Inom management är uttrycket operationell effektivitet ett vedertaget begrepp. Termen syftar till den löpande verksamheten inom ett företag och effektiviteten i dessa processer. Hos de börsnoterade fastighetsbolagen idag är detta ett uttryck som inte känns igen. För den långsiktigt inriktade investeraren är den löpande verksamhetens effektivitet av intresse vid jämförelse av olika bolag. Införandet av begreppet skulle underlätta för branschen, kunna ge ökad transparens i informationsflödet så att intressenter kan se på företaget så som dess ledning kan. Även för företagen själva att genom enkla medel följa företagets effektivitet i den löpande verksamheten så investeringsverksamheten inte tar över. Syftet med arbetet är att utifrån detta undersöka fastighetsföretagande och nuvarande metod att mäta operationell effektivitet. Möjligheten till att utforma en metod för jämförelse av operationell effektivitet utifrån en specifik kostnadspost studeras och vi valde posten för fastighetsadministration. Resultatet av intervjuer med några börsnoterade fastighetsbolags kompletterat med granskning av deras årsredovisningar visar sammanfattningsvis på ett intresse för begreppet operationell effektivitet i branschen. Uttrycket i sig är inte i bruk men däremot konceptet, bolagen har dock lite olika syn på vad uttrycket innebär. För att kunna precisera och förankra begreppet krävs fortsatta studier inriktade på att samföra de olika synsätten så att det kan bli en vedertagen term i branschen.

The digital development in today's society is taking place at an impressive speed wheredigital solutions are implemented in all segments to make the world a smarter place tolive in. The real estate industry, has from a historical point of view, been consideredconservative and viscous for changes; however, the industry is facing major changestoday as digital technology is implemented in buildings with the purpose of makingthem smarter. This is also known as PropTech. The digital transformation entailseffects that actors on the market have begun to identify and adapt to. The question isto what extent they are considering these effects and whether they have begun toadapt their models after this. If not, there is a risk that the credit institutes' models willhave a bigger uncertainty, which could affect both the credit institutes as well as CREcompanies negatively from a financial perspective. The purpose of this thesis istherefore to increase knowledge of how digitalization is considered in creditassessments for commercial real estate companies in the Swedish real estate market. Three areas in which digitization theoretically affects credit assessments were selectedfor this degree project through a pre-study, namely sustainability, customer satisfactionand operational efficiency. A theoretical chain is presented in a conceptual frameworkbased on previous research showing how digitalization can affect the repayment abilitythrough profitability of commercial real estate companies and the market value ofcommercial real estate properties, which are two important factors in a creditassessment. Furthermore, collection of empirical data has been gathered throughsemi-structured interviews with experts in credit assessment towards real estatecompanies as well as real estate valuers. The conceptual framework showed a clearlink between digitalization and its theoretical impact on profitability and market value,with regard to sustainability, customer satisfaction and operational efficiency. Theempirical evidence also indicated that creditors and property valuers are aware of thedigital change to a certain extent, but there exists a number of barriers, hindering theconsideration of digitalization in credit assessments. The respondents expressed abelief that digitalization will increasingly impact the CRE industry and it will become animportant aspect to examine in the future. / Utvecklingen i dagens samhälle sker med en imponerande hastighet där digitalalösningar implementeras inom alla segment för att göra världen smartare.Fastighetsbranschen, som ur historisk synvinkel ansetts vara konservativ ochtrögflytande i samband med förändringar, har inte heller lämnats oberörd. Idag stårfastighetsbranschen inför stora förändringar då digital teknik implementeras ibyggnader för att göra dem smartare. Den digitala transformationen medför effektersom aktörer på marknaden börjat identifiera och anpassa sig efter. Frågan är till vilkenutsträckning kreditinstitut beaktar dessa effekter och om deras analysmodeller förbedömning av återbetalningsförmåga anpassas efter detta. Om detta inte sker finnsen risk att kreditinstituts modeller får större osäkerhet, vilket kan komma att påverkabåde kreditinstituten samt fastighetsbolagen negativt ur ekonomisk synvinkel. Syftetmed detta examensarbete är därmed att öka förståelsen för hur digitalisering beaktasi kreditgivningsprocessen för kommersiella fastighetsbolag på den svenskakontorsmarknaden. Tre områden där digitalisering påverkar kreditgivningsprocessen valdes ut iexamensarbetet genom en förstudie. Dessa var: hållbarhet, kundnöjdhet ochoperationell effektivitet. Ett konceptuellt ramverk skapades med förankring i tidigareforskning som visar hur digitalisering kan påverka återbetalningsförmågan genomlönsamheten hos kommersiella fastighetsbolag samt marknadsvärdet förkommersiella fastigheter, samt en explorativ undersökning genom semi-struktureradeintervjuer med experter inom kreditgivning till fastighetsbolag samt fastighetsvärderareför insamling av empiriska data. Det konceptuella ramverket visade en tydlig kopplingmellan digitalisering och dess teoretiska påverkan på lönsamhet och marknadsvärde,med hänsyn till hållbarhet, kundnöjdhet samt operationell effektivitet. Intervjuresultatenvisade även att kreditgivare och fastighetsvärderare är medvetna om förändringen tillen viss grad men att en mängd utmaningar måste lösas innan digitalisering kanbeaktas i fastighetsvärdering och kreditgivning. Vidare slutsats från empirin visade pårespondenterna tro om att digitalisering kommer få ett allt större genomslag i denkommersiella fastighetsbranschen och att det kommer bli en allt viktigare aspekt att tahänsyn till i framtiden.

More and more capital is being directed towards the private equity industry. As a result, private equity owned firms make up an increasingly large share of the economy. Therefore, it is becoming more important to understand the nature of how the operational performance of firms change under private equity ownership. This study looked at how the operational efficiency in terms of EBIT-margin changed over a three-year period after a private equity acquisition in the Nordic market. The study found that companies which had an initial positive EBIT margin behaved differently from companies with an initial negative EBIT margin and therefore two separate models where created. It was found that in the case where the company had a positive EBIT margin before being bought by a private equity firm saw an average decrease in EBIT margin of 1.14% units. In the case of a firm with initial negative EBIT-margin a private equity acquisition led to an average increase in EBIT margin by 1.99% units compared to the reference data. This study thus shows that private equity ownership affects the operational efficiency of companies. Moreover, it shows that one should make a distinction between PE ownership in profitable growth cases and turn-around cases of inefficient companies and that the impact of PE ownership in terms of effect on operational profitability can be vastly different depending on the nature of the acquisition in this regard. / Private Equity industrin ser ökande inströmning av investeringskapital, vilket resulterat i att en allt större del av ekonomin utgörs av private equity-ägda företag. Därmed ökar vikten av att förstå hur private equity firmor påverkar sina portföljbolag under ägandeperioden. Denna studie undersöker hur EBIT-marginalen i företag förändrats över en treårsperiod efter att företagen blivit förvärvade av ett nordiskt private equity-bolag. Studien hittade en signifikant skillnad mellan hur företag med initialt positiv, respektive negativ EBIT-marginal påverkades under treårsperioden och två separata modeller skapades för att utvärdera effekten. Resultaten påvisade med signifikans att företag med initial positiv EBIT-marginal minskade sin EBIT-marginal med 1.14% relativt jämförbara företag efter ett private equity förvärv. För företag med initialt negativ EBIT-marginal påvisades med signifikans en ökning av EBIT-marginalen med 1.99% relativt jämförbara företag efter ett private equity förvärv. Studien påvisar därmed att private equity ägande har en påverkan på operationell lönsamhet och att den skiljer sig markant beroende på ifall företaget initialt är operativt lönsamt eller ej.