Social Sciences Research Ethics Committee as well as the Western Cape Department of Education. Four themes emerged from data analysis: Theme 1 explores education for all that illustrates the participant’s understanding of inclusion; Theme 2 highlights working together in the classroom and the meaning and value of collaborative teaching for the learner; Theme 3 explains the factors that facilitate the implementation of a Curriculum of Support and Theme 4 concludes with factors that inhibit the classroom approach for inclusion. The significance of this study lies in its ability to offer a conceptual understanding of the effective implementation of learning support strategies through teacher-occupational therapist collaboration and the experiences of those involved in enhancing inclusive education in mainstream schools. The findings of this study are helpful for the development of teacher support and inclusive learning strategies using the whole classroom approach.

OF MASTER THESIS Tittle of master thesis: Use of individual types of positioning on patients after stroke in the acute and subacute phase of rehabilitation from the perspective of occupational therapy. Stroke is one of the diseases that most affects the human population. It can result in temporary disability, permanent consequences and death. The patient's positioning after a stroke can affect many risks of secondary changes. The aim of this work is to find out how occupational therapists are involved in the positioning of patients in the acute and subacute phase after a stroke in stroke centers in the Czech Republic and how the positioning in stroke centers takes place. The literature and recommended procedures show that the correct positioning after a stroke in the acute and subacute phase prevents the development of immobilization syndrome and secondary changes. Positioning patients after a stroke can affect muscle tone, shoulder pain, prevent subluxation in the joints, maintain passive and active range in the joints, etc. In patients after a stroke, agitation should occur from the affected side to support the return of sensorimotor functions and to involve the affected parties to activities. The occupational therapist is most involved in positioning the affected upper limb, especially to...

Occupational therapy is currently an essential part of comprehensive rehabilitation. Occupational therapy is a relatively new field that is continuously evolving. It tries to keep up with time and its demands. The main goal of this thesis was to capture a detailed profile of the occupational therapy profession in the Czech Republic. The thesis is divided into two main units, namely the theoretical and practical part. The theoretical part describes the basic aspects of the field of occupational therapy and the work of occupational therapists in the Czech Republic according to the literature search. The practical part of the thesis contains the methodology of the work and the results of the questionnaire survey. Three hundred and fifteen respondents participated in the research. Processed and analysed data are presented using graphs, tables and figures. Detailed results from the questionnaire survey describe the description of the current profession of the occupational therapist. At the end of the thesis, a profile of the occupational therapy profession is compiled from these results. Information from the practical and theoretical part of the thesis is then compared in a discussion. The output of the thesis is a depiction of the real profile of the occupational therapy profession in the Czech...

Occupational therapy is currently an essential part of comprehensive rehabilitation. Occupational therapy is a relatively new field that is continuously evolving. It tries to keep up with time and its demands. The main goal of this thesis was to depiction a real profile of the occupational therapy profession in the Czech Republic. The thesis is divided into two main units, namely the theoretical and practical part. The theoretical part describes the basic aspects of the field of occupational therapy and the work of occupational therapists in the Czech Republic according to the literature search. The practical part of the thesis contains the methodology of the work and the results of the questionnaire survey. Three hundred and fifteen respondents participated in the research. Processed and analysed data are presented using graphs, tables and figures. At the end of the thesis, a profile of the occupational therapy profession is compiled from these results. Information from the practical and theoretical part of the thesis is then compared in a discussion. The output of the thesis is a depiction of the real profile of the occupational therapy profession in the Czech Republic according to information obtained from respondents. Keywords: Occupational therapy Czech Republic Survey Occupational therapist work

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda välfärdsteknik för personer med demens. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 arbetsterapeuter och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetsterapeuterna erfarenheter visade att välfärdsteknik som en intervention skapar möjlighet till delaktighet i vardagliga aktiviteter för personer med demens. Ett personcentrerat arbetssätt beskrevs som väsentligt i arbetet med välfärdsteknik för personer med demens. Välfärdstekniken ansågs ha stor betydelse och inverkan på aktivitet men krävde en komplex matchning mellan personens förutsättningar och behov utifrån att sjukdomen progredierar. Samarbete med personen med demens, anhöriga och omvårdnadspersonal beskrevs ligga till grund för att skapa en hållbar intervention. Organisatoriska förutsättningar för välfärdsteknik påverkade arbetsterapeuternas arbete. Tillgången till förskrivningsbar välfärdsteknik var begränsad och beskrevs vara svårmatchad mot personens föränderliga behov. Ansvarsfördelning och lagar för att arbeta med välfärdsteknik beskrevs vara otydligt. Välfärdsteknik ansågs kräva ständig kompetensutveckling i flera led vilket i dagsläget beskrevs saknas. Slutsats: Studien visade att välfärdsteknik behöver utgå från ett personcentrerat arbetssätt för att underlätta för personen och för att insatserna ska vara hållbara över tid. Studien visade dock utmaningar kring detta i form av organisatoriska förutsättningar och brist på kompetens, vilket påverkar möjligheten till jämlik vård. / Aim: The aim of this study was to describe occupational therapists’ experience of using welfare technology for clients with dementia. Method: Semi-structured interviews were conducted with 13 occupational therapists and the collected data was analyzed with a qualitative content analysis.Result: Occupational therapists' experience showed that welfare technology as an intervention creates the opportunity for participation in everyday activities for people with dementia. A person-centred approach was described as essential in the work on welfare technology for people with dementia. Welfare technology was considered to be of great importance and impact on activity but required a complex match between the person's conditions and needs based on the disease’s progression. Cooperation with the person with dementia, relatives and nursing staff was described as the basis for creating a sustainable intervention. Organisational conditions for welfare technology affected the work of occupational therapists. Access to prescribable welfare technology was limited and was described as difficult to match to the person's changing needs. The division of responsibilities and laws for working with welfare technology were described as unclear. Welfare technology was considered to require constant competence development in several stages, which is currently described as lacking.Conclusion: The study showed that welfare technology needs to be based on a person-centered way of working to make it easier for the person and for the efforts to be sustainable over time. However, the study showed challenges around this in terms of organizational conditions and lack of competence, which affects the possibility of equal care.