Spelling suggestions: "subject:"paragrafen"" "subject:"pysparagrafen""
1 |
Lärares uppfattning vid bedömning och betygsättning av elever med dyskalkyli / Teachers’ Understanding of Grading Students with DyscalculiaPersson, Joachim, Fjeldly, Jonathan January 2023 (has links)
Bedömning och betygsättning är konstant relevant för lärarprofessionen och ska vara så likvärdig som möjligt. Men alla elever har inte samma förutsättningar vilket gör att bedömning och betygsättning kan ifrågasättas. Syftet för studien är att undersöka lärarens syn och tankar vid bedömning och betygsättning för elever med dyskalkyli samt hur lärarna använder sig av pys-paragrafen. Eftersom det är väldigt glest med forskning kring just lärarens syn på det hela så använder sig studien av en kvalitativ process och analyseras med hjälp av grundad teori. Studien försöker bygga upp en teori som vidgar forskningen på området. Studien visar på att elever med dyskalkyli inte betygsätts på något annat sätt och att matematiklärare har kännedom och vet hur pysparagrafen ska tillämpas, dock så verkar det som anpassningar görs vid bedömningar som betygsättningen bygger på. I diskussionen beskrivs eventuella anledningar till den obefintliga tidigare forskning kring området. Reliabiliteten och validiteten diskuteras eftersom det inte går att koppla studien till tidigare forskning
|
2 |
"Det ska väl leda till lika skolor för alla på nått vis…”; En kvalitativ studie om skolpersonalens syn på situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd i grundskolanGrumert, Karl January 2013 (has links)
I examensarbetet ”Det ska väl leda till lika skolor för alla på nått vis…” – En kvalitativ studie om skolpersonalens syn på situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd i grundskolan är fokus på fem personer som är verksamma i en grundskola som är specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Frågeställningen har sin utgångspunkt i en förändring i Sveriges skollag som innebär att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning inte längre har rätt att gå i grundsärskola, alltså måste de gå i grundskolan. Utgångspunkten är hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har påverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie är att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fått en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd har mycket svårt att nå grundskolans mål. Detta har sedan styrkts av rapporter från skolinspektionen som visar på oro från vårdnadshavare och skolpersonal samt brister i kompetens, utredningar och uppföljning kring elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Resultatet i denna studie är inte entydigt men visar en tydlig riktning. Mycket finns fortfarande att arbeta på för att försäkra en bra skolgång för dessa elever. Eleverna kräver individuella anpassningar, något som i förlängningen kräver ett kunskapslyft i grundskolor. Vidare väcker examensarbetet en mängd olika frågor om hur detta ska gå till, något jag lämnar till vidare forskning. En av de slutsatser jag gör är att eleverna, på grund av sina funktionshinder, missgynnas av betygssystemet som finns i grundskolans läroplaner.
|
3 |
Aiding dyslexic students in the EFL classroom. : Tools and methods for helping upper secondary school students with dyslexia reach a passing grade. / Att stötta dyslektiska elever under Engelskundervisningen. : Verktyg och metoder för att hjälpa dyslektiska gymnasieelever nå ett godkänt betyg.Bragd, Andreas January 2020 (has links)
Teachers with or without special training encounter dyslexic students daily. As such, these teachers need to have tools for these encounters. One hundred seventy-two teachers took part anonymously in an online survey. This paper looks closely at the following: the multi-sensory approach, extra-classroom groups, the impact of motivation and how to motivate students, and the social implications of dyslexia in a classroom situation and what can be done about them. This paper also includes the so-called special stipulations, a part of the Swedish school ordinance that allows a teacher to omit criteria when grading a student under specific circumstances. The survey showed that there is a myriad of different aids being used and that there are many different views on the special stipulations, some positive and some critical. Finally, one of the most important findings shown by the study is that there is a general lack of knowledge about the impact of the opacity of English orthography. / Lärare med eller utan särskild utbildning möter elever med dyslexi dagligen, och behöver därmed verktyg för dessa bemötanden. Etthundrasjuttiotvå lärare deltog anonymt i en online undersökning. Den här uppsatsen tittar närmre på följande: det multi-sensoriska tillvägagångssättet, grupper utanför klassrummet, hur bristen på motivation påverkar elevernas inlärning och hur man kan motivera dem. Även möjliga sociala konsekvenser dyslexi kan ha i en klassrumssituation och vad man kan göra åt dem diskuteras. Till sist ingår även undantagsbestämmelsen, även känd som PYS-paragrafen. Den är en del av den svenska skolförordningen och tillåter en lärare att bortse från enstaka kursmål när det kommer till betygssättning under särskilda omständigheter. Undersökningen visade att det finns ett stort antal hjälpmedel som används, och många olika tankar om undantagsbestämmelsen, en del positiva, andra kritiska. Slutligen så visar min undersökning att det finns en brist på kunskap om den låga transparensen hos den engelska ortografins påverkan.
|
Page generated in 0.0509 seconds