Att befinna sig i ett terminalt skede i livet kan innebära en känsla av oro och ångest inför sjukdomen och döden. Möjligheten att då få tillbringa sin sista tid i hemmiljö med nära och kära kring sig genererar för många en trygghet. Syftet med denna uppsats är att belysa vuxna människors erfarenheter av att i livets slutskede vårdas av anhöriga i hemmiljö. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie där aktuell forskning inom området sammanställts. Databaser som använts för sökningen var PsycINFO, Medline, Cinahl, Elin@kalmar och SweMed+. Artiklar som syftade till problemformuleringen kvalitetsgranskades och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sociala relationer och stöd från familjen genererar livskvalitet och trygghet hos människan som vårdas i livets slutskede. Delaktighet i sin vård och känsla av att inte förlora kontrollen över sina symtom gjorde att människan kände hopp och att de klarade av situationen. Slutsatserna var att möjligheten att få bo kvar hemma ansågs mycket betydelsefullt. Sociala relationer bidrog till att människor hemma kände en lägre grad av symtom. Den sjuke uppskattade stödet från familjen men ville inte bli en börda för anhöriga. Information om stöd och en realistisk planering samt insikt i situationens allvar bidrog till att hon kände delaktighet och bättre kunde hantera situationen.

Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård. Ett övergripande tema urskiljdes vilket benämndes Den mångsidiga kommunikationen och kunde beskrivas utifrån två kategorier Den enkla och Den svåra kommunikationen och utifrån analysen kunde sju olika underkategorier urskiljas vilka namngavs: Att komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna har accepterat sin situation, Att vara där patienterna är, Att kommunicera med patienterna när närstående är på samma nivå, Att inte komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna inte accepterat sin situation och Att kommunicera med patienterna när närstående inte är på samma nivå. Den här studien utgår från en kvalitativ metod för att beskriva nyanser och erfarenheter i intervjutexterna. Som distriktssköterskestudenter och författare hoppas vi att denna studie, genom att uppmärksamma distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation i palliativ omvårdnad, ökar kunskaper och förbättrar kommunikationen mellan distriktssköterskor och patienter i palliativ omvårdnad. / About 90 000 people die every year in Sweden. Some of them die in their homes. In the community, the district nurse has responsibility for palliative care. This study is based on nine interviews with district nurses working in community home care in three different communities. Its aim is to describe district nurses’ experiences of communication with patients in palliative home care. A comprehensive theme evolved which was named The multifaceted communication could be described on the basis of two categories: The simple communication and The difficult communication. The analysis resulted in following seven subcategories: To be successful in communication, Patients’ acceptance of their situation, To be there for the patients, To communicate with patients when relatives are on the same level, Failure in communication, Patients’ lack of acceptance of their situation and Meeting relatives and people close to the patient when they are not on the same level. As student district nurses and authors, we hope that this study will increase the awareness of how district nurses experience communication in palliative care and thereby increase our knowledge and improve communication between district nurses and patients in palliative care.

För många närstående förändras livet radikalt när  en anhörig diagnostiseras med hjärtsvikt. Att leva med hjärtsvikt är som att "knacka på dödens dörr och aldrig veta vad som är att vänta av morgondagen". Att stanna hemma och vårda en en anhörig under palliativ fas innebär stora påfrestningar i närståendes liv. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser när anhörig med hjärtsvikt vårdas palliativt i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tolv kvalitativa och tre kvantitatva vetenskapliga artiklar ingick. Resultat:  Närstående som vårdade en anhörig palliativt i hemmet upplevde social isolering, stress och ångest och krav på att vara en "stöttepelare". Närstående upplevde också att informationen om tillstånd och prognos var bristfällig. Upplevelsen av att känna stöd från vårdpersonal varierade och närstående ville vara delaktiga i vården. Slutsats: Det är klarlagt att hjärtsvikt har en betydande påverkan på närståendes liv. Närståendes situation behöver studeras vidare och då speciellt när det gäller palliativ hemsjukvård. / For many next of kin important changes took place when heart failure was diagnosed. Meanings of living with heart failure emerged as "knocking on death's door" yet surviving and never knowing what to expect of tomorrow. Staying at home in the palliative phase of life brings multiple complex issues for next of kin who is subject to stress during a along period of time. The aim of the study was: To illuminate next of kin's experiences when a partner with heart failure is taken care of in palliative home care setting. Method: A general litterature review based on twelve qualitative and three quantitative scientific articles. Findings: Next of kin in palliative home care setting described situations of being restricted, they experienced stress and anxiety, and took on the role of being "a pillar of strength". Next of kin also described how they lacked adequate medical information. Som next of kin experienced  that they received support from healthcare personnel but some lacked concrete support. Next of kin also felt it important to have influence on decisions. Conclusion: It is clear that heart failure seriously affects the lives of next of kin. This group need to be further investigated, especially when it comes to palliative care at home.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar. Data eftersöktes i databaserna Cinhal, PubMed och PsycINFO. Resultat: De behov som identifierats och beskrivs i resultatet är; delaktighet, information och kunskap, normalitet och kontinuitet i vardagen, stöd samt meningsfullhet. Slutsats: Alla närstående borde ges chans att få en så meningsfull sista tid som möjligt tillsammans med patienten. För att möjliggöra detta krävs att vårdpersonalen har ett holistiskt synsätt, då tillfredställelsen av ett behov ofta är beroende av att även andra behov uppfylls. / Background: Palliative care is the care given when the patient no longer responds to curative treatment. Being a next of kin to someone who is receiving palliative care can cause strains that had never before been experienced. The next-of-kin's needs vary depending on what role they currently find themselves in, either the role as recipients of care or the role of caregiver. Aim: The aim was to describe next-of-kin's needs in palliative care at the end of life, when their loved ones were cared for at home. Method: The study was conducted as a literature review and based on eleven critically examined quantitative and qualitative articles. The data was found in the databases Cinhal, PubMed and PsycINFO. Results: The needs that where identified and described in the results where; participation, information and knowledge, normality and continuity of everyday life, support and meaningfulness. Conclusion: All next-of-kin's should be given a chance for a meaningful time with loved ones during their end of life. Health professionals need to view next-of-kin's needs holistically, especially when contentment of one need often depends on the fulfillment of other needs.

Bakgrund: Hjärtsvikt är symtom på en bakomliggande sjukdom. För att ange svårighetsgraden indelas den i fyra funktionsklasser utifrån symtomens svårighetsgrad. Vi skriver om hjärtsviktspatienter med grad III och IV. Lidandet beskrivs utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Känsla av sammanhang i livet och döendet beskrivs utifrån Aaron Antonovskys sammanhang i tillvaron och den egna sorgen inför döden beskrivs utifrån Elisabeth Kubler-Ross faser mot acceptans. Syfte: Syftet är beskriva hur hjärtsviktspatienter talar om döendet och döden. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie som resulterade i nio artiklar varav åtta artiklar är utförda med kvalitativ metod och en är utförd med kvantitativ metod. De kvalitativa artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys och kodning framkom kategorierna att brist på autonomi gav ett lidande. Hopp om livet trots hot om en försämring. Det förberedande samtalen inför döden och förberedelse inför döden. Insikt om dödens närvaro gav acceptans. Slutsats: Leva med hjärtsvikt handlade om att leva nära döden och vara medveten om hur instabilt livet tedde sig i en kamp mellan hopp och förtvivlan. Det var viktigt för patienten att bli bekräftade och bemötta med respekt av sjuksköterskan.

Det är svårt att bedöma hur lång tid en människa har kvar i livet och brytpunkten för när en patients döende fas inleds kan vara otydlig (Ellershaw & Ward, 2003). Det är viktigt att den sista tiden blir så bra som möjligt och här spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på en akutvårdsavdelning. Metoden som användes var kvalitativa fokusgruppintervjuer och data analyserades med induktiv innehållsanalys. Ett övergripande tema för studien kan benämnas vårdens vågskålar, dilemman och tillfredställelse, vilket speglar den dubbelbottnade natur vården har. Intervjuerna resulterade i tio koder, vilka delades in i tre kategorier. Under kategorin känsla av att räcka till fanns koderna behov av tid, etiska ställningstaganden, anhörigkontakt samt det goda döendet. Den andra kategorin var strukturer i vården och innehöll koderna organisationen, vårdplanens betydelse samt förbättringsmöjligheter. Den sista kategorin personliga dilemman innehöll koderna påverkan på sjuksköterskans person, våga tala om döden samt uppföljning. Det sjuksköterskorna framhöll behov av tid för att kunna ge en optimal vård. De beskrev ett glapp mellan vad de upplevde som god vård vid livets slut och de resurser de hade för att förverkliga detta. Resultatet styrks av tidigare forskning.

This study explored the quality of life (QOL) of advanced cancer patients before and after receiving hospital-based palliative shared care; also compared their quality of life with those of terminal ill patients in palliative care units. Sixty-eight cancer patients in a southern Taiwan hospital were selected, purposive sampling, as our study samples. Among these 68 patients in our study were under three care models; 20 patients were under general care, 17 patients were under hospital-based palliative shared care, and 31 patients were under palliative care. One week after their admission into care units, we evaluated their QOL using MQOL ¡VTaiwan version. The QOL data of these three groups of advanced cancer patients ,then grouped and compared as in general care unit, hospital-based palliative shared care unit, and palliative care unit. All data collected were analyzed using SPSS for Word 10.0 statistic software. Furthermore, we have in-depth interviewed with four chiefs of general care units, five patient caretakers, and one professional of hospital-based palliative share care. Contents of the in-depth interviews focused on in what aspects hospital-based palliative shared care provided help to terminally ill patients in terms of quality of life or life difficulty. Contents of the discussion were then analyzed and interpreted. Results of our analysis, measured by MQOL ¡V Taiwan version, showed there is no significant difference in QOL of advanced cancer patients between hospital-based palliative shared care and general care. But results of our in-depth interview with caretakers and caregives showed interesting aspects: 1. Physical symptoms of advanced cancer patients was brought under control. 2. Psychological symptoms of advanced cancer patients or their family was taken care of. 3. Advanced cancer patients or their family are all benefited from continued advice and instructions. 4. Provide cancer patients and their family with guidance and instructions as to preparing for death. 5. Support the emotional needs of family of advanced cancer patients. 6. Hospital-based palliative shared care offered palliative consultation, supporting patient caretakers and providing improvement QOL for cancer patients. 7. Mindset change to doctors: inform cancer patients or their family of developing cancer symptom so that early intervention can be ensued. 8. Caretakers of general care unit and hospital-based palliative shared care unit formed a joint team, enabling cancer patients and their family feel secured in treatment. In conclusion, hospital-based palliative shared care benefits patients and their family. Comparing with hospital-based palliative shared care, palliative care showed significant improvement in physical symptom domain, psychological domain, and the mean of four domains. In all palliative interventions, palliative care has better effect in improving QOL of cancer patients than hospital-based palliative shared care. By this study, we examined and evaluated the effectiveness of ¡§Hospital-based Palliative Shared Care Program¡¨ promoted by Bureau of Health Promotion, Department of Health, R.O.C. With the in-depth information revealed, we can improve this promotion program and ensure that patient¡¦s needs have been taken care of. We would also recommend any promotion program must focus on patients, and a model of combined effort of palliative shared care should be on top of all.

