Akutsjukvården identifierar och behandlar patienter som är kritiskt sjuka. Med triagering som används på det flesta akutmottagningar i Sverige, rangordnas patienterna utifrån olika kriterier och patienterna prioriteras utifrån dem som omedelbart behöver träffa en läkare och de som kan vänta. Sjuksköterskans ansvar är att prioritera vilken patient som får vård först, ge avancerad omvårdnad och utifrån symtom kunna identifiera eventuella livshotande tillstånd. Arbetet på akutmottagningar är ofta stressigt med hög belastning. Det höga flödet av patienter gör att sjuksköterskan får en hög arbetsbörda och tidspress att utföra uppgifter. Vid hög arbetsbelastning utlöses en reaktion på stress och när det inte finns tillräcklig tid för återhämtning mellan perioderna av stress ökar risken för ohälsa. Vid hög arbetsbelastning ökar risken för misstag och då ökar också risken att det blir patientosäkert. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur det kan påverka patientsäkerheten ur ett omvårdnadsperspektiv. Intervjuer med sjuksköterskor från två akutmottagningar i Sverige genomfördes. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades i en textnära analys där meningsenheter som svarade mot syftet plockades ut och kodades för att sedan sorteras in i underkategorier och slutligen kategorier. Flertalet av de intervjuade sjuksköterskorna beskrev kroppsliga symptom på stress. Tryck över bröstet, svårigheter att varva ned och slappna av efter arbetspassen och orkeslöshet beskrevs som symtom. Det som sjuksköterskorna upplevde som arbetsrelaterad stress var när det var ett stort patientantal och när patienterna fick vänta länge. Men också när utrustning eller material saknades eller var trasig. Sjuksköterskorna upplevde att när det var hög arbetsbelastning ökade risken att göra misstag. Vid hög arbetsbelastning ansågs omvårdnaden bli lidande, något som negativt påverkade patientsäkerheten. För att främja patientsäkerheten tog sjuksköterskorna hjälp av varandra eller sin undersköterska, kommunicerade eller frågade om råd från de mer erfarna sjuksköterskorna. Flertalet sjuksköterskor försökte planera och strukturera upp de uppgifter de hade att göra för att få kontroll och en överblick. Arbetsrelaterad stress var vanligt förekommande inom akutsjukvården på grund av den höga arbetsbelastningen. Risken för patienternas säkerhet ökade vid stort antal patienter och längre väntetider. Det blev bristande kvalité på omvårdnaden och det som prioriterades bort är patienternas basala behov till fördel för något som ansågs mer akut.

Hälso- och sjukvården anses vara en högriskverksamhet som traditionellt sett saknar en utbredd säkerhetskultur liknande flygindustrins, vilken under en längre tid har arbetat med standardiserade arbetssätt för att förbättra säkerheten. För att undvika vårdskador och för att utveckla och kvalitetssäkra patientsäkerheten är det viktigt med fortsatt förbättringsarbete inom vården. En viktig checklista inom sjukvården är WHO:s checklista för säker kirurgi, som lanserades år 2008, och som har minskat mortalitet och postoperativa komplikationer avsevärt. Forskning har dock visat att checklistor inom perioperativ vård inte alltid används på ett korrekt sätt, delvis på grund av implementeringssvårigheter. På det för studien aktuella regionsjukhuset i Sverige används en preoperativ checklista för att säkerställa att patienten förbereds på rätt sätt inför operation. En mätning på den preoperativa enheten visade dock att 30 procent av patienterna hade en eller flera brister i de preoperativa åtgärderna. Det är viktigt då ofullständiga förberedelser inför kirurgi ökar postoperativa komplikationer och bidrar till ökad mortalitet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån denna preoperativa checklista. En kvalitativ ansats valdes som metod, där två fokusgruppsintervjuer med totalt nio sjuksköterskor från två kirurgiska avdelningar genomfördes. Deltagarna var vana vid att arbeta med den preoperativa checklistan. Intervjuerna genomfördes som en semistrukturerad intervju med hjälp av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Preoperativ checklista som arbetsredskap, Den preoperativa checklistans utformning och användbarhet samt Implementering och delaktighet. Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever den preoperativa checklistan som ett viktigt hjälpmedel för dem i den kliniska vardagen. Sjuksköterskorna upplever osäkerhet gällande hur, när och varför en del moment i checklistan utförs. Det fanns en tydlig koppling mellan deras erfarenhet och kunskap om preoperativa förberedelser och hur de upplevde att arbeta med checklistan. Då flera av sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet kring hur checklistan används har troligtvis implementeringen varit bristfällig. Studien visar med tydlighet att kliniskt verksamma sjuksköterskor önskar och skulle föredra checklistan i elektroniskt format. / Providing healthcare is a process that involves many risks, and unlike the airline industry which for some time has been using standardized approaches to improve safety, it lacks a