Bakrund: Röntgensjuksköterskor utsätts dagligen för joniserande strålning, vilket kan innebära en större risk att utveckla cancer. Personal på nuklearmedicinska avdelningar har högre årliga stråldoser än personal inom medicinsk röntgen. Stråldoserna ska hållas så låga som det är praktiskt möjligt, men rutiner för strålskyddsanvändande varierar inom nuklearmedicin.  Syfte: Studiens syfte var att belysa avskärmande strålskydds betydelse för att minska stråldos till personal som arbetar med teknetium-99m.  Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Web of Science och PubMed. Litteraturstudiens resultat baserades på nio kvantitativa vetenskapliga artiklar som efter kvalitetsgranskning höll medel eller hög kvalitet.  Resultat: Det hittades tre olika sorters avskärmande strålskydd gjorda i olika material. Strålskyddsförkläden minskade stråldosen mellan 39 - 76%. Sprutskydd gav en dosminskning på 21 - 99,9% och en blyskärm minskade dosen med 38 - 58%. Konklusion: För att hålla stråldoserna så låga som möjligt bör avskärmande strålskydd användas. Det finns dock även andra faktorer som ska tas hänsyn till. Tiden utsatt för strålning och avståndet från strålkällan påverkar stråldosen. Arbetsmiljön och användarvänligheten är också viktiga faktorer som ska tänkas på vid val av strålskydd.

Animalismens huvudargument säger att du är det tänkande objektet som sitter i din stol, och enligt animalisterna själva innebär detta att du är identisk med ett mänskligt djur. Argumentet är dock problematiskt då det inte tycks utesluta eventuella tänkande delar hos det mänskliga djuret, som till exempel dess hjärna. Detta beror på att hjärnor också kan beskrivas som tänkande, samt att även de befinner sig inom det spatiella område som upptas av det mänskliga djuret. I den här uppsatsen argumenterar jag för att tänkande hjärnor är ett problem för animalismen och att tesen att vi är identiska med hjärnor är ett verkligt hot mot den animalistiska teorin om personlig identitet. Olika argument som lagts fram mot tesen att vi är hjärnor avhandlas, som till exempel att hjärnor inte existerar och att hjärnor inte tänker. Jag diskuterar även två argument som tidigare använts för att visa att vi är personer snarare än mänskliga djur (the Transplant Intuition och the Remnant Person Problem), men i det här sammanhanget bedöms de utifrån deras förmåga att stödja hjärnteorin.

No description available.

The dissertation compares the attitudes taken by English and French lawyers towards the administration of personal law systems in early colonial Madras and Pondicherry respectively. The account focusses on civil, rather than criminal, institutions. <i>A. English Law</i> <i>Chapter I</i>. During the eighteenth century, the East India Company encouraged Indians to settle their own disputes. Paradoxically, the English Mayor's Court in Madras town found itself overwhelmed by Indian litigation, which it was ill-qualified to resolve. Outside of Madras, the Company relied on its revenue collectors to settle disputes among Indians, despite pressure from the Directors in London to establish a more formal judicial system. <i>Chapter II</i>. The tenure of Sir Thomas Strange, first Chief Justice of Madras, is examined. The chapter concludes with an assessment of English approaches to the Hindu law of adoption shortly before and after 1800, by way of an illustration of a new confident style of developing personal law systems. <i>B. French Law</i> <i>Chapter III</i>. The development of the French judicial establishment of Pondicherry is traced from 1701 to 1842. During the early stages of French rule, a wide variety of Indian disputes were deemed to be questions of police and not considered within the competence of the civil courts. Gradually, the jurisdiction of the Bureau de Police diminished, as the French became more settled. <i>Chapter IV</i>. The early sources of Franco-Hindu law are enumerated. The opinions of the Comite Consultatif de Jurisprudence Indienne, the jurisprudence of the civil courts, and the doctrinal writings of Pondicherry lawyers are evaluated. <i>C. Studies in English and French Hindu Law</i> <i>Chapter V</i>. Testaments were believed by nineteenth century English and French lawyers to be unknown to Hindus prior to the advent of Europeans. The chapter compares the development of the law of wills in Madras and Pondicherry. <i>Chapter VI</i>. Given the synthetic nature of Anglo- and Franco-Hindu laws, to what extent can Europeans be said to have shaped the law of debt to their advantage? The chapter looks at doctrine and case law in answering this question. The dissertation concludes with a brief summary of the extent to which legal tradition conditioned the development of personal laws in South India.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.