<p>Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård. Ett övergripande tema urskiljdes vilket benämndes Den mångsidiga kommunikationen och kunde beskrivas utifrån två kategorier Den enkla och Den svåra kommunikationen och utifrån analysen kunde sju olika underkategorier urskiljas vilka namngavs: Att komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna har accepterat sin situation, Att vara där patienterna är, Att kommunicera med patienterna när närstående är på samma nivå, Att inte komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna inte accepterat sin situation och Att kommunicera med patienterna när närstående inte är på samma nivå. Den här studien utgår från en kvalitativ metod för att beskriva nyanser och erfarenheter i intervjutexterna. Som distriktssköterskestudenter och författare hoppas vi att denna studie, genom att uppmärksamma distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation i palliativ omvårdnad, ökar kunskaper och förbättrar kommunikationen mellan distriktssköterskor och patienter i palliativ omvårdnad.</p> / <p>About 90 000 people die every year in Sweden. Some of them die in their homes. In the community, the district nurse has responsibility for palliative care. This study is based on nine interviews with district nurses working in community home care in three different communities. Its aim is to describe district nurses’ experiences of communication with patients in palliative home care. A comprehensive theme evolved which was named The multifaceted communication could be described on the basis of two categories: The simple communication and The difficult communication. The analysis resulted in following seven subcategories: To be successful in communication, Patients’ acceptance of their situation, To be there for the patients, To communicate with patients when relatives are on the same level, Failure in communication, Patients’ lack of acceptance of their situation and Meeting relatives and people close to the patient when they are not on the same level. As student district nurses and authors, we hope that this study will increase the awareness of how district nurses experience communication in palliative care and thereby increase our knowledge and improve communication between district nurses and patients in palliative care.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Den palliativa vården ska vila på etiska utgångspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgå från patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan är att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvårdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsåtgärder som ska vidtas när inte längre föda via munnen är möjligt, är svåra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstå enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. <strong>Metod: </strong>En<strong> </strong>litteraturöversikt genomfördes där totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell. <strong>Resultat: </strong>Ur resultatet identifierades fyra kategorier, vilka var <em>livskvalitet, etiska aspekter, kommunikation</em> <em>och utbildning </em>med tio tillhörande subkategorier. Resultatet visar att om sjuksköterskor har en tidig dialog med patient, anhörig och läkare angående nutritionsåtgärder i palliativt slutskede skapas bättre förutsättningar för en individuell vårdplan och bevarande av patientens autonomi. Samtidigt framkommer det att sjuksköterskor känner sig otrygga i dialogen angående nutritionsåtgärder på grund av bristande kunskap om den fysiologiska processen i döendefasen. <strong>Konklusion: </strong>Mer utbildning behövs för att sjuksköterskor ska känna sig tryggare i sin roll avseende nutritionsåtgärder i palliativt slutskede.</p><p> </p> / <p><strong>Background: </strong>Palliative care requires an ethical and comprehensive view of the patient and his/her needs, and it is essential to create a supportive relationship with the patient while efficiently coordinating with one’s colleagues. It is difficult for nurses to makethe proper decisions about nutritional measures in order for the patient to have a peaceful death. <strong>Aim:</strong> The aim of this study is to highlight nurses’ experiences with giving, finishing or abandoning nasogastric intubation and parenteral nutrition with patients during the final phase of palliative care. <strong>Method:</strong> A literature survey was conducted and 10 scientific articles were reviewed and analyzed according to the Friberg (2006) model. <strong>Result:</strong> Four categories (with ten subcategories) were identified: <em>life</em><em> quality, ethical aspects, communication, and education</em>. Nurses who create an early dialogue with the patient, relatives, and doctors about nutritional measures during the final phase of life improve individual care and preserve the patient’s autonomy. However, nurses feel insecure when it comes to nutritional measures because of a lack of knowledge about the physiological process in the phase of death. <strong>Conclusion:</strong> Further education is needed in order for nurses to feel more secure when making measures about nutrition in the final phase of life.</p>

<p>Tidigare forskning visade att omhändertagande möten med sjuksköterskan stärkte patientens självbild och skapade känslor av trygghet. Möten med sjuksköterskan som inte var omhändertagande skapade känslor av att bli nedbruten hos patienten. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård. Det var inte lätt att vara anhörig till någon i livets slutskede. Det fanns inte mycket forskning skrivet om patientens upplevelser i livets slut. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av att befinna sig i livets slutskede. Studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. I analysen jämfördes likheter och skillnader i studiernas resultat. Resultatet visade att en anpassad vård var av betydelse för patientens upplevelser av självständighet. När patienten befann sig tillsammans med familjen upplevdes samhörighet och välbefinnande. En god relation till sjuksköterskan betydde mycket för patienten i livets slutskede. En sämre relation till sjuksköterskan skapade känslor av att bli kränkt. Studien gav förståelse för vikten av att involvera patienten i sin egen vård. Studien bidrog även till en förståelse för betydelsen av att bekräfta varje patient som en individ.</p> / <p>Previous research showed that caring meetings with the nurse strengthened the patients self image and feelings of security. Uncaring meetings with the nurse created feelings of being broken. Patients wanted to be involved in their own care. Being next of kin to someone in the end of life was not easy. Little was written about patient experiences in the end of life. The aim of the study is to describe the patient’s experiences of being in the end of life. The study was a literature review with a qualitative approach. Differences and similarities in the results of the studies were compared in the analysis. The results showed that an adapted care was of importance for patient feelings of independence. Feelings of togetherness and wellbeing arose when the patients were together with the family. A good relation with the nurse meant a lot for the patient at the end of life. A bad relation to the nurse could create feelings of being violated. The study created an understanding of the importance to offer patients an opportunity to be involved in their own care. Furthermore it gave an understanding of the importance to confirm the patient as an individual. </p>