I dagens samhälle syns reklambudskap överallt men allt färre tar emot dessa budskap. För att försöka komma under den så kallade reklamgarden har fokus inom marknadsföring på senare tid skiftats mot innehållet i budskapen. Denna typ av marknadsföring kallas content marketing och det finns idag begränsad forskning inom området. Syftet med studien är att undersöka hur och varför reklambranschen påverkas och eventuellt förändras i och med content marketing som marknadsföringsmetod. Detta undersöks genom intervjuer med fyra personer som jobbar på contentbyråer. Resultatet visar på att reklambranschen kommer att förlora pengar och saknar relevant kunskap för att arbeta med content marketing. Detta resultat pekar på att reklambranschen kan stå inför en kris och måste förändra sig för att överleva. Det framkommer att content marketing är en mycket aktuell och framgångsrik marknadsföringsmetod som är här för att stanna.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. Stockholm : Handelshögsk. / Undertitel på omsl.: the case of replacing chloroflourocarbons.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2005. / Härtill 2 uppsatser.

Det har länge varit vanligt att informationssystem i verksamheter har haft uppenbara brister i funktionalitet och därför snarare varit ett hinder än det stöd som de förväntas vara i verksamheten, detta beror i många fall på hur utvecklingen av dessa går till. Ett misslyckande i utvecklingen av ett informationssystem är inget ovanligt och kan innebära att tidsplan, budget eller systemets funktion inte efterföljer förväntningarna. Då det finns en verksamhet kring systemet är det vanligt att denna glöms bort i utvecklingen och systemet stödjer då inte denna verksamhet som det är tänkt. En mycket viktig del i dessa utvecklingar är den inledande förstudien, där utvecklingens alla delar ska behandlas. Det ska tas beslut om tidsplan, budget, krav på funktion och andra viktiga aspekter. Syftet med studien är att se hur förstudien påverkar ett system- och verksamhetsutvecklingsprojekt som helhet. Vi syftar även till att se hur förväntningarna på utvecklingen, ledningens inverkan samt hur arbetsformen projekt påverkar vid utveckling. För att ta reda på detta har vi lagt en teoretisk grund i dessa områden och sedan frågat erfarna verksamhets- och systemutvecklare i vad de anser. Detta resulterade i en mängd problem och en mängd lösningar/styrkor som är ofta förekommande i utvecklingarna. Efter att ha jämfört och analyserat resultatet kunde vi avgöra vilka av dessa problem och styrkor som har störst inverkan på utvecklingen. Vi såg att förstudien har en stor inverkan på det fortsatta utvecklingsarbetet i hur noggrant och på vilket sätt den genomfördes. Ledningen, projektformen och förväntningarna påverkar även utvecklingen i hög grad och alla dessa delar behöver vara väl fungerande för att inte stjälpa arbetet. Detta har lett fram till en figur som kan tas till hjälp i förstudiearbetet av verksamhets- och systemutvecklingar samt en tabell över problem att undvika och föreslagna lösningar på dessa.

Vård- och omsorgssektorns utmaningar består i att med knappa resurser möta ökade behov hos en åldrande befolkning och att attrahera samt vidmakthålla utbildad, engagerad och frisk personal. Attityder, beteenden och resultat i organisationer regleras delvis av det psykologiska kontraktet. Detta motiverar till ökad kunskap om begreppet i relation till undersköterskor. Studien syftar till att undersöka hur undersköterskor inom äldrevården upplever psykologiska kontrakt avseende innehåll och värdering samt dess konsekvenser. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undersköterskor på olika vård- och omsorgsenheter och analyserades tematiskt. Resultaten visar att yrkesgruppen upplevde psykologiskt kontrakt i relation till tre aktörer; politiken, arbetsgivaren och enhetschefen. Aktörerna förväntas ta ansvar för omfattande organisatoriska frågor, stärkande personalens hälsa, anknytning, attityder och strategier. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om psykologiska kontrakt och bidrar med nya kunskaper avseende undersköterskors perspektiv på det psykologiska kontraktets innehåll, värdering samt konsekvenser för arbetet och dess organisation.

Siemens Healthcare erbjuder bild- och laboratoiediagnostik samt IT-lösningar till aktörer inom hälso- och sjukvården. För att erbjuda sina kunder en god service har de en bestämd serviceprocess och en samling riktlinjer som beskriver processen steg för steg - från att ett ärende skapas till att det är slufört. Ärendena inkluderar tjänster som oplanerade ärenden, förebyggande underhåll, uppdateringar, samt installationer och uppgraderingar på Siemens produkter. Inom serviceprocessen ingår flera yrkesroller, områden och avdelningar som utför olika arbetsuppgifter vid hanteringen av ett ärende, samt flera yrkesroller som fungerar som stöd inom serviceprocessen. År 2014 utfördes en intern revision hos Siemens Healthcare i Sverige som påvisade att de inte exakt följde de riktlinjer för processerna och dokumenteringen inom serviceprocessen. Målet med detta examensarbete var att analysera och kartlägga de stöd och hinder som finns för personalen att följa riktlinjerna, samt ge rekommendationer hur efterlevnaden av riktlinjerna kan förbättras. För att uppnå målet utfördes 16 intervjuer med samtliga yrkesroller som arbetar inom serviceprocessen eller fungerar som ett stöd för den. Två olika typer av intervjuer utfördes. Även två observationer har utförts av två olika yrkesroller. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och behandlats för att skapa ett sannolikhets- och arbetsinsatsdiagram som visar vilka ämnen som var viktigast att prioritera. Som en del av arbetsmetoden har även ett förbättringsevenemag genomförts för att påbörja förbättringsarbetet tillsammans med medarbetarna och ledningen. Resultatet visade att det fanns ett flertal stödjande och hindrande faktorer för personalen att följa riktlinjerna. Dessa faktorer avsåg utformningen och implementeringen av riktlinjerna, samt att det förekom olika arbetsrutiner och en otydlig och varierande arbetsfördelning. Faktorerna gällde även utbildning och support inom IT-systemen, samt att det förekom en mer eller mindre bristande kommunikation och förståelse mellan vissa avdelningar och yrkesroller. Rekommendationerna var att omformulera riktlinjerna i samråd med medarbetarna, standardisera och beskriva arbetsrutinerna, se över systemsupporten och systemfunktioner, samt införa tvärfunktionella möten eller grupper mellan olika yrkesroller och avdelningar. Dessa rekommendationer skulle inte bara kunna förbättra efterlevnaden av riktlinjerna, utan organisationen och dess medarbetare skulle även kunna kontinuerligt utvecklas. / Siemens Healthcare provides imaging and laboratory diagnostics and IT-solutions for operators within healthcare. In order to provide their customers with good service, Siemens Healthcare have a specific service process and guidelines that describe the process step by step - from the time an errand is created until it is completed. The errands include services such as unscheduled errands, predetermined maintenances, updates, and installations and upgrades. The service process includes different professional roles, areas and departments performing various tasks in the handling of an errand, and multiple professional roles that provide support within the service process. In 2014 an internal audit was conducted at Siemens Healthcare in Sweden which showed that they did not follow the exact guidelines for the processes and the documentation within the service process. The goal with this thesis was to analyze and map supports and barriers for the staff to be able to follow the guidelines, and give recommendations on how compliance to the guidelines can be improved. To achieve this goal, 16 interviews were conducted with all the professionals who work within the service process or work as a support. Two different types of interviews were conducted. Two observations were also performed of two different professional roles. The interviews were then analyzed using a qualitative content analysis and processed to provide a probability and work effort chart that showed subjects of interest. As a part of the method, an improvement event has also been performed to start the improvement work together with the employees and the management. The result showed that there are several supportive and prohibitive factors for the staff to be able to follow the guidelines. The factors include the formulation and implementation of the guidelines, and that there were a vague and variable and unclear division of work. The factors also included education and support within the IT systems, and that there were a more or less lack of communication and understanding between some departments and professional roles. The recommendations is to rephrase the guidelines in consultation with the employees, standardize and describe the work routines, look over the system support and the system functions, and introduce cross-functional meetings and groups between different professional roles and departments. These recommendations could not only improve the compliance with the guidelines, but the organization and its employees could also continuously develop.

