Šio darbo tikslas – pasyviosios lichenoindikacijos metodu įvertinti oro kokybę pasirinktame Vilniaus miesto transekte. Buvo ištirta 20 Vilniaus miesto transekto barelių, kurių plotas 1 km2. Epifitinių kerpių bendrijos buvo tiriamos ant 156 apskaitos medžių, stengiantis išlaikyti kuo tikslesnį vyraujančių medžių rūšių santykį, kaip ir 2001 metais atlikto tyrimo metu. Kiekviename kvadrate buvo tiriama iki 10 medžių. 2010 m. aptiktas toks pat (31) kerpių rūšių skaičius, kaip ir 2001 m., tačiau jis skyrėsi rūšių sudėtimi; sumažėjo jautresnių oro taršai kerpių. Epifitinių kerpių rūšių skaičius transekto kvadratuose reikšmingai skiriasi priklausomai nuo substrato savybių - ant skurdžia mineralinėmis medžiagomis pasižyminčia žieve medžių aptikta mažiau rūšių, nei ant turtinga mineralinėmis medžiagomis žieve pasižyminčių medžių rūšių. Atlikta analizė parodė ryšį tarp kerpių rūšių skaičiaus ir rajono. Nustatyta epifitinių kerpių rūšių skaičiaus sąsaja tarp atskiro atmosferinės taršos agento - SO2 koncentracijos. Taip pat nustatyta kad dominuoja nitrofilinės rūšys. Mažiausia PI reikšmė nustatyta Antakalnyje. Didžiausia PI reikšmė nustatyta miesto centre. Įvertinus visų 20 transekto kvadratuose esančią užteršimo būklę pasyviosios lichenoindikacijos metodu paaiškėjo, kad: silpnesnio užterštumo zona nebuvo nustatyta nei vienam kvadratui; didžioji tirtų kvadratų dalis priskiriama stipresnio užterštumo zonai, o likusieji miesto periferinėje zonoje esantys kvadratai priskiriami vidutinio... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of this study was to evaluate air quality of Vilnius city chosen area, by using passive lichenoindication method. 20 (1 km2 area each) squares were investigated. Epyphytic lichens communities were studied on the 156 trees, trying to hold on the same trees species that were in the 2001 made research. In the each square it was studied about 10 trees. In 2010 m. was discovered the same lichens species number (31) as in 2001, but the species set was different by species composition: lichens species, that are sensitive to the air pollution was found less than in the 2001. Epyphytic lichens species number is different on the poor and rich in mineral substance trees: on the poor bark – less lichens species were found and on the rich one – more species were found. The analysis showed that there is a link between lichens species number and Vilnius districs. Also a link between lichens species number and SO2 koncentration was discovered, nitrofylic species also are dominant in the squares. The least PI meaning was identified in Antakalnis. The biggest PI value was in the Vilnius city center. Using lichenoindication methog it was determined that: weak pollution zone wasn‘t identified in Vilnius area squars, the most of the squares were on stronger pollution zone and the rest (in the edges of the city) squares are belong to average pollution zone.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning. Då sjuksköterskan idag möter allt fler MRB-smittade patienter i vården är det viktigt att belysa hur sjuksköterskorna upplever vården av patienter med MRB. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier inom den somatiska vården. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sju allmänsjuksköterskor ingick. Intervjumaterialet är transkriberat och analyserat utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) mall för manifest, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; smittoprevention, kunskap och erfarenhet samt sjuksköterskans etiska förhållningssätt. Huvudkategorierna är i sin tur indelade i åtta subkategorier. Inom dessa kategorier framkommer sjuksköterskors olika upplevelser och känslor när de vårdar patienter med MRB. Slutsats: Studiens resultat visar att upplevelser av att vårda patienter med MRB till största del präglas av hur mycket kunskap och erfarenhet sjuksköterskan har. Det anses också problematiskt att upprätthålla en tillfredställande vård på lika villkor för MRB-smittade patienter som vårdas inom isoleringsvården.

No description available.

Geólogo / El conjunto Los Pelambres-Frontera, ubicado en Chile central, a 190 km al norte de Santiago, es un sistema de pórfido gigante, de edad Mioceno tardío - Plioceno temprano, conformado por el depósito tipo pórfido Cu-Mo Los Pelambres y por el depósito tipo pórfido cuprífero Frontera. En este trabajo se presenta un estudio de la distribución y ocurrencia de Au en ambos pórfidos, aspectos que no han sido explorados en detalle con anterioridad. El presente estudio tiene dos líneas de trabajo principales: la primera es el estudio de información sobre Au de previa disposición, mientras que la segunda es un plan de muestreo que incluye análisis químicos y mineralógicos. Se realizaron, entre otros, análisis de Au en separados de minerales de interés. Los resultados muestran que la distribución espacial de Au no es homogénea. En Los Pelambres, se reconocen al menos tres zonas anómalas de Au ([Au] mayor o igual a 0,1 ppm): Zona Anómala Noreste-Este (ZANE-E), Zona Anómala Fondo Mina (ZAFM) y Zona Anómala Sureste (ZASE). En Frontera, se reconoce una zona anómala, Zona Frontera, que es de dimensiones y leyes de Au mayores a las anomalías de Los Pelambres. La distribución espacial de Au no es controlada por procesos supérgenos ni por alteración hidrotermal en Los Pelambres-Frontera. Se definen tres ambientes de mineralización de Au: (1) oro de alteración potásica con mineralización de bornita y calcopirita, el cual comprende la mayor parte de las zonas anómalas antes mencionadas, y en el cual el oro está asociado principalmente a bornita (como partículas de Au nativo y en solución sólida), y en menor medida, a calcopirita, molibdenita y magnetita; (2) oro de alteración cuarzo-sericítica con mineralización de calcopirita y pirita, ambiente en el cual Au está asociado, como partículas de Au nativo y electrum, a calcopirita, pirita y ganga; y (3) oro en niveles lixiviados y de enriquecimiento supérgeno, donde el oro, inicialmente de los ambientes anteriores, pasa a estar asociado, en niveles lixiviados, a óxidos e hidróxidos de Fe o Mn, y en niveles de enriquecimiento supérgeno, a calcosina y covelina (como partículas de Au nativo o electrum). Aunque no se detectaron partículas libres de Au nativo en Los Pelambres-Frontera, este tipo de ocurrencia no se descarta. Se plantea que la introducción de Au a los depósitos estuvo ligada a fluidos mineralizadores asociados principalmente a episodios de intrusión de Pórfido A y de formación de brechas hidrotermales asociadas. Se propone que Au precipitó debido a saturación, por procesos de enfriamiento y por reducción en fS2 por precipitación de sulfuros, en etapas de alteración hidrotermal tempranas (alteración potásica) relacionadas, a su vez, a eventos de vetillas tempranas T4 y A.

No description available.

Bakgrund: Preoperativ oro är ett vanligt förekommande problem hos patienter som skall genomgå kirurgi. Den medför ett lidande för patienten och en ökad risk för postoperativa komplikationer Syfte: Studien syftade till att beskriva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL genomfördes och resulterade i 23 artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Information med eller utan tillägg av stödjande samtal, informationsvideo, musik och avslappningsövningar lindrar preoperativ oro. Dessutom verkar delaktighet ha betydelse för lindringen men däremot har hemmiljön inte den effekten. Slutsats: De omvårdnadsåtgärder som framkom i resultatet kan vara effektiva verktyg för att lindra patienters preoperativa oro men patienten bör göras delaktig för att maximera effekten. / Background: Preoperative anxiety is a widespread problem amongst patients undergoing surgery. The anxiety brings with it a suffering for the patient and an increased risk of postoperative complications. Purpose: The aim of the study was to describe non-pharmacologic nursing actions that can be used to relieve preoperative anxiety.  Method: The study was designed as a literature review. We conducted a search through the databases Pubmed and CINAHL, from which 23 articles were included in the result of the literature review. Result: Information with or without supportive conversation, informatic videos, music and relaxation techniques relieves preoperative anxiety. Patient participation seems to have a role in relieving preoperative anxiety but the home environment doesn´t have the same role. Conclusion: The nursing actions that emerged as a result of this literature review can be used by nurses as an effective tool to relieve preoperative anxiety and the patient should be allowed to take part in the decision-making.

