I denna studie undersöks fuktomlagring och mögelpåväxten i en ventilerad och en ickeventilerad parallelltakkonstruktion med hjälp av mätningar och simuleringar. För att kunna se om risk av mikrobiell påväxt föreligger under en specifik tidsperiod, används mögeldosmodellen och Wufi Bio.

Bostadsrättsföreningen Länken 3 i centrala Malmö planerar att genomföra en ombyggnation av 4 vindslägenheter i syfte att göra dessa mer attraktiva. Som en del av denna renovering planeras en höjning av innertaket för att öka känslan av rymd. Innan arbetet påbörjas måste en utredning göras där konsekvenserna av takhöjningen undersöks. Detta för att undvika framtida fuktproblem och ökade uppvärmningskostnader. Denna studie kommer att vara en viktig del i detta utredningsarbete.Arbetet inleds med en litteraturstudie vars syfte är att sammanfatta befintlig kunskap som behövs för den vidare utredningen. Efter att all nödvändig teori är på plats fortsätter arbetet med fukt- och värmeberäkningar vilka kommer att utföras med två olika metoder.Värmeberäkningarna kommer att utföras med handberäkningsmetoder och avser att besvara två för ombyggnationen viktiga frågor. -Hur mycket kommer värmeförlusterna att öka till följd av den planerade renoveringen? och -Hur mycket måste isoleringstjockleken öka för att kompensera för dessa värmeförluster? Målet är att se till att uppvärmningsbehovet förblir detsamma.Fuktberäkningarna kommer att använda sig av programvaran WUFI samt ett tilläggsprogram till detta kallat WUFI Bio som används för att bedöma risken för mögel. Denna del av arbetet sker i form av en parameterstudie där olika tänkbara konstruktionslösningar jämförs, dels för att finna en lämplig konstruktionslösning men också för att bidra med kunskap om fuktsäkra parallelltak.Resultatet från värmeberäkningarna visar bland annat att taket kan byggas om utan ökade värmeförluster med några centimeter tjockare isolering. De mest intressanta resultaten från parameterstudien är att hygroskopiska isoleringsmaterial inte gör någon större skillnad vid denna typ av renovering, att diffusionsspärr absolut ska användas och att denna gärna får vara av typen ”variabel ångspärr”. Andra intressanta resultat är att luftspalten och luftomsättningen i densamma inte bör vara alltför stor samt att ökad isoleringstjocklek ökar risken för mögel.

Examensarbetet handlar om att jämföra två olika taktyper med hänsyn till ekonomi, U-värde, energi och miljöpåverkan. Taken skall belastas med samma karaktäristiska snölast. Taktyperna som jämförs är två parallelltak med vinklarna 3,6° och 10°, taktypen uteluftsventilerat sadeltak med vinkeln 27°. Syftet är att öka kunskapen hos konsumenter, arkitekter och konstruktörer för att enklare skräddarsy kundernas önskemål, där målet är att jämföra olika taktyper med olika lutningar med avseende på ekonomi, U-värde, energi och miljöpåverkan, när taken belastas med samma karaktäristiska snölast.   För att få fram ett resultat gjordes olika typer av beräkningar, så som konstruktions-, byggfysik-, energi-, klimat- och kostnadsberäkningar. Det gjordes även beräkningar på vilken mängd isolering som behövs för att U-värdet ska bli 75 % av BBR-kravet. Fuktkontroll gjordes efteråt, för att kontrollera om taken klarade av BBR-kravet gällande relativ fuktighet i konstruktionerna. Resultatet visade sig att parallelltaket med lutningen 3,6° gav bäst resultat gällande kostnader, koldioxidutsläpp och energi. Samma tak gav även bäst resultat gällande kostnad för uppförande inklusive material. Slutsatserna av det här examensarbetet visade att taktäckningen och längden på köldbryggor spelar stor roll ur det ekonomiska och klimatmässiga perspektivet.

