This essay is a study of the motives and driving forces affecting how a food producer looks at, and incorporates, an environmental-labeling and its impact on their organization and strategy. Driving forces and motivations is an important part of a business strategy and impacts its content and its expression. Sustainability can be part of the overall company strategy but could also define the entire company.   This study has shown that the main motive for working with eco-labelling is a genuine interest in issues concerning sustainability. This creates an opportunity for the company to communicate their environmental policies to their customers.   For a company that works proactive and innovative with sustainability and climate issues, the new climate framework does not mean any major organizational or strategic changes. When the framework is incorporated in the organization the farms need to be analyzed with a climate impact perspective. This essay shows that this process, together with tools developed to handle the framework, make change in the way dairy farmers think and how they relate to their daily work.

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. Utifrån en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom ämnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter från tre konsultföretag med uppdrag inom näringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som växte fram genom analys och tolkning. De framgångsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang är förståelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap. Efter tolkning av hur resultatets faktorer hänger samman med den teoretiska bakgrunden formades en analytisk induktiv teori. Denna teori belyser tre faktorer som upplevs skapa engagemang hos medarbetare. Det är drivkraft som skapas genom uppmärksamhet, belöning och målfokusering. Det behövs ett engagerat ledarskap där tid dedikerats till utvecklingsarbete och mod innehas av ledningen och skapas åt medarbetarna. Dessutom fordras förtroende som kreeras genom förankring, förståelse och rätt förväntningar. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Bakgrund Vård och omsorg arbetar under höga krav på kvalitet och säkerhet i sin verksamhet. Många förbättringsområden är kända, och nya tillkommer hela tiden. Vårdens och omsorgens organisationer arbetar hårt för att möta de utmaningar, krav och möjligheter de ställs inför. Många metoder och förslag på lösningar finns att tillgå, men det har visat sig svårt att med säkerhet veta vad som fungerar, och i vilket sammanhang. Kanske är frågorna om hur och varför någonting fungerar, eller ej, ännu viktigare att söka svar på. Avhandlingen riktar sitt fokus mot facilitering av förändring och utvecklingsarbete i vårdens och omsorgens organisationer. Omfattande forskning finns kring stöd och facilitering av utvecklings- och förbättringsarbete för små grupper, främst i kärnverksamheten. Forskning om systemövergripande och organiserad facilitering av utvecklingsarbete är inte lika vanligt förekommande. Genom att i min avhandling följa tre fall, där faciliterande grupperingar var aktiva under pågående systemövergripande ansatser för utveckling och förändring, önskar jag att jag kan bidra till ökad kunskap om utmaningar för och potentialen i att skapa förutsättningar för sådana faciliterande funktioner. Metoder Avhandlingen bygger på fyra studier från tre empiriska fall. I samtliga fall studerades faciliterande grupperingar med uppdrag att stödja systemövergripande utvecklingsarbete i en geografisk region med många aktörer, organisationer och verksamheter, enheter, avdelningar och beslutsnivåer. De flesta av respondenterna tillhörde någon av de faciliterande grupperingarna, men data samlades också in från andra nyckelaktörer, aktiva i utvecklingsarbete. Datainsamlingen omfattade semistrukturerade intervjuer, processdagböcker, observationer och dokument. Avhandlingen bygger på innehållsanalys av kvalitativa data. Den innehållsanalys som tillämpats innefattar en systematisk och replikerbar teknik för att innehållskategorisera stora mängder data genom att tillämpa fasta definitioner och regler för kategorisering. För att stärka validiteten tillämpades triangulering av data från flera källor. För ökad reliabilitet har flera bedömare oberoende analyserat samma data när så varit möjligt. Resultat Analysen av data från de tre fallen visar på stora utmaningar, men också lovande utsikter för stöd till förändring och utvecklingsarbete i vård och omsorg med hjälp av faciliterande grupperingar. Resultaten kan sammanfattas i fyra perspektiv: de faciliterande grupperingarnas interna relationer, roller och arbete; relationen mellan de faciliterande grupperingarna och de organisationer och verksamheter de arbetade med; förutsättningarna som skapades för facilitering inom organisationerna; och utvecklingen av faciliterande funktioner med kapacitet att fungerar som ett stöd för det uppdrag som organisationen har att utföra. Slutsatser För att leda och stödja ett uthålligt förändrings- och utvecklingsarbete inom vård och omsorg behövs solid och mångfacetterad information och kunskap, förståelse för många typer av processer, och en flexibilitet som gör det möjligt att arbeta i ständig förändring och i en verklighet som uppvisar stor variation. Det förefaller finnas en stor potential i att använda faciliterande grupperingar med uppdrag att stödja utvecklingsarbete. För att kunna nyttja potentialen i sådana funktioner krävs kapacitet både inom grupperingarna och inom organisationen. Att bygga kapacitet för en fungerande faciliterande funktion omfattar både internt arbete i den faciliterande grupperingen och arbete på alla nivåer i organisationen. Något som omfattar planering, genomförande och uppföljningssystem där det dagliga arbetet och arbetet med att utveckla är sammanvävt och systematiskt. Det är idag oklart var nödvändig analys och reflektion kring utvecklingsarbete i ett systemövergripande perspektiv sker. Faciliterande grupperingar skulle kunna utgöra navet för en sådan kontinuerlig process om de äger kapacitet, mandat och förtroende att fylla den funktionen. / Background Health care and social services are complex entities, operating under high demands of quality and safety. There are many areas for development and new findings on what can be improved are presented continuously. To meet these demands and options organizations engage in efforts to change and develop what they do, and how they do it. Many interventions and methods are at hand, but it has proven difficult to answer the question of what works where and when. It is also stressed that an even more important question is how and why things work, or do not work. This thesis is focused on the facilitation of organizational development and quality improvement efforts. While a lot of research is found on the facilitation of improvement work in smaller workgroups, there is less on the more strategic and system-wide facilitation of organizational development and quality improvement. By following the facilitation of change and development work in three cases I aim to generate knowledge on the challenges in and the potential of using facilitation teams. Methods The thesis is based on four studies from three empirical cases. In all case settings, the teams had the task of facilitating system-wide organizational development and quality improvement, covering geographical regions with several actors, organizations, units and decision levels. Key respondents where the facilitation team members, and data was also collected from other key actors involved in development efforts. Data collection included semi structured interviews, process diaries with defined areas for reflection, observations and archival data such as minutes, information sheets, presentations, annual reports and project reports. Qualitative data was analysed using content analysis, which is “a systematic, replicable technique for compressing many words of text into fewer content categories based on explicit rules of coding”. The two keystones for the type of content analysis used are the clear definitions of categories and mutually exclusive and exhaustive categories. Validity is strengthened by triangulation of data from multiple sources and reliability, when possible, by independent classification of data by two researchers. Results Data from the three empirical cases show patterns of challenges as well as common promising prospects for facilitation of change and development in health care and social services. Challenges were identified within the formal and informal aspects of facilitation teams, in composition and organizational positions of facilitating teams, and in their understanding of premises, change and development processes. Results also revealed important factors influencing the possibilities to apply a facilitating approach that would be sustainable, serving the perspectives of a multi-level organization and building capacity for continuous development and improvement in the organisations, as well as within the facilitating teams. Conclusion Sustainable change and development work in health care and social services organizations must be built on solid and multifaceted information, great understanding of processes in a broad sense and an ability to function in continuous change. There seems to be a great potential in having teams function with a role and mandate to facilitate organizational development and quality improvement processes through capacity building. This capacity building involves the facilitating team, the staff and management of the organization, and the forms and structures of planning, and implementation and follow-up systems where daily work and improvement efforts are interlinked. It is unclear where analysis and reflection on development work and improvement processes are carried out in health care and social services organizations today. Facilitating teams could be the hub of such an ongoing process, provided that they have the capacity, mandate and trust to fullfill such a function. / På väg mot uthållighet i innovationer och organisatoriskt lärande inom vården / Framtidens välfärdstjänster / Nationella riktlinjer för vårdens hälsofrämjande arbete / SFO-Vård