widespread culture of risk management. Continual focus on improvement is necessary if risks are to be minimized and patient safety is to be assured. An important checklist in health care is the World Health Organization’s checklist for safe surgery, which was launched in 2008. It has been shown to have significantly reduced postoperative mortality and complications. Studies have shown however that checklists in perioperative care are not always used properly partly because of implementation difficulties. The Swedish regional hospital in this study has a preoperative checklist to ensure that patients are properly prepared for surgery. A study conducted in the preoperative unit of the hospital showed that 30 percent of patients had one or more deficiencies in preoperative preparation, as defined by the checklist. It is important because incomplete preparations for surgery increase postoperative complications and contribute to increased mortality. The aim of this study was to describe nurses' experiences of working with the preoperative checklist. The chosen method was a qualitative approach in which two focus group interviews with nine nurses from two surgical departments were held. The nurses were accustomed to working with the preoperative checklist. The interviews were conducted with an interview guide with semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyse the material. The results identified three main categories: The preoperative checklist as a working tool, The preoperative checklist design and usability, and Implementation and participation. In conclusion, it was shown that nurses value the preoperative checklist as an important aid for them in everyday clinical practice, but that they were unsure about how, when and why some of the elements of the checklist were to be carried out. There was a clear link between nurses' experience and knowledge regarding the preoperative preparations and how they experienced working with the checklist. As several of the nurses experienced uncertainty about the usage of the checklist this may show that the implementation process was inadequate. The study also clearly showed that clinically active nurses would prefer to use the checklist in an electronic form.

Bakgrund: En tydlig kommunikation mellan vårdpersonal på en sjukhusavdelning är av yttersta vikt för att bevara och stärka patientsäkerheten. Om det händer att kommunikationen angående patienten blir bristande, speciellt i överrapportering mellan den huvudansvariga vårdpersonalen, påverkas vårdkvaliteten eftersom viktig information går förlorad och risken för medicinska fel ökar markant. Sjuksköterskorna är de som i största grad har kontinuerlig kontakt med patienten när denna vårdas på ett sjukhus och har som vårdgivare ett ansvar för att en god patientvård utförs. För att detta skall kunna realiseras måste hela tiden kontinuiteten och säkerheten i omvårdnaden av patienten garanteras och detta bygger delvis på korrekt informationsöverföring. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet i samband med överrapportering av patienter vårdpersonal emellan på en ortopedklinik. Metod: För att utforska sjusköterskornas upplevelser valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudbandspelare och transkriberades för att sedan analyseras med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Sex sjuksköterskor från samma klinik som arbetat mellan 8 månader och 15 år intervjuades. Resultat: Olika områden belystes som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientsäkerheten i samband med överrapporteringen på olika sätt. Förutsättningar för att patientsäkerheten ska bevaras i rapportmomentet var bland annat att det fanns rutiner och att en standardiserad rapportmodell brukades. Att vara uppdaterad inför sin rapport, att återkoppla till sina kollegor samt att försäkra att patientjournalerna innehöll relevanta uppdateringar underströks också. De områden sjuksköterskorna upplevde behövde förbättras var bland annat att hålla fokus under rapporten och fortsätta stötta och uppmuntra varandra att använda SBAR samt att inte glömma journalföringen trots muntligt rapport, användning av avdelningsbunda ord och förkortningar i journalerna samt när informationen i rapporten är gammal och/eller felaktig. Organisatoriska problem var upplevelserna av en hög arbetsbelastning som orsakar stress och fel samt otillräcklig rapportering av avvikelser. Slutligen presenterades vad sjuksköterskorna upplevde som för- och nackdelar hos muntlig rapport som var den använda överrapporteringsformen vid tiden för intervjuerna, respektive skriftlig rapport och några tankar om en blandad variant. Slutsats: Patientsäkerheten kan påverkas av många faktorer i samband med överrapporteringen, vare sig den är muntlig eller skriftlig. Men med en strukturerad metod för överrapportering upplevde sjuksköterskorna att många av riskerna minskar, genom att strukturera överrapporteringen ansåg sjuksköterskorna även att de kunde spara tid. Arbetet med att implementera klinikens standardiseringsmodell fullt ut behövde dock fortsatta ansträngningar.