Idag ökar man isoleringen alltmer i takkonstruktion för att spara energi. Ökad mängd isolering minskar temperaturen över takets yttre delar och höjer den relativa fuktigheten där.  Dessutom finns risk att fuktigt material byggs in mellan alltmer täta skikt vilket leder till att det tar längre tid för byggfukten att torka. Detta resulterar i en ogynnsam fuktfördelning med höga relativa fuktigheter över konstruktionen där risken för mikrobiell påväxt ökar. Syftet med denna studie är att utreda hur fuktomlagring sker baserad på inbyggnadsfuktkvoten i välisolerade parallelltak. För att göra riskbedömning av olika takkonstruktioner har fuktsimuleringar gjorts i Wufi 2D där resultat analyserats i Wufi Bio för bedömning av risknivå för mikrobiell påväxt. Resultaten indikerar klart skillnad mellan val av ventilerad och oventilerad takkonstruktion. Det råder även en skillnad mellan val av isoleringsmaterial, takets färdigställandedatum, takets exponeringsriktning och takets utvändiga ytskikt. Slutsatsen är att det råder en större risk för mikrobiell påväxt hos oventilerad takkonstruktion, takkonstruktion som färdigställs under höst (den 1 oktober) jämfört med vår (den 1 april), takkonstruktion som är exponerad mot norr jämfört med söder samt takkonstruktion med utvändigt ytskikt av plåt istället för sedum. / Today there's an increase in the use of insulation in roof constructions in order to save energy. Increased amount of insulation allows temperature drops in the outer layers of the roof resulting in higher relative humidity in the surrounding construction.  There is also a risk that moist materials are built-in between tight layers which contributes to longer drying processes in order for the moisture to successfully dry out. This also contributes to an unfavorable divide in moisture with high relative humidity settling on top of the construction where risk of microbial growth is the greatest. The aim of this study is to investigate how moisture behaves based on the mounting quota of moist in well insulated parallel roof constructions. To make a risk assessment of different roof constructions, different simulations have been created in Wufi 2D where results are further analyzed in Wufi Bio for final assessment on whether there is an apparent microbial advantage. The result help shimmer light on the differences between ventilated and unventilated roof constructions. There is also an evident importance in choice of insulation materials, the finish-date for the roof, exposure vulnerability and the outer coating of the roof. The conclusion is that there is a greater risk of microbial damages in unventilated roof constructions when comparing the roof construction that is finished first of October in comparison to first of April, the roof construction that is exposed to north rather than south and to the roof construction with outer surface layer of tin rather than sedum.

På grund av att det hela tiden kommer nya sätt att bygga på uppstår nya problem varav många är fuktrelaterade. I rapporten undersöks en specifik parallelltakskonstruktion med hjälp av loggning. Mätningarna jämförs sedan med simuleringar i programmet Wufi® Pro 5.3 för att se om det föreligger risk för att fuktproblem skulle uppstå inne i konstruktionen.

To build and conserve the moisture proof roof constructions is a central problem in the building industry. Outdoor ventilated roof constructions is considered to be a riskful construction that can be burdened with moist damages. It is problematic to build parallel roof with low energy consumption that are resistant to moist. New demands of energy efficient buildings has contributed to an increased amount of insulation in roof constructions. Well insulated roof constructions in combinations with moist and cold winters is the main cause to the current moisture problematic in Sweden. High relative humidity in air gap and high moisture in materials increases the risk for mold growth. The winter is a critical period of time due to outside air containing high amount of moisture that can be harmful for roof constructions that are ventilated by outside air. Organic materials like wood is sustained a risk for mold growth by a relative humidity of 75%. Duration and a favorable temperature are also required for mold growth to take place. Parallel roofing usually consists of wood materials that can be attacked by mold at favorable conditions. Tongue and groove and battens have a position close to the outer layers in a parallel roofing that contributes to them being exposed to mold growth that should be especially consider. There is a large need for technical solutions to be able to handle the current moist problems in Swedish constructions. Mechanical ventilation is one of the technical solutions that is controlled by sensors that regulates the ventilations in roof constructions air gap. The mechanical ventilation is controlled by sensors and fans. Sensors measure and compares the current temperature and vapour content of the outside air and the air in the air gap. At appropriate conditions the ventilation activates and at inappropriate conditions the ventilation is limited. This report is focused on comparing outdoor ventilated parallel roofing to mechanical ventilated parallel roofing. This report studies an existing building outside Norrtälje with parallel roofing. This system is equipped with sensors that logs the temperatures, relative humidity and moisture on the tongue and groove and battens in the air gaps in both the part of the roof that is mechanically ventilated and outdoor ventilated. The collected data have been analyzed in a risk analysis and a mold analysis. The risk analysis compares data from 2 or more measuring points to be able to analyze the difference in result. The mold analysis consists of a simulation in the program: WUFI Bio and delivers an index of calculated mold growth per year. This study indicates that roof constructions with outdoor ventilation runs a big risk of mold growth during the winter season. The mechanically ventilated roof construction shows a trend that reduces the risk of mold growth in all orientations and in the ridge. The measuring points with southern orientations shows a trend that, of a mechanically ventilated roof, will reduces mold growth in a higher degree compared to the other orientations. Even though the reduced effect of mold growth in mechanically ventilated roof constructions the results indicates a result where mold growths on tongue and groove and battens. Although the risk is not as extensive as in naturally ventilated roofs. / Att bygga och bibehålla fuktsäkra takkonstruktioner är ett centralt problem inom byggbranschen. Utomhusventilerade takkonstruktioner anses vara en riskkonstruktion som kan drabbas av fuktskador. Det är problematiskt att bygga parallelltak med låg energiförbrukning som är beständigt mot fukt. Nya krav på energieffektiviseringar har bidragit till ökade mängder isolering i takkonstruktioner. Välisolerade takkonstruktioner i kombination med fuktiga och kalla vintrar är den huvudsakliga orsaken till den rådande fuktproblematiken som finns i Sverige.  Hög relativ fuktighet i luftspalten och hög fuktkvot i materialet ökar risken för mikrobiell påväxt. Vinterhalvåret är en kritisk period eftersom utomhusluften innehåller hög mängd fukt som kan vara skadlig för takkonstruktioner som utomhusventileras. Organiska material som trävirke löper risk för mikrobiell påväxt vid en relativ fuktighet på 75 %. Det krävs även varaktighet och en gynnsam temperatur för att mikrobiell påväxt ska kunna uppstå. Parallelltak består vanligtvis av trämaterial som kan angripas av mögel vid gynnsamma förutsättningar. Råspont och läkt har en position långt ut i parallelltaket som bidrar till att de löper stor risk för mögelpåväxt och bör särskilt beaktas. Det finns stort behov av tekniska lösningar för att kunna lösa den rådande fuktproblematiken i svenska bostäder. Mekanisk ventilation är en teknisk lösning som styr och reglerar ventilationen i takkonstruktionens luftspalt. Den mekaniska ventilationen styrs av sensorer och fläktar. Sensorerna jämför temperatur och ånghalt i utomhusklimatet med klimatet i luftspalten. Vid goda klimatförhållanden tillåts ventilation i luftspalten och vid sämre förhållanden begränsas ventilationen. Syftet med den mekaniska ventilationen är att parallelltaket endast ventileras när det leder till uttorkning. Rapporten har fokus på att jämföra utomhusventilerat parallelltak (naturlig ventilation) med mekanisk ventilation. Rapporten studerar en befintlig byggnad med parallelltak belägen utanför Norrtälje. Parallelltaket är utrustat med loggrar som mäter relativ fuktighet, temperatur och fuktkvot i råspont eller läkt i luftspalter med naturlig och mekanisk ventilation. Mätdata har analyserats i en riskanalys och en mögelanalys. Riskanalysen jämför mätdata från två eller flera mätpunkter för att kunna analysera skillnader i resultatet. Mögelanalysen består av simuleringar i programmet WUFI Bio och anger ett fiktivt mögelindex för beräknad påväxt i millimeter per år. Studien indikerar att luftspalter med naturlig ventilation löper stor risk för mögelpåväxt under vinterhalvåret. Den mekaniska ventilationen uppvisar en trend som reducerar risken för mögelpåväxt i samtliga väderstreck, inklusive taknock. Mätpunkter med mekaniska ventilation orienterad mot söder och väster uppvisar en trend som procentuellt reducerar mögelpåväxten i högre grad jämfört med resterande väderstreck. Trots den reducerande effekten med mekanisk ventilation indikerar resultatet att det finns risk för mögelpåväxt även på råspont och läkt i luftspalter med mekanisk ventilation. Däremot är risken inte lika omfattande.