Studien belyser hur förskollärarna i min studie arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet och vilken kunskap de anser sig behöva i detta arbete. Studien avser även att belysa specialpedagogens roll i det systematiska arbetet och huruvida specialpedagogens kompetenser som organisationsutvecklare används.Syftet med studien är att belysa hur fyra förskollärare arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och hur specialpedagogens kompetenser tas tillvara i det arbetet.1.Hur genomförs det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan?2.Vilka tankar har förskollärare om det systematiska kvalitetsarbetet?3. Vilken roll anser förskollärare att specialpedagogen ska ha i arbetet med kvalitetssäkringMitt empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika förskoleområden.Resultatet visar att förskollärare anser sig ha en god insikt i hur de ska arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet trots att tidigare forskning visar på det motsatta (Sheridan m.fl. 2012, Håkansson 2016, Renblad & Brodin 2014). Studien visar även på att det skiljer sig hur specialpedagogens kompetenser i organisationsarbetet tas tillvara, beroende på om hen sitter i ett centralt resursteam eller är knuten till specifika förskolor. Studien stöder därmed tidigare forskning som visar att specialpedagoger sällan medverkar i skolutveckling (Lansheim 2010, Ahlberg 2015). Dessutom visar studiens resultat att de specialpedagoger som var knutna till specifika förskolor arbetade mer som examensförordningen föreskriver medan de specialpedagoger som satt i ett centralt resursteam bara hade kontakt med förskollärarna i elevnära arbeten. Detta är inte något som framkommit i denna tidigare forskning.I sammanfattningen för Malmö universitets specialpedagogutbildning står det att kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering är centrala delar i specialpedagogens yrkesroll. Trots detta upplever bara hälften av förskollärarna i min studie att specialpedagogen är medverkande i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogens kompetenser som organisationsutvecklare behöver förtydligas i rektorsprogrammet, men även för blivande förskollärare, så att specialpedagogens yrkesroll ska kunna utövas så som examensförordningen förordar.

The oldest industrial activity in Sweden is the mining industry, dating back to the 13th century. Somesay that the mining industry is what built Sweden's prosperity and it also confirms the geographicalimportance of the country. The industry has, due to rapid societal development and change in the wo-rk climate, undergone major structural and organizational changes throughout the decades. Over theyears, women have taken more of a place in the Swedish labor market, and the total workforce in thecountry consists of almost as many women as men today. Issues related to gender equality is due to thisgaining great importance for both employers and managers, as well as for organizations. Maledominance and traditional gender norms have long characterized the industry, but it is now slowlytransitioning in to a more equal gender distribution. The history of gender constructions has createdbarriers that have made it difficult for women to advance in industrial organizations. There are manymeasures to create an inclusive and equal working climate where leadership and role models play acentral role. Developing leadership programs have shown results at the individual and group level aswell as an organizational gain. The purpose of this study was therefore to investigate what role aleadership program could have in achieving gender equality at a manager level in an organization. Thestudy has been designed with a qualitative approach in the form of three semistructured focus groupinterviews with a total of 12 managers at the Swedish mining company LKAB. The results of the studyconcludes that leaders and managers have a widespread responsibility in gender equality development.It also shows that any leader could benefit from developing in their own leadership role throughleadership development programs. It is further of great importance for an organization to adjust andadapt from internal and external factors. Lastly the study shows that it is important for any organizationto keep the subject alive both in formal and informal contexts at the workplace.