Att genomgå anestesi och operation kan vara skrämmande för många barn då de utsätts för något okänt, oförutsägbart och de känner att de tappar kontrollen. Oroliga barn utgör en utmaning för anestesisjuksköterskan då det innebär att barnen samarbetar i mindre grad. Anestesisjuksköterskan har kort om tid vid mötet med ett barn innan operation för att skapa en god kontakt och få barnet att samarbeta. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn. Metoden som valdes var öppna intervjuer, åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på ett sjukhus i västra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Det som är utmärkande för studiens resultat bygger på förberedelse som skapar kontroll för oförutsedda händelser, och förmågan hos anestesisjuksköterskan att anpassa sig efter barnets individuella behov. I resultatet framkom två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om ”Skapa de bästa förutsättningar utifrån den omgivande miljön” och innefattade kategorierna ”Handlingsberedskap”, ”Närvaron av föräldrar”. Det andra huvudtemat handlade om ”Skapa de bästa förutsättningarna i mötet med barnet” och innefattade kategorierna ”Etablera kontakt med barnet” och ”Respektera barnet”. Kategoriernas innehåll presenterades i tillhörande underkategorier. Slutsatsen i studien blev den för att kunna hantera ett barns oro är erfarenhet och förmågan att läsa av ett barn viktigt för anestesisjuksköterskan. Att ha handlingsberedskap, vara följsam och att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov är några egenskaper som en anestesisjuksköterska bör besitta, vilket stämmer med den tidigare forskningen. När anestesisjuksköterskan etablerar en god kontakt med barnet blir det en trygghet för dem båda vid induktionen.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ökad kunskap om omvårdnadsåtgärder istället för användande av läkemedel vid oro hos dementa personer kan leda till förbättrad livskvalitet för patienten samt förbättrad arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas vid oro hos personer med demens. Metod: Metoden var en kvalitativ intervjustudie med elva undersköterskor på vård- och omsorgsboenden i kommunal regi. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; 1. Tillgodose mänskliga behov, 2. Personcentrerad omvårdnad, 3. Medvetenhet om bemötandets betydelse vid kommunikation, samt 4. Aktivitet som avledningsmetod. Slutsats: Ett lugnt bemötande och mjukt tonläge var viktiga faktorer för en bra relation till den dementa. Att arbeta personcentrerat och ha god kännedom om den dementa personens livshistoria, vanor och intressen hade stor betydelse för att förhindra oro. Fysisk och mental avledning ansågs ha god effekt.

El mineral estudiado corresponde a la Mina Koricolqui S.A.C. ubicada en la provincia de Otuzco, departamento de La Libertad. La caracterización de la muestra se realizó en el microscopio óptico polarizado de la Escuela Académico - Profesional de Ingeniería Geológica de la UNMSM. Observamos la presencia de esfalerita, calcopirita, pirita, electrum, marcasita, arsenopirita, goetita, calcosita, tetraedrita y gangas, siendo las leyes de la muestra de cabeza de 6.63 gr. de Au /TM y 11.22 oz. de Ag /TM. La primera prueba de flotación convencional de la muestra se realizó a una granulometría de 55% -200 mallas, cuyo balance metalúrgico global nos indica una recuperación de Au igual 56.85% y Ag igual 44.71%. En vista de que los resultados obtenidos no fueron muy satisfactorios y teniendo en cuenta el estudio microscópico de las especies mineralizadas, se realizó una etapa de preconcentración al mineral utilizando el concentrador centrífugo Falcon previo a la etapa de flotación a una granulometría de 55% -200 mallas, y se obtuvo una recuperación de Au igual 42.68% y Ag igual a 30.08%. En la etapa de Flotación del relave del concentrador centrífugo Falcon, los resultados nos muestran una recuperación de Au igual a 24.57% y Ag igual a 28.19%. Finalmente, la recuperación total del proceso Concentrador centrífugo Falcon más Flotación del relave Falcon es de Au igual 67.25% y Ag igual a 58.27%. Es aquí donde se observó que con la etapa de preconcentración las recuperaciones en Au y Ag se incrementaron en 10.40% y 13.56% respectivamente. En la segunda prueba de Flotación Convencional del mineral inicial, realizado con una granulometría de 66% -200 mallas, los resultados nos indican una recuperación de Au igual a 62.63% y Ag igual a 49.36%.

Determina a nivel laboratorio el método alternativo para incrementar la extracción de la plata y oro, optimizando el consumo de cianuro y determinando los mejores parámetros operativos para lograr la máxima extracción durante el tratamiento del relave sulfurado, implementando pruebas de cianuración por agitación a nivel laboratorio y planta piloto.