Bakgrund: En bristande patientsäkerhet medför att en patientsäker vård inte kan bedrivas. Brister i patientsäkerheten orsakar vårdskador, som trots ökad kunskap förekommer i stor utsträckning. En betydande del i arbetet med patientsäkerheten är att både patienten och sjuksköterskan skall känna sig säkra på sin arbetsplats. Brister i patientsäkerheten påverkar sjuksköterskans tillvägagångsätt att kunna arbeta korrekt och därmed försäkra en patientsäker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om patientsäkerhetens brister inom slutenvården. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Litteraturöversikten baserades på sammanlagt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Organisatoriska orsaker och Personliga orsaker med tillhörande underkategorier. Sjuksköterskorna uppfattade många bristande orsaker i arbetet som påverkade patientsäkerheten negativt. Bristande kommunikation, vårdmiljö, teamsamarbete och ledning var några orsaker som sjuksköterskorna uppfattade påverkade patientsäkerheten negativt. De påvisande orsakerna orsakade vårdskador som sjuksköterskorna inte vågade rapportera på grund av rädsla för påverkan på deras licens, vilket medförde risker för patienternas säkerhet. Slutsats: Brister i patientsäkerheten påverkas av olika bidragande orsaker. Sjuksköterskorna uppfattade att de inte kunde bedriva ett säkert patientsäkerhetsarbete eftersom de befann sig i ogynnsamma förhållanden. / Background: A lack of patient safety means that patient-safe care cannot be provided. Deficiencies in patient safety cause health care injuries, which despite increased knowledge occur to a large extent. A significant part of the work with patient safety is that both the patient and the nurse must feel safe in their workplace. Deficiencies in patientsafety work affect the nurse's approach to being able to work correctly and there by ensure patient safe care. Aim: The aim was to describe the nurse's perception of why patient safety is lacking in inpatient care. Method: The method used was a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The literature study was based on 16 qualitative and quantitative articles. Results: The results revealed two main categories: Organizational reasons and Personal reasons with associated subcategories. The nurses perceived many causes of deficiencies in the work that negatively affected patient safety. Lack of communication, care environment, teamwork and management were some reasons that the nurses perceived negatively affected patient safety. The demonstrable causes caused nursing injuries that the nurses did not dare to report due to fear of impact on their license, which poses risks to patient safety. Conclusions: Deficiencies in patient safety are affected by various contributing factors. The nurses perceived that they could not carry out safe patient safety work because they were in unfavorable conditions.

Bakgrund: Den traditionella läkarledda ronden har länge varit uppbyggd på samma sätt och inneburit att läkare rundvandrat till patienter för att följa upp deras medicinska behandling och resultat. Enligt en holistisk utgångspunkt bör ett ohälsotillstånd vårdas utifrån ett flerdimensionellt synsätt, där det medicinska perspektivet och omvårdnadsperspektivet kompletterar varandra. Sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv under ronden beskrivs historiskt varit undergivet läkarens, vilket i forskning visat sig påverka patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av en sjuksköterskeledd omvårdnadsrond. Metod: En allmän litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades på ett strukturerat sätt. Resultat: Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Omvårdnadsrond som ett sätt att öka patientsäkerheten, omvårdnadsronden för en personcentrerad vård samt omvårdnadsronden bidrar till kunskapsutveckling. Konklusion: Litteraturstudien visar att en sjuksköterskeledd omvårdnadsrond har potential att öka patientsäkerheten. Omvårdnadsronden ökar huvudsakligen inte den personcentrerade vården. Omvårdnadsronden kan med fördel användas för kunskapsutveckling. Erfarenheterna av omvårdnadsronden skiljer sig beroende på informationen som givits innan interventionen och tidsaspekten i hur frekvent ronden genomförts samt tidsåtgången. Ökad delaktighet och ökad struktur lyfts som positivt. / Background: The traditional doctor-led round has long been structured in the same way and meant that a doctor has been walking around to patients to follow up on their medical condition and treatment. According to a holistic starting point, an ill health condition should be cared for based on a multidimensional approach, where the medical perspective and the nursing perspective complement each other. The nurse's nursing perspective during the round is described as historically being subordinated to the doctor´s, which in research has been shown to negatively affect patient safety. Purpose: The aim was to investigate nurses´ experiences of nurse-led nursing rounds. Method: A general literature study where 13 articles were reviewed. Results: The result could be divided into different categories: Nursing round as a way to increase patient safety, the nursing round for a person-centered care and the nursing round contributes to knowledge. Conclusion: The literature study shows that a nurse-led nursing round has the potential to increase patient safety. The nursing round does not mainly increase person-centered care. The nursing round can be advantageously used for knowledge development. The experiences of the nursing round seem to differ depending on the information the nurses received before the intervention and the time aspect in how often the round was carried out and the time consumption. Increased participation and increased structure were highlighted as positive

Bakgrund: Begreppet personcentrering är ett centralt begrepp inom hälso-och sjukvården. Genom att arbeta personcentrerat står patienten i centrum för sin egen vård. Inom vården är det nödvändigt för sjuksköterskor att arbeta empatiskt men till följd av yttre påfrestningar kan de utveckla empatitrötthet. Resultatet av detta kan leda till att sjuksköterskor förlorar sin förmåga att vårda då de inte längre har orken att utöva sitt yrke med empati och således inte kan möta patienten personcentrerat.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors perspektiv på empatitrötthet och om det inverkade på patienters omvårdnad. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO genom att nyttja olika sökord i olika kombinationer. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och resultatet sammanställdes och analyserades genom integrerad analys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: Miljöfaktorer som bidrar till empatitrötthet, Emotionella faktorer som uppstår till följd av empatitrötthet, Sociala faktorer som påverkar empatitrötthet samt Utbildningsfaktorer som påverkar utveckling av empatitrötthet. Resultatet visade att empatitrötthet kunde orsakas av arbetsmiljöfaktorer och påverka sjuksköterskor privat samt inom arbetet. Goda relationer till kollegor var en friskfaktor och mindre erfarenhet av yrket en riskfaktor. Slutsats: Litteraturöversikten visade att arbetsmiljön spelade en stor roll inom utveckling av empatitrötthet hos sjuksköterskor, vilket på flera plan kom att påverka patienterna. Studien fann att sjuksköterskor drabbades på alla livets plan av sin empatitrötthet. Empatitrötthet och dess bakomliggande orsaker kunde minska patientsäkerheten och bidrog till ökad personalomsättning. Fördjupad kunskap om empatitrötthet kan främja sjuksköterskors arbetsmiljö och förbättra omvårdnaden. / Background: The concept of person-centredness is central in healthcare. By working person-centered, the patient is at the center of his own care. In healthcare, nurses must work empathically, but they can develop compassion fatigue due to external pressures. This can lead to nurses losing their ability to care as they no longer have the energy to exercise their profession with empathy and thus cannot meet the patient in a person-centered way.   Aim: The aim was to illustrate nurses' perspectives on compassion fatigue and whether it affected the care of their patients. Method: A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles was obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO using different keywords in different combinations. The quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality and the results were compiled and analyzed through integrated analysis. Results: The result identified four main categories: Environmental factors that contribute to compassion fatigue, Social factors that influences’ compassion fatigue, Emotional factors that arise as a result of compassion fatigue, and Educational factors that influence the development of compassion fatigue. The results showed that compassion fatigue could be caused by work environment factors and affect nurses privately and at work. Good relations with colleagues were a health factor and less professional experience was a risk factor. Conclusion: The literature review showed that the work environment played a significant role in developing compassion fatigue in nurses, which affected the patients on several levels. The study found that compassion fatigue involved nurses in all areas of life. Compassion fatigue and its underlying causes could reduce patient safety and contribute to staff turnover. Increased knowledge about compassion fatigue can promote nurses' work environment and improve nursing care.

Bakgrund: Välfungerande kommunikation i journalen är av stor vikt för patientsäkerheten. Studier påvisade att journalen som arbetsverktyg hade en central roll för sjuksköterskors upplevelser av patientsäker omvårdnad. Om informationen i journalen var lättillgänglig i ett lättarbetat journalsystem upplevde sjuksköterskorna journalhanteringen patientsäker. Studier påvisade även att det var av stor vikt att det fanns tid för sjuksköterskorna att erhålla informationen om patienterna på ett säkert sätt. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av journalhantering ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes. Intervjuerna analyserades och tematiserades. Resultat: Journalsystemet upplevdes invecklat och svåröverskådligt. Det fanns brister gällande dokumentationsrutiner. Muntlig rapport och rapportblad kompenserade för brister i journalhanteringen men gav också upphov till nya patientsäkerhetsrisker. Bristen på tid att dokumentera samt bristen på tid att läsa patientjournal påverkade patientsäkerheten negativt. Den psykosociala och fysiska arbetsmiljön påverkade patientsäkerheten i olika riktningar. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplevde att brister i journalsystemet, arbetsrutiner och styrning ledde till att journalsystemet inte tillämpades optimalt. Muntlig rapport och rapportblad tillämpades i syfte att kompensera brister i journalhanteringen. Konsekvensen blev dubbeldokumentation, desinformation, risk för informationsförlust och behov av dubbelkontroller, vilket tog tid. / Background: Well-functioning communication in medical record is important for patient safety. Studies showed that the journal as a tool had a central role in nurses' experiences of patient safety. If the information in the records were readily available and easy to work with nurses found the medical record management to be patient safe. Studies also showed that it was vital that there was time for nurses to obtain information about the patients safety. Aim: Elucidate nurses' experiences of the medical records from patient safety perspective. Method: An interview study with qualitative approach was carried out. The interviews were analysed and thematised. Result: Electronic medical records experienced complicated and difficult to understand. There were deficiencies regarding documentation procedures. Oral report and the report sheet offset deficiencies in patient management but also gave rise to new patient safety risks. The lack of time to document and the lack of time to read the medical record impact patient safety negatively. The psychosocial and physical work environment affected patient safety in different directions. Conclusions: The nurses felt that the shortcomings in the medical record system, work procedures and control led to electronic medical records is not applied optimally. Oral report and the report sheet was applied in order to compensate for deficiencies in journal management. The consequence was duplication of documentation, misinformation, risk of data loss and the need for cross-checks, which was time-consuming.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan ska bedriva säker vård där patienten också ska kunna känna sig säker. Personcentrerad vård är en förutsättning för säker vård och påverkas av faktorer som teamsamarbete, kommunikation och operationssalens miljö. Genom att beskriva patientens upplevelse av säkerhet vid perioperativ omvårdnad kan patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser identifieras och förstås vilket är en förutsättning för personcentrerad, och därmed, säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av säkerhet vid perioperativ omvårdnad. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamling utfördes i databaserna CINAHL och PubMed där 13 kvalitativa artiklar inkluderades efter att ha genomgått kvalitetsgranskning. För bearbetning av data utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De två huvudkategorierna som identifierades var att vara en del av teamet och en främmande miljö. Att vara en del av teamet beskrev patientens behov för att kunna uppleva säkerhet där även förtroende påverkade upplevelsen. En främmande miljö beskrevs med syn- och hörselintryck samt känselintryck vilka representerade det patienten upplevde fysiskt och psykiskt på operationssalen. Slutsats: Perioperativ omvårdnad kan upplevas som säker likväl som osäker vård. Med personcentrerad omvårdnad kan upplevelsen av säkerhet främjas. Operationssalens miljö har betydelse där syn-, hörsel- och känselintryck påverkar upplevelsen av säkerhet. Med tydlig information, kunskap och vägledning upplevs säkerhet i den ovissa och osäkra situationen. Kontinuerlig verbal- och icke-verbal kommunikation där den perioperativa personalen visar på kompetens och pålitlighet skapar förtroende hos patienten som då upplever säkerhet. / Bakgrund: Operationssjuksköterskan ska ge säker vård och patienten ska också kunna känna sig trygg. Patientcentrerad vård är en förutsättning för säker vård. Genom att beskriva patientens egen upplevelse av säkerheten under den perioperativa vården kan patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser identifieras. Att förstå patientens upplevelse är grunden för att ge patientcentrerad vård och även säker vård. Sikta: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av trygghet under perioperativ omvårdnad. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Data samlades in via databaserna CINAHL och PubMed. 13 kvalitativa artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning och en kvalitativ innehållsanalys gjordes. Resultat: De två huvudkategorierna som identifierades var att vara en del av teamet och en utländsk miljö. Att vara en del av teamet beskrev patientens behov där känslor av tillit påverkade upplevelsen av säkerhet. En främmande miljö beskrevs genom auditiva och visuella intryck och fysiska och psykiska sinnen i operationssalen. Slutsats: Perioperativ omvårdnad kan upplevas som såväl säker som osäker vård. Ett patientcentrerat tillvägagångssätt kan främja upplevelsen av säkerhet. Operationssalens miljö påverkar upplevelsen genom auditivt och visuellt intryck och fysiska och psykiska sinnen. Tydlig information och vägledning bidrar till upplevelsen av säkerhet. Kontinuerlig kommunikation som visar kompetens och tillförlitlighet skapar förtroende och en känsla