<p>Omorganisationer har blivit allt vanligare och utgör en naturlig del i arbetslivet. En organisationsförändring innebär ett stresspåslag oavsett om individen upplever förändringen som positiv eller negativ. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur några enhetschefer vid en kommunal enhet upplevt och hanterat en pågående omorganisation. Fokus har legat på förekommande stressorer och användandet av olika copingstrategier. Sex enhetschefer har intervjuats om hur de upplevt och hanterat en pågående omorganisation. De förmedlade ett missnöje kring hur omorganisationen genomförts. Särskilt påtalades informationsbrist och låg delaktighet vilket i sin tur skadat enhetschefernas förtroende för ledningen. Dessa stressfaktorer har hanterats olika av enhetscheferna. Vanligast förekommande var emotionsfokuserade copingstrategier vilket sågs som en följd av en arbetssituation präglad av lågt beslutsutrymme. Användandet av problemfokuserade copingstrategier fanns företrädesvis hos de enhetschefer med högre grad av kontroll i sitt arbete.</p>

Omorganisationer har blivit allt vanligare och utgör en naturlig del i arbetslivet. En organisationsförändring innebär ett stresspåslag oavsett om individen upplever förändringen som positiv eller negativ. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur några enhetschefer vid en kommunal enhet upplevt och hanterat en pågående omorganisation. Fokus har legat på förekommande stressorer och användandet av olika copingstrategier. Sex enhetschefer har intervjuats om hur de upplevt och hanterat en pågående omorganisation. De förmedlade ett missnöje kring hur omorganisationen genomförts. Särskilt påtalades informationsbrist och låg delaktighet vilket i sin tur skadat enhetschefernas förtroende för ledningen. Dessa stressfaktorer har hanterats olika av enhetscheferna. Vanligast förekommande var emotionsfokuserade copingstrategier vilket sågs som en följd av en arbetssituation präglad av lågt beslutsutrymme. Användandet av problemfokuserade copingstrategier fanns företrädesvis hos de enhetschefer med högre grad av kontroll i sitt arbete.

I dagens samhälle förändras omgivningen för organisationer allt snabbare vilket tvingar organisationer att ständigt anpassa sig efter snabbt föränderliga villkor. Trots det så misslyckas över hälften av alla förändringar att nå ett önskat resultat. Kommunikationen i organisationsförändringar är fortfarande ett relativt outforskat område trots att det är en bevisat viktig faktor vid förändringar. Vårt syfte är att undersöka kommunikationens roll vid organisationsförändringar och på vilket sätt faktorer inom kommunikation har påverkat resultatet av en förändring. Vi har utfört en kvalitativ studie i en organisation, där vi har intervjuat åtta deltagare på olika hierarkiska nivåer i organisationen, samt utfört två deltagande observationer i arbetet. Materialet har analyserats enligt vår analysmodell utifrån vår kategorisering och tolkning. Våra resultat tyder på att kommunikationen har en viktig roll i organisationsförändringar. Möjlighet till delaktighet och dialog har ofta en central betydelse för vilket meningsskapande individen gör av ett förändringsinitiativ, och påverkar andra viktiga faktorer som förtroende, oro och informationsspridning.

Genom en fallstudie av en organisationsförändring har vi studerat de anställdas upplevelse av kommunikation i samband med huvudmannabyte. Organisationsförändringen berör ett omvårdnadsboende för äldre som genom ett anbudsförfarande byter huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förändring som organisationen genomgått. Frågeställningarna rör hur de anställda talar om hur kommunikationen på arbetsplatsen såg ut innan, under och efter byte av huvudman. Tidigare forskning pekar på vikten av att uppmärksamma både horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning på bästa sätt kan få en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro. Med utgångspunkt i det har vi valt att utgå från diskursanalys. Vår avsikt var att studera hur en diskurs skapas inom den organisation fallstudien berör. Av den anledningen valde vi att använda oss av gruppintervjuer för att klargöra det som gruppen anser vara viktigt. Vad vår fallstudie ger för handen är att före den nye huvudmannens tillträde till organisationen förekom ett sätt att kommunicera. Vilket skedde i form av samtal och dialog, i vertikal- både uppifrån och ned samt horisontell form. Det respondenterna beskriver är, att de under den tiden kände sig delaktiga och ansvariga. Under övergången uppstod vad vi vill beskriva som ett diskursivt brott där kommunikationen inte nådde fram, under den tiden kom den horisontella kommunikationen att öka. Efter att den nye huvudmannen tillträtt kom kommunikationen främst att ske via dokument och papper. Det har inneburit en ökad vertikal kommunikation som främst går uppifrån och ned samt att den horisontella kommunikationen mellan de anställda har minskat. Det har för respondenterna inneburit ett bristande engagemang där de dels uttrycker en känsla av att bli idiotförklarad då de blir tilldelade arbetsuppgifter utan en dialog. Men även en avsaknad av bekräftelse, där de upplever sig som osynliga så länge de bara arbetar på.