Bakgrund: Ledarskap har sedan länge varit ett väl undersökt ämne. På senare tid har forskare dock riktat in sig på ledarskap i förändringar. Organisationer förändras i större utsträckning, än tidigare, då både samhället förändrats och konkurrensen företag emellan ökat radikalt. Problem: Problem som kan uppstå vid organisationsförändringar att personalstyrkan möjligtvis inte håller med om det som ska genomföras, och därför drar åt olika håll. Syfte: Att visa hur en på bästa sätt tacklar förändringar samt motivera de anställda att arbeta framåt så målet till slut uppnås. Metod: För att uppfylla syftet med rapporten har vi använt oss av en kvalitativ studie. I studien ingår både anställda i företag som genomgår förändringar, samt en av de anställdas VD har visat oss de material denne skickade ut till de anställda när dem informerades om förändringen. Slutsats: Den främsta slutsatsen vi kan dra efter att arbetat med denna uppsats, läst litteratur om ämnet och lyssnat på vår intervjuperson samt tittat på Vd:ns video material, är att organisationer är ständigt i förändring. För att kunna konkurrera med andra organisationer inom liknande områden och kraven som ställs från samhället behöver organisationer arbeta med förändringar. Det är inte bara att genomföra förändringar, utan det är en lång och i vissa fall en smärtsam process

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet har tolkats med stöd i organisationspedagogiska tankar och teorier. Studien visar att de olika organisationsmedlemmarnas tillhörighet till olika arbetslag formar olika organisationsföreställningar om vad organisationens uppdrag är och hur det uppdraget ska genomföras. De mindre arbetslagen har liknande sätt att utforma de samarbeten som sker inom arbetslaget, medan de större arbetslagen formar sitt samarbete utefter de vardagsproblem som de upplever och de organisationsföreställningar som gäller där. Arbetslagsstrukturen kan ses och användas som en central aspekt av skolans organisation och utgångspunkt för förståelsen av dess behov. Klasslärarnas organisationsföreställningar och tankar om uppdraget utformas i större utsträckning efter tankar om autonomi och självständig handlingsfrihet i förhållande till sin klass och sitt klassrum. Detta i motsats till ämneslärarna som tycks ha utvecklat ett större behov av att integrera samarbete i deras arbetssätt - både vad gäller arbetets praktiska utförande och planering. Sammantaget kan det förstås som minikulturer i den stora skolans kultur och att de olika arbetslagen utmärker sig på sina unika sätt, eftersom de också består av olika individer.

No description available.

<p>Concept Development and Experimentation (CD & E) är en utvecklingsmetod som idag inryms inom FM. Idén är att den skall bidra med ett metodiskt arbetssätt för framtida utveckling av organisationen. Ambitionen är att tillämpa metoden inom olika delar av hela FM utvecklingsprocess. När CD & E lanseras som det nya sättet att bedriva utvecklingsarbete infinner sig frågan: - Hur har vi historiskt utvecklat förmågor och i vilken mån tar CD & E hand om tidigare erfarenheter från genomförda organisations- och metodförsök (OMF)? Finns det en spänning mellan CD & E och tidigare arbeten med OMF, eller stödjer de olika delar av utvecklingen? Denna uppsats beskriver hur OMF och CD & E kan komplettera varandra och bidra till FM förmågeutveckling.</p>

Concept Development and Experimentation (CD &amp; E) är en utvecklingsmetod som idag inryms inom FM. Idén är att den skall bidra med ett metodiskt arbetssätt för framtida utveckling av organisationen. Ambitionen är att tillämpa metoden inom olika delar av hela FM utvecklingsprocess. När CD &amp; E lanseras som det nya sättet att bedriva utvecklingsarbete infinner sig frågan: - Hur har vi historiskt utvecklat förmågor och i vilken mån tar CD &amp; E hand om tidigare erfarenheter från genomförda organisations- och metodförsök (OMF)? Finns det en spänning mellan CD &amp; E och tidigare arbeten med OMF, eller stödjer de olika delar av utvecklingen? Denna uppsats beskriver hur OMF och CD &amp; E kan komplettera varandra och bidra till FM förmågeutveckling.

This two years master's thesis in Library and Information science, examines how the implementation of new technical equipment can affect how staff in public libraries organize their work and activities in the library. One Swedish public library in specific is the subject of research in this thesis, which has been anonymized as Kvarntuna city library. The study takes place in the beginning of the implementation of RFID-technology in the library. RFID, which stands for Radio Frequency Identification, is supposed to make the handling with different types of media in the library more efficient and in connection with the implementation one wants to reorganize work and activities in the library to make it even more efficient and also create a modern library. The thesis' method is qualitative interviews with six members of the staff. The theoretical framework of the thesis is a sociocultural perspective, especially inspiered by Roger Säljö, a Swedish professor in pedagogical psychology. The sociocultural perspective emphasizes physical and intellectual tools as important components in everything people do, for example when learning, thinking, taking action and interacting with others in different contexts. Tools has an medieting effect. The thesis' result and analysis is presented thematically in different levels of contexts: the mental context, the physical context, the communicative context and the historical context. The sociocultural perspective makes it possible to understand the implementation of RFID in itself, rather than the actual technology, as a tool that is used to change the way work is organized in the library. It can also be seen as a screen through which it is possible for the interviewed staff to think and reflect how a different way of organizing the work would be. Some statements indicate that it is difficult to see what could change in the way the work is organized when implementing RFID, and all of the interviewed persons make some kind of statement that they know little about what a different way of organizing the work is or that it is too early in the implementation to tell or know something about that. However, what was expressed in the interviews indicates that the implementation is a tool in the making and the implementation itself can be seen as the reorganized way of work or a start of it. This is since tools has an developing effect on both actions, thoughts and organizations. Therefore we can see a discrepancy between what the interviewed persons first said, and what they later expressed. Finally, from a sociocultural point of view one can see that people have a big opportunity to control tools, in libraries too, and use them according to their purposes. Technology is therefore not a threat to libraries' existence, but can rather be seen as an opportunity to develop the organization.

I denna uppsats ämnar författarna genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera ett företagsanpassat internt system för ständiga förbättringar som utvecklats med hjälp av etablerade teorier. Det interna arbetssättet LEAD står för lärande och engagemang av medarbetare och analys och standardisering av förbättringsåtgärder. Studien syftar vidare redogöra för de grundläggade värderingar som ingår i det interna arbetsystemet och har genomförts via analys av den interna arbetsmetoden med hjälp av den generella teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen. Studien visar att det interna arbetssättet förhåller sig positivt till den generella teorin men är inte en unik metod vid förbättringsarbete. Vidare visar resultatet att LEAD inte förhåller sig positivt till alla hörnstenar inom teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen.