Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser som tinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och åtta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primära konsekvenser där psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundära konsekvenser där sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus ofta led av koncentrationsproblem, sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus fungerade sämre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jämfört med en population som inte har tinnitus. De psykosociala konsekvenserna som fanns dokumenterade var få. En artikel avvek från de övriga och visade liten påverkan på alla områden. Detta togs upp i diskussionen då artikelns författare ansåg att demografiska och kulturella faktorer kunde ha en positiv inverkan. Detta befanns vara intressanta faktorer som liksom hela det psykosociala området kräver ytterligare forskning. I diskussionen påpekades även att man inte kan fastställa om de psykologiska problemen har kommit som en biverkan av tinnitus eller var närvarande innan.

No description available.

To personalize treatment for cancer, correct staging of the primary tumor, nodal disease and metastatic disease is of essence. By targeting tumor specific receptors with radiolabeled antibodies, specificity and accuracy of imaging may be improved. Radio-immunodiagnostics can potentially detect small volume disease, occult metastasis and recurrent cancer in treated tissue. This thesis focuses on evaluation of radio-immunoconjugates directed towards CD44v6, which is a surface receptor overexpressed in many head and neck squamous cell carcinomas. At the outset, the monoclonal chimeric antibody cMab U36 and its cleavage products Fab’ and F(ab’)2 were labeled with 125I and assessed in vitro and in vivo (paper I). The best distribution pattern and tumor to organ ratio was achieved with F(ab’)2. Due to the immunological responses humans can develop towards chimeric antibodies, they are not optimal for clinical use, and subsequently fully human antibody fragments were developed. AbD15179, which is a monovalent fragment, was labeled with 111In and 125I and evaluated in vitro and in mice bearing CD44v6-expressing tumors. Tumor to organ ratios were improved compared to cMab U36 derived fragments, and 111In-AbD15179 displayed a more favorable distribution compared to 125I-AbD15179 (Paper II). A bivalent Fab-dHXL, AbD19384 derived from AbD15179, was then constructed and labeled with 125I and evaluated in cell- and biodistribution studies. Furthermore, an imaging study in a small animal PET was performed with 124I-AbD19384 (Paper III). Uptake in kidneys was reduced and liver uptake increased compared to AbD15179 reflecting the larger molecule. The high CD44v6 expressing tumor was clearly visualized with maximum uptake at 48 hours post injection.In paper IV human single chain fragments towards CD44v6v were selected, and the top candidates A11 and H12 were further evaluated in vitro and in vivo. Single chain fragments are small molecules exhibiting fast clearance and high affinity to the target. The study proved this by demonstrating superior tumor to blood ratios of radiolabeled A11 and H12 compared to previously studied molecules.

Dementia means significant cognitive decline in language, memory and executive functions. Dementia is associated with progressive communication difficulties, which can result in reduced quality of life. To promote quality of life, the communicative environment, participation in group activities and cognitive stimulation have great significance. Cognitive stimulation can delay, slow or prevent symptoms of dementia. Furthermore, information and communication technology (ICT) has promising results in relation to dementia. However, research including psychosocial intervention are limited, which motivates present study. The present study is the first Swedish study which purpose was to promote social interaction for people with dementia through conversational sessions as a group activity when using the communication aid CIRCA (Computer Interactive Reminiscence and Communication Aid). Further purpose was to contribute to the understanding of high technological communication aids’ potential to facilitate and support communication for people with dementia. Five individuals with dementia were recruited from a residential care home. The study comprises a seven-session CIRCA-based group activity, and the material consist of seven hours and fifteen minutes recordings. The analysis included mapping of conversational topics where particularly interesting interactive phenomena were selected that were considered representative of the interaction. The results showed that the conversational sequences could relate to the content of CIRCA, the management of the tablet or were as a result of the content in CIRCA. Characteristic interactional phenomena were enjoyable group dynamics with laughter, humour, singing and social inclusion where participants contributed with information, personal experiences and asked each other questions. Furthermore, a symmetric interaction emerged between participants and between participants and the facilitator. The participants considered the group sessions in use of CIRCA to be enjoyable, amusing, informative and provided conversational topics and simplified the conversations in comparison to without communication aid. The results indicate that CIRCA has promising potential to be utilized as a group activity for people with dementia. CIRCA could be applicable in residential care homes where caregivers’ opportunities to socialize one-to-one is limited. Furthermore, the multimedia of CIRCA can offer a variation that may cater to several individuals interests. CIRCA could constitute a group intervention to promote activity, interaction and social relationships, that could improve the quality of life of people with dementia.

