Doctor of Philosophy / School of Family Studies and Human Services / Sandra M. Stith / Intimate partner homicide (IPH) is a serious problem throughout the world. Research has identified a history of intimate partner violence (IPV) as a risk factor for IPH (Campbell et al., 2007). However, we know that not all individuals who perpetrate IPV end up perpetrating IPH, and not all victims of IPV end up becoming victims of IPH. There is a need to identify additional risk factors for IPH in order to potentially help identify individuals who may be at a greater risk for IPH perpetration or victimization. In this study, we conducted a meta-analysis on risk factors for male IPH perpetration and female IPH victimization. This meta-analysis examined results from 17 studies, which included 148 effect sizes to be used in the analysis. The overall sample size included in the study was 10,143. This study compared IPV samples and IPH samples as a means to aid in identifying risk factors that may place individuals who are victims or perpetrators of IPV at a greater risk for IPH perpetration or victimization. Results of our analyses indicated that the strongest risk factors for male IPH perpetration were the perpetrator having direct access to a gun, perpetrator’s’ previous threats with a weapon, perpetrator’s previous non-fatal strangulation, perpetrator’s previous rape of the victim, perpetrator’s demonstration of controlling behaviors, perpetrator’s previous threats to harm the victim, and the perpetrator’s previous stalking of the victim. We found that the strongest risk factors for female IPH victimization were the victim being abused by the perpetrator while pregnant, the victim’s substance abuse, the victim having less than a high school education, being separated from the perpetrator, and having children from a previous relationship (not with the perpetrator). Implications for law enforcement personnel, victim advocates, mental health professionals, as well as other professionals who may be in contact with potential IPH perpetrators and victims are discussed.

This is a deductive study testing Hudson’s (2006; 2003) theory of social justice and, specifically, her delineation of three restorative justice principles (discursiveness, reflectiveness and relationalism) in order to explore how the principles might respond to the justice needs of women who have experienced abuse and violence by male intimate partners. Through in-depth and critically informed one-on-one interviews with twelve women who have experienced intimate partner violence in former relationships, it asks how abused women conceptualize justice and how justice might be done through restorative justice principles. The women offer social conceptualizations of justice and of doing justice that reconfigure the principles of restorative justice to prioritize protective solutions, and they locate them in domains outside of criminal justice where the complexities and dynamics of intimate partner violence are well understood and they demonstrate openness to support abused women. Their feedback about restorative justice principles suggests configurations in social service domains such as help lines, crisis centres, and shelters and, more broadly through policies enabling social responsibility in domains such as workplaces, media, and social media where there is the potential to create collaborations and protective solutions. Despite frustrations with the criminal justice system for its inability to provide long term protective solutions, given its ability to help some women in the short term, the women were not willing to jettison it.

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt är en akut operation där en förlossning avslutas kirurgiskt. Indikationer för urakut kejsarsnitt inkluderar fara för kvinnans eller det ofödda barnets liv. Syfte: Syftet var att undersöka nära anhörigas upplevelse av urakut kejsarsnitt. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där textnära analys av textmaterial genomfördes med systematisk textkondensering (STC). 12 personer i åldern 30 - 45 år som var nära anhöriga till patienter som genomgått ett urakut kejsarsnitt vid ett universitetssjukhus i Mellansverige intervjuades om sina upplevelser under våren 2017. Alla intervjuade var män och pappa till barnet. Resultat: Den textnära analysen resulterade i de fem temana “behovet av stöd och uppföljning”, “det är inte så här det ska vara”, “trygg i situationen och litar på personalen”, “behovet av information och delaktighet” samt “lättnad att det är över, att allt gick bra”. Slutsats: Nära anhöriga genomgår ett brett spektrum av känslor under ett urakut kejsarsnitt och deras upplevelse av händelsen påverkas av många faktorer. De nära anhöriga önskar fortlöpande information under förloppet och att få vara delaktig under processen i så stor utsträckning som möjligt, med reservation för individuella skillnader, och upplever en stor känsla av lättnad när de slutligen får veta att barn och mamma mår bra. / Introduction: An emergency caesarean section (c-section) is an emergency surgical intervention where the baby is delivered surgically and is performed when there is an immediate risk to the life of either the baby or the laboring mother. Aim: To study next of kin’s experiences in connection to and after an emergency c-section. Methodology: The study was performed as a qualitative interview study using Systematic Text Condensation to perform a content analysis of the transcribed interviews. 12 individuals (aged 30 – 45 years) who had all been the present next of kin at an emergency c-section at a university hospital in central Sweden were recruited and interviewed about their experience in the spring of 2017. All informants were males and fathers of the child. Results: The content analysis resulted in five different themes: “The need for support and follow-up”, “this isn’t how it was supposed to be”, “sense of security and trust in the staff”, “the need for information and participation”, and “relief that it’s over, that everything turned out good”. Conclusion: The informants went through a wide spectrum of emotions during and after the emergency c-section, and their experiences were influenced by multiple factors. The next of kin generally wish to be informed continuously and to be part of the process as much as possible, however some individuals may not wish to be involved, and they also experience a sense of great relief when they learn that the child as well as the mother are doing well.

Bakgrund: I Sverige är cirka 130–150 000 personer drabbade av demenssjukdom och cirka 60–70% av dessa har Alzheimers sjukdom. Det kan upplevas svårt att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom på grund av sjukdomens konsekvenser. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en partner med Alzheimers sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv analys. Artiklarna analyserades med Fribergs beskrivning av femstegsanalysen. Resultat: Vid analysen av material framkom två kategorier med två underkategorier vardera. Kategorierna var Förändringar i livssituationen och Förändringar i relationen som upplevdes av anhöriga som levde tillsammans med en partner med Alzheimers sjukdom. Anhöriga beskrev att de hade upplevelser av begränsningar och förluster samt rollförändringar och förändring i intimitet och närhet. Slutsats: Anhöriga som lever med en partner med Alzheimers sjukdom upplever olika typer av förändringar. Omvårdnaden bör inte endast riktas mot den insjuknade personen utan även de anhöriga runt omkring. För att underlätta situationen för de anhöriga krävs därför stöttning, information och utbildning om sjukdomen.

archives@tulane.edu / 1 / Alejandra Leyton

Tidigare forskning har konstaterat att relationer är något som påverkar alla människor och som har stor betydelse i det vardagliga livet. Syftet med denna studie är att undersöka hur människor upplever vänskaps- och kärleksrelationer. Frågeställningarna ämnar undersöka vad relationerna har för beståndsdelar samt vad vänskapsrelationer och kärleksrelationer har gemensamt och vad som skiljer dem åt. I studien deltog 106 personer med olika åldrar, relationstyp samt kön. Deltagarna fick svara på en kvalitativ webbenkät. Resultaten visade att inom kärleksrelationer vill deltagarna ha (1) öppen kommunikation, (2) stabilitet och (3) känslan av att tillsammans vara en enhet och i vänskapsrelationer är det viktigt att (1) känna stöd, (2) ha en öppen kommunikation och att (3) ha roligt tillsammans. Detta resultat fyller en kunskapslucka om hur mellanmänskliga relationer upplevs i Sverige, vilket är viktigt eftersom mycket forskning vanligtvis sker utanför Sverige.

No description available.

No description available.

Abstrakt: Stroke är en potentiellt livshotande sjukdom som medför olika funktionsnedsättningar, dessa funktionsnedsättning drabbar den som fått stroke men även deras partner. Ett stort ansvar får partnern ofta axla och kan innabära en stor förändring i livet.  Syftet: Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vara partner till någon som fått en stroke.  Metod: Litteraturstudie av 16 vetenskapliga artiklar utvalda från databaserna PubMed och CinAhl analyseras med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Den övergripande analysen av partners upplevelser resulterade i fyra kategorier; Ett behov av stöd, förändrade relationer, kommunikationsvårigheter med sin partner och anpassning till ny livssituation. Tanken med dem är att beskriva upplevelsen av att vara partner till någon som fått en stroke.  Slutsats: Stroke medför förändringar i livet för en partner och ställer flera krav och krav på anpassningar i vardagen. Partners mående påverkas både fysisk och psykiskt. Det ger en ökad risk att drabbas själv av ohälsa. Genom studien kan sjuksköterskor få större medvetenhet om närståendes upplevelser av att leva med en person med stroke och på så vis ge ett bättre stöd.

Members of the Arab American community experiencing intimate partner violence (IPV) face unique barriers to help-seeking and have different comfort levels with using formal and informal resources. This thesis surveyed Arab-Americans to identify perceived barriers and comfort levels with IPV help-seeking. A culturally informed and centered approach was taken to examine connections between individual level factors, perceived barriers and comfort levels in using resources. To do so, I gathered data via an online survey with 82 Arab American participants. Findings suggest that participants perceived the greatest barriers to seeking help for IPV are related to how others view and understand Arab Americans (i.e., "There is a stigma in how outsiders view Arab Americans" and "I feel my cultural values would not be taken into consideration") and that they would be more comfortable seeking help from informal resources, such as a friend or member of their family, compared to formal resources, such as calling the police or going to a homeless shelter. Participants who felt more connected to their local Arab American community perceived more barriers to IPV help-seeking and said they would feel less comfortable using informal and formal resources if they ever experienced IPV. Empirical evidence from this study suggests that Arab Americans believe that they would face many barriers and would feel uncomfortable in using more formal resources if they ever experienced IPV. To address these issues, it is important that those providing IPV resources better understand how they are being perceived by the Arab American community, and take steps to reduce those barriers and increase comfort levels in the Arab American community in using their services.