Bakgrund: Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en såväl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). Nämnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev därmed frivilligt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fått och kan komma att få för studenterna, universitetet och nationerna i sig. Metod: I denna uppsats har jag, med det civila samhället som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills är och kan komma att bli på sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter från nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet. Resultat/slutsats: Tre år har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och än så länge är medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig är att nationerna har knutits närmare varandra och valt att samarbeta i allt större utsträckning. De senaste åren har organisationer inom det civila samhället utsatts för högre krav gällande professionalisering och byråkratisering. Vissa krav skulle ställts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra är mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat. Mina studier visar att nationerna nu har tvingats bli än mer lyhörda till studenternas önskemål då studenter som inte är nöjda med utbudet numera väljer att avsluta sitt medlemskap. Obligatoriets avskaffande har därmed medfört att såväl de enskilda nationerna som samarbetsorganet, Kuratorskonventet, har fått anpassa sin verksamhet efter de nya omständigheterna.

Försvarsmakten i Sverige genomgick år 2010 omfattande förändringar för att bli mer tidsenlig och punktinsats-orienterad. Syftet med denna studie var att undersöka hur försvarsmaktens organisationsförändring har påverkat officerarnas upplevelse av det ledarskap de utövar och hur de motiverar sina soldater samt undersöka officerarnas upplevda arbetsbörda och stress. Informationen hämtades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem verksamma officerare. Resultatet av en tematisk analys visade att officerarna är anhängare av ett ledarskap där medarbetare inkluderas och får möjlighet att tillgodose sina psykologiska behov, vilket kan härledas till moderna och tidsenliga motivations- och ledarskapsteorier. Dessutom framgick det att de flesta officerarna upplevde stress som kan relateras till omorganisationen samt försvarsmaktens starka kultur.

Denna uppsats ämnar förklara och skapa förståelse för förutsättningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvården anammat för att utveckla och förändra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som länge styrt sjukvårdens arbetssätt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla Lean Healthcare som en långsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som är behövlig för att ihärdigt lyckas med Lean Healthcare. De svårigheter som påvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan från befintlig forskning härledas till en kollision mellan den organisationskultur som förespråkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur där Lean implementeras. Denna kollision påvisas genom en avsaknad av ihärdighet inom organisationerna som implementerat Lean då befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsätter sig de arbetsprocesser och det arbetssättet som förespråkas inom Lean-filosofin. Då många sjukhus i Sverige redan implementerat, eller är under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare ämnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhåller sig till det arbetssätt som förespråkas inom sjukvården. Utifrån en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt genomfördes en kvantitativ studie där arbetssättet och lärandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvårdsprogrammen vid Umeå universitet. Arbetssättet och lärandet undersöktes för att kunna urskilja värderingar och beteenden som kunde härledas till att förutsäga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvården. Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktärsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stärkas vilket främst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, så som beslutstagande och förmågan att ta an en ledarroll. Samarbete inom team anses därför kritiskt för att skapa en enhetlig organisationskultur som genererar en enhetlig arbetsprestation, vilket skapar möjligheter som vidmakthåller Lean Healthcare långsiktigt inom sjukvården.

Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste århundradet genomgått en rad förändringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen på det situationsanpassade ledarskapet, det vill säga att det inte finns ett bästa sätt att leda, utan att det är omständigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i ständig förändring. För att en organisation ska vara effektiv är det av avgörande vikt att ledningen är villig att implementera förändringar och planera för dem. En medarbetares reaktion på förändringarna är också avgörande för dess utfall. Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur en organisationsförändring, inom bussbolaget Nobina AB, påverkar de anställda. Det med avseende på hur ledare motiverar, engagerar och inspirerar de anställda. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är hur en ledare bör agera för att framgångsrikt implementera en förändring i en organisation. Hur gör ledaren för att motivera, engagera och inspirera de anställda att genomföra och acceptera en förändring? För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes en fallstudie på Nobinas bussdepå i södra Stockholm. Empiri samlades in genom personliga intervjuer, mailintervjuer, en gruppintervju samt observationer. Empirin utgörs huvudsakligen av de anställdas uppfattning om det förbättringsarbete som tillämpats i syfte att ge medarbetarna större möjlighet att påverka sitt arbete. Teorier som har legat till grund för studien och analysen har bland annat varit Lewins förändringsmodell ”The Model of Change”, ”The Eight-stage Change Process” av Kotter (2012), Kotter och Schlesingers (2008) strategier för att bemöta motstånd samt Kouzes och Posners (1997) teorier om motivation, belöning och erkänning. Studiens slutsats är att en ledare bör skapa möjligheter och förutsättningar för den anställde att själv ta initiativ i sitt arbete. Det är också då den anställde verkligen försöker påverka utfallet av en förändring. Det handlar om inställningen hos den anställde och om de förutsättningar en ledare skapar, när man skall implementera förändringar på ett framgångsrikt sätt. En ledares förmåga att kommunicera ut ett budskap och att vara synlig och tillgänglig för de anställda är parametrar som även de påverkar initiativförmågan hos de anställda. De som fått möjlighet att delta i organisationsförändringen är positivt inställda till sina chefer och sitt arbete medan de som lämnas utanför upplever ett allt större missnöje. Det beror troligen på att de saknar information och insyn i förbättringsarbetet. Problematiken är således att cheferna och förbättringsgrupperna, då de inte lyckas kommunicera ut förbättringsarbetets budskap till de anställda, riskerar det ursprungliga målet med hela organisationsförändringen.

En trend hos svenska företag är att omorganisera sina arbetsplatser till aktivitetsbaserade arbetsmiljöer. Kontorstypen karaktäriseras av öppna kontorslandskap där medarbetarna inte har några fasta platser utan får välja plats utifrån det arbete som ska utföras. Tidigare studier visar på att kontorets utformning har effekter på bland annat medarbetarnas hälsa och arbetstillfredsställelse. Den här studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar medarbetares attityder till att arbeta i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. En enkätstudie genomfördes på ett företag som nyligen infört en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. En stegvis multipel regressionsanalys utfördes med attityd till aktivitetsbaserad arbetsmiljö som beroende variabel och prediktorerna: individuellt förändringsmotstånd, delaktighet i förändringsprocessen, extraversion samt rörlighet i arbetet. Resultatet visade att rörlighet i arbetet var den viktigaste prediktorn, följt av delaktighet i förändringsprocessen och individuellt förändringsmotstånd. Rörlighet förklarade 43 procent av variationen i medarbetarnas attityd till att arbeta i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö, gemensamt kunde de tre variablerna förklara 52 procent. Resultatet indikerar att företag som är intresserade av att medarbetarna ska ha en positiv attityd till en implementering av en aktivitetsbaserad arbetsmiljö främst bör fokusera på att öka möjligheten till rörlighet och flexibilitet i arbetet.

Syfte: Förutom att undersöka identifierade aspekters påverkan på medarbetares upplevelser i en organisationsförändring, är syftet också att visa på vilka drivkrafter och/eller hinder som medarbetarna upplever för att ur ett praktiskt syfte kunna bistå chefer och ledningsgrupper inom andra kommuner. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi. Studien utgår från en hermeneutisk utgångspunkt med induktiva inslag. Teoretisk referensram: Teorin består av forskning gällande organisationsförändring och identifierade aspekter som påverkar medarbetare under förändringar (Ledarskap, kommunikation, delaktighet). Analys: De olika aspekterna interagerar med varandra och sammanfaller i många avseenden. Slutsats: Ingen av de tre utvalda aspekterna kan med fördel isoleras från de andra för att styra medarbetarnas upplevelse av en organisationsförändring. Vi vill också hävda att ingen av de tre aspekterna skulle bära mindre tyngd än de övriga när det gäller deras effekt på medarbetarens upplevelse av organisationsförändringen inom kommun x.