CHARGE syndrom är ett syndrom där hörselnedsättning är ett av flera kännetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE står för, det engelska namnet på, en missbildning som är ofta förekommande vid syndromet. C står för kolobom (skada i ögat), H står för hjärtfel, A står för hinder i bakre näsöppningen, R står för tillväxthämning och utvecklingsstörning, G står för missbildade könsorgan och E står för öronmissbildningar. Syndromet är mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning. Uppemot 80 % har ögonmissbildningar och de flesta, 80- 100 % har någon form av öronmissbildning och hörselnedsättning. En systematisk litteraturstudie genomfördes för att beskriva hur kommunikationsförmågan påverkas hos personer med CHARGE syndrom samt hur hörselutredning och hörselhabilitering går till för dessa personer. Personer med CHARGE utvecklas olika eftersom deras funktionshinder ser olika ut. Deras kommunikation påverkas av i vilken utsträckning deras sinnen är påverkade. De har ofta ett beteende som påminner om autism, men beteendet ser inte exakt likadant ut. Hörselutredning och hörselhabilitering hos personer med CHARGE skiljer sig inte nämnvärt från hörselutredning och habilitering av personer utan syndromet. För att förbättra hörseln kan hörapparat eller cochleaimplantat vara alternativ.

Sammanfattning Tinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra. Syftet Syftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy. Metod Metoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar. Urvalet har innefattat tre steg. Första steget var att välja ut artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter genom att granska artiklarnas titel. Andra steget var att granska de artiklar som valdes ut i steg ett genom att läsa deras sammanfattningssida för att se om innehållet var relevant för arbetets syfte. Tredje steget var att utförligt läsa de artiklar som valts ut i steg två. Resultat och diskussion Resultatet och diskussionen visar att det är svårt att säga huruvida TRT är effektivt. För detta skulle en mer omfattande liknande studie vara nödvändig.

Uppsatsen kartlägger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsättning och en studie beskrivs närmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsättning är vanligen en sensorineural hörselnedsättning som uppkommit inom 3 dagar på 3 frekvenser i följd och är mer än 30 dB HL. Vid en hörselskada måste uppmärksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och äktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende på vilken sorts skada det är, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsättning kan medföra. Litteratursökning har skett via databaser och manuellt. En studie kunde inkluderas i den djupare analysen. Resultatet visade att personer med unilateral plötslig idiopatisk hörselnedsättning upplevde psykologiska och sociala konsekvenser på grund av symtomen tinnitus och hörselnedsättning. Några slutsatser kunde inte dras då underlaget var för litet. Men det kan tänkas att plötslig idiopatisk hörselnedsättning faktiskt leder till psykosociala konsekvenser. Den slutsats som kunde dras är att det finns få studier gjorda och därmed lite kunskap kring området, och att mer forskning behövs.

I denna studie har jämförelse gjorts mellan Interacoustics Eclipse och GSI Audera i samband med Auditory Steady-State Respons (ASSR) mätningar. Syftet med studien var att undersöka ASSR som metod, att utvärdera dess tillförlitlighet i jämfö­relse med tonaudiometri för personer med normal hörsel och personer med hörsel­nedsätt­ning. Avsikten var dessutom att undersöka om elektrod­placering­ på örsnibb eller på mastoid påverkade mät­resultatet, försökspersonens upplevelse av instrumen­­t­ens ljudstimuli, om de estimerade ASSR-värdena påverkades av att mättillfället påbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse samt undersöka tiden för mätningarna. En experimentell studie genomfördes. Mätningarna som utfördes var tonaudiometri och ASSR, den senare uppmättes med Interacoustics Eclipse och GSI Audera på (n=20) vuxna med normal hörsel och (n=4) vuxna med hörselnedsättning. För personer med normal hörsel påvisades en god överensstämmelse mellan estimerade ASSR-värden och tonaudiometri för Interacoustics Eclipse, något sämre överensstämmelse för GSI Audera. Genomsnittlig mättid för båda instrumenten var ca 40 min. Resultaten visade att elektrodplaceringen inte har någon påverkan på ASSR-värden för Interacoustics Eclipse. Hälften av försökspersonerna upplevde att Interacoustics Eclipse hade ett behagligare ljudstimuli att slappna av till och den andra hälften upplevde GSI Audera som behagligast. De estimerade ASSR-värdena påverkades minimalt beroende på om mättillfället påbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna.