Purpose - The purpose of this thesis is to investigate incumbent automakers in their role as ecosystem orchestrators in order to study how they facilitate organizational learning within ecosystems for the benefit of themselves and their partners, as well as barriers that prohibit learning. Method - Qualitative, exploratory multiple case study of incumbent automakers. Data collection included 20 interviews in three waves and the data was analysed using a thematic analysis.  Findings - The findings of this thesis are divided into three parts. First, we shed light on the organizational learning activities employed by automakers to learn from and within their ecosystems. Second, we present three distinct categories of ecosystem design factors that promote the facilitation of learning in ecosystems. Third, we present three categories of barriers that prohibit automakers from orchestrating learning in their ecosystems. Theoretical implications - This thesis contributes to previous literature on learning in ecosystems in three ways. First, we contribute by showing that learning in ecosystems is not always actively facilitated by the orchestrator and instead occurs spontaneously. Second, our findings contribute to literature by revealing that automakers are not utilizing small-scale rollouts and pilot projects as a means to experiment and learn from partners to a large extent, which have led to automakers associating ecosystem collaboration with high risk. Third, this thesis contributes by identifying organizational factors that form barriers to learning in ecosystems. Practical implications - This thesis offers practical implications for managers looking to learn from and with partners in ecosystems by identifying activities that can be used to actively facilitate learning. Additionally, we shed light on factors that can be considered when designing an ecosystem for learning. Finally, we help managers avoid pitfalls by identifying common barriers to learning in ecosystems. / Syfte - Syftet med detta examensarbete är att undersöka etablerade biltillverkare i deras roll som orkestratör av ekosystem för att studera hur de faciliterar organisatoriskt lärande inom ekosystem till fördel för dem själva och deras partners, och barriärer som förhindrar lärande. Metod - Kvalitativ, explorativ flerfallstudie av etablerade biltillverkare. Datainsamlingen inkluderade 20 intervjuer i tre omgångar och analysmetoden var tematisk analys. Resultat - Resultatet av detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Till att börja med belyser vi aktiviteter för organisatoriskt lärande som tillämpas av biltillverkare för att lära sig från och inom sina ekosystem. Vidare presenterar vi tre distinkta kategorier av faktorer rörande ekosystemets uppbygnad som främjar faciliterande av lärande i ekosystem. Till sist presenterar vi tre kategorier av barriärer som förhindrar biltillverkare att orkestrera lärande i sina ekosystem. Teoretiska implikationer - Detta examensarbete bidrar till tidigare litteratur om lärande i ekosystem på tre sätt. Vårt första bidrag är att visa att lärande i ekosystem inte alltid aktivt faciliteras av orkestratören utan i stället sker spontant. Vidare bidrar vi till litteratur genom att illustrera att biltillverkare inte nyttjar småskaliga pilotprojekt som ett sätt att experimentera och lära sig från sina partners i någon större utsträckning vilket har lett till att biltillverkare associerar ekosystem med hög risk. Slutligen bidrar detta examensarbete till litteratur genom att identifiera organisatoriska faktorer vilka formar barriärer till lärande i ekosystem.  Praktiska implikationer - Detta examensarbete erbjuder praktiska implikationer för chefer som ämnar att lära sig från och med partners inom ekosystem genom att identifiera aktiviteter som kan användas för att aktivt facilitera lärande. Dessutom belyser vi faktorer som kan beaktas när ett ekosystem formas för att främja lärande. Slutligen erbjuder vårt arbete hjälp i att undvika fallgropar genom att identifiera vanliga barriärer till lärande i ekosystem.

Läroboken utgör en stor roll i gymnasielärares undervisning både då det handlar om planering och genomförande. Studien syftar till att besvara hur läroboken används av gymnasielärare och hur lärarna frångår den. Det handlar både om när läroboken används samt vilket innehåll i den som används. Frångående av läroboken innebär att läraren avviker från det matematiska innehåll som presenteras i läroboken. Det kan exempelvis handla om att en lärare anpassar sin kommunikation till ett vardagligt och enkelt språk som inte uttrycks i läroboken. Studien är av kvalitativ karaktär och är en fallstudie. Resultatet är baserat i empiri av två informanter, där tillvägagångssätten är intervju, observation av lektion samt granskning av planeringsdokument och läromedel. Resultatet har analyserats utifrån ett antal teorier och begrepp, där de mest betydelsefulla för studien är orkestreringsteorin samt ett relationellt perspektiv mellan läraren och läroboken. Analysen visar att läroboken är synlig och används under alla studerade aktiviteter, både i lärarnas planering, genomgång på skrivtavlan samt under elevernas individuella räknande. Det framkommer även att lärarna inte alltid använder lärobokens innehåll i en kronologisk ordning och att lärarna hjälper eleverna att sålla bland mängden av uppgifter i läroboken. / The textbooks are an important foundation in the education of mathematics. The aim of this study is to examine how teachers in the upper secondary school actually use the textbook and to study when the textbook is absence in their teaching. The study aims to investigate, from a teacher’s perspective, when the textbook is being used and what content in the textbook that the teacher uses. The absence of the textbook implicates when and how the teachers deviate from the content and how the content is presented in the textbook. An example of absence of the textbook is when the teacher adapts the explanations of a mathematical content to an everyday language or to an informal way, which the textbook does not. The study is a qualitative case study and the results are founded in interviews with two informants and by an observation of their practice as teachers in mathematics. The teacher’s textbook and document that are used as planning materials are also reviewed and presented. The result of the study is analyzed by some theoretical concepts, where the theory of orchestration and the relation between the teacher and the textbook are of importance in this study. The analysis of the study implicates that the textbook in mathematics is visible in every moment that were investigated. This means that the textbook is visible in the planning of the course and lessons, in the instructions on the whiteboard lead by the teacher and when the pupils independently use the textbook. The analysis also showed that the use of the textbook was not always presented in a chronological order and that the teachers helped the pupils to organize the tasks in the textbook.

