<p>Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.</p><p>Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.</p><p>De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.</p><p>Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</p><p>Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.</p>

<p>Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.</p><p>Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.</p><p>De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.</p><p>Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</p><p>Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.</p>

<p>The purpose of this essay was to examine municipal guidelines regarding the administration of the social assistance, collected from 18 municipalities in the Stockholm-area to achieve a greater understanding on how they were constructed in respect to the legislation and how the language mediated their contents. The legal aspects of the social assistance was studied through a jurisprudential method in which the legislative history, texts of laws and case laws were examined. The empirical aspect of this essay was studied through a hermeneutical method and analyzed through theories of social constructionism and legal pluralism. The results from the jurisprudential study were also used to understand how the municipal guidelines were constructed in relation to the law. The results of this essay corresponded well with previous studies in this field where considerable divergences in the approval of social assistance have been established. The guidelines allow a local adjustment of the social work stated in the Social service act, on the basis of local priorities and conditions. Our findings showed that the guidelines related to the law in varying degrees, to some extent depending on the stringency of the language used in them. We found expressions that were sometimes vague, normative and restrictive regarding the approval of social assistance. The results were discussed in respect to rule of law and the legal content of the guidelines.</p>

<p>Bioethics deals with the ethical problems arising from the developments in life sciences and biotechnologies. Western autonomy-based philosophical framework has dominated the approach of mainstream Bioethics. Yet, many of the assumptions implicit in the Western framework that makes claim to universal validity may not be shared by non-western cultures. Moral pluralism poses a challenge to a common bioethics. Pluralism is understood as a descriptive term, which refers to the existence of different outlooks - moral or religious in a given society. It is simply another word for diversity.</p><p>Within most western societies, the principle of autonomy sometimes implies that every person has an atomistic right to self-determination. In most African culture, however, the person is viewed as a relational self, one whom social relationships and inter-dependence rather than individualism provide the basis for moral decisions. </p><p>Through a critical analysis of the <i>Principles of Biomedical Ethics</i> by Tom L. Beauchamp and James F. Childress; the <i>Foundations of Bioethics</i> by H. Tristram Engelhardt, Jr.; and the <i>Morality of Pluralism</i> by John Kekes, the author addresses two challenges. The first one concerns the possibility and desirability of a common bioethical framework in a society with a diversity of moral visions. The second deals with what could be the contribution of African thought, philosophy, and culture to such a project. </p><p>By exploring some of the worldviews of the Igbo of South-eastern Nigeria, the author shows that different cultures have different significances in bioethical analysis. He argues that an acceptable bioethical framework should be sensitive to the cultural realities of the people where it is employed and contextual in its application. At the same time, it should take account of the common morality feature of human experience. He formulates three prima facie common morality principles as meeting the challenge of Bioethics within the African context.</p>

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

The purpose of this essay was to examine municipal guidelines regarding the administration of the social assistance, collected from 18 municipalities in the Stockholm-area to achieve a greater understanding on how they were constructed in respect to the legislation and how the language mediated their contents. The legal aspects of the social assistance was studied through a jurisprudential method in which the legislative history, texts of laws and case laws were examined. The empirical aspect of this essay was studied through a hermeneutical method and analyzed through theories of social constructionism and legal pluralism. The results from the jurisprudential study were also used to understand how the municipal guidelines were constructed in relation to the law. The results of this essay corresponded well with previous studies in this field where considerable divergences in the approval of social assistance have been established. The guidelines allow a local adjustment of the social work stated in the Social service act, on the basis of local priorities and conditions. Our findings showed that the guidelines related to the law in varying degrees, to some extent depending on the stringency of the language used in them. We found expressions that were sometimes vague, normative and restrictive regarding the approval of social assistance. The results were discussed in respect to rule of law and the legal content of the guidelines.

In 1991, the Swedish Social Democratic government established the Pensioners’ Council at the Ministry of Social Affairs. The Council’s purpose and structure were spelled out by the Government in a Commission of Inquiry Directive. According to this, the Council is to be a forum for deliberations between the Government and pensioners’ organizations. At the municipal level, Senior Citizens Councils have existed since the 1970s. They fill a similar purpose to that of the Pensioners’ Council at the central level, namely to be an arena for political discussions between representatives from pensioners’ organizations and the municipality. The purpose of this dissertation is two-fold. First, I describe the influence of pensioners’ organizations on the establishment of the pensioners’ councils and their political influence – potential as well as actual – in these councils. Second, I seek to explain the influence of pensioners’ organizations from a power resources perspective. By doing so, I hope to contribute to our knowledge of the relationship between the welfare state and organized interests. Does this relationship imply the existence of a corporatist or pluralistic power structure? Finally, I also hope to contribute to our understanding of the future development of the welfare state in the light of a global economy and aging population. The empirical investigation on the central level suggests that pensioners’ organizations influenced the decision to establish the Pensioners’ Council. Moreover, they had actual as well as potential political influence through the council since the early 1990s. There success in influencing government policy is due to the fact that pensioners’ organizations represent an important voting group and their employees have expert knowledge. At the local level, the empirical investigation suggests that pensioners’ organizations had influence on decisions made by municipalities to establish Senior Citizens Councils. However, opportunities to influence vary at the local level, and pensioners’ organizations actual political influence is limited. This limited influence can be explained as a consequence of pensioners’ organizations lack of an important power resource at the local level – employed expertise. It is argued in the dissertation that the empirical results do not suggest an existence of a corporatist power structure in social issues. Rather, they point to a pluralistic power structure – i.e. along side producer organizations, other organizations (such as those for welfare consumers) also have an important power position. This, in turn, limits the ability of politicians to cut welfare spending. The case of pensioners’ organizations therefore suggests that we cannot expect any drastic downsizing of the Swedish welfare state due to factors such as the globalization of the economy. In light of the aging population, the empirical results suggest that politicians will have to seek other solutions to be able to meet the challenge of financing welfare programs targeting the elderly than making drastic cutbacks in those programs.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.

This study conducts a critical analysis and defnse of John Hick's philosohpy of religious pluralism. Contrary to his critics, Hick's theory is shown to be philosophically plausible and logically coherent. However, while the pluralist hypothesis can be defended philosophically, there are theological or religious problems with it. Both the strengths and weaknesses of the hypothesis are drawn out in this study, which is conducted under four main categories - epistemology, ontology, truth calims, and eschatology. Major criticisms of the hypothesis are debunked. Important concepts of Hick's overall philosophy of religion, such as experiencing-as, soul-making, and the Kantian connection, are explored in relation to the hypothesis, as are Hick's influences from the various religions.