Software orchestrators like Kubernetes are growing in popularity with computer engineers for deploying and running complex software systems. Interestingly, there are now new technical standards being proposed for the telecom industry to begin utilizing software orchestration for the software that runs inside cellular networks. The telecom industry is currently transitioning from 4G to 5G technology. One of the central pieces of this development work is implementing a software orchestrator for 5G networks. This raises some questions about how and why the telecom industry will use software orchestration in their cellular networks. Software orchestration is a complex technology and it is challenging to develop an implementation of a software orchestrator. Some important questions that this thesis addresses are: What do network operators need from this technology? Furthermore, telecom vendors, like Ericsson and Huawei, have developed their own versions of a 5G software orchestrator, which orchestrator should the network operators choose? Furthermore, we investigate what 5G is, why the telecom industry is developing software orchestrators for the 5G roll-out, and importantly, we determine the design requirements that the telecom industry has for these "5G orchestration systems". We interpret and break down technical whitepapers from the industry, and we build a picture of the IT stack of upcoming 5G networks. In our research, we find that software orchestration is being used to deploy and maintain complex software stacks such as software-defined networking (SDN) system that is central to 5G networks. We uncover some of the specializations needed in a software orchestrator for the telecom industry, such as modularity, high-availability, and specialized system integration. With this information, we make feature and design recommendations for 5G orchestrators, and we compile a list of criteria that network operators can use to assess and compare different 5G orchestrators. / Orkestreringsprogramvaror som Kubernetes växer i popularitet med IT ingenjörer för att installera och köra komplexa mjukvarasystem. På grund av pågående transitionen från 4G till 5G, används orkestreringsprogramvaror nu också i mobilnäten. I den här uppsatsen undersöks vad är 5G, varför telekombranschen använder orkestreringsprogramvaror för nya 5G nätverk, och vad krav har telekombranschen på denna "5G orkestreringsprogramvaror". Denna undersökning utförs genom en litteraturstudie. Genom den här undersökningen, det visar sig att orkestreringsprogramvaror används för att installera och köra komplexa mjukvarasystem som är centralt till 5G nätverk. Specialiseringskrav för orkestreringsprogramvaror i telekombranschen upptäcks, som modularitet, hög tillgänglighet, och specialiserad API-hookar. Rekommendationer görs för 5G orkestreringsprogramvarors funktioner, och en lista sammanställas av kriterier som telekomoperatör kan använda för att bedöma och jämföra 5G orkestreringsprogramvaror.

Implementering av digitala verktyg har haft inverkan på hur lärare väljer att undervisa i matematikklassrummet de senaste åren. Därför som blivande matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärare ser på hur digitala verktyg påverkar den egna undervisningen och elevernas lärande samt undersöka lärares val av undervisningsmetoder i geometriämnet när användningen av digitala hjälpmedel står i fokus. För att samla in data genomfördes intervjuer av sju matematiklärare från tre olika skolar. De teoretiska ramverken som använts för analys i vår studie är SAMR-modellen (SAMR är en akronym som står för fyra engelska begrepp: Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) som beskriver hur digitala verktyg används i olika steg i undervisning och Drijvers orkestreringstyper för att identifiera olika undervisningsmetoder och beskriva deras kännetecken. Studien visade att alla intervjuade lärare använder olika digitala verktyg i sin geometriundervisning samt att de överlag är positiva till att använda verktygen. Lärarna beskriver att verktygen understödjer undervisningen utifrån de behov som uppstår i praktiken, till exempel behov av individanpassade uppgifter, olika redovisningsformer medmera. Resultatet av analysen visade att flera av de intervjuade lärare når steg tre i SAMR-modellen, vilket innebär att synen på elevernas lärande och undervisningen har börjat förändrats. Studien visade också att lärarna varierar och utnyttjar olika orkestreringstyper för att organisera sin undervisning för specifika lärandemål. / The aim of this thesis is to execute digital tools in mathematics teaching. The study focuses its attention on how teachers choose the type of the digital tools and carry out mathematics teaching, especially in the subject of geometry. As a future teacher, it will be interesting to investigate the teachers’ views concerning the effect of digitizing on their teaching and students’ learning, as well as the teacher's choice of teaching methods and the design of the teaching within that method, will depend on the lessons of geometry where the use of digital technology is the focus in the classroom. The empirical materials were collected through interviews with seven teachers from three different schools. The data were analyzed with a focus on the ways by which teachers employ digital tools to support and work with mathematical content. The theoretical frameworks in our study are the SAMR model (SAMR is an acronym that stands for four English concepts Substitution, Augmentation, Modification, and Redefinition) that describes how digital tools are used at different stages in teaching and Drijver's orchestration type to identify different teaching methods and describe their characteristics. The results based on the interviews show that most teachers meet requirements for reaching step three in the SAMR model. The study also shows an overview of different teaching methods in mathematics teaching where digital technology is used. The results also show that the teachers utilize several types of orchestration in the work with the subject of geometry in their teaching. In total, this study shows that teachers use up to five different types of orchestration. Generally, all teachers have positive opinions concerning the employment of digital technology in mathematics education, and the utilities of digitization that they spotlight include assisting and supporting students' mathematical knowledge as well as developing their understanding of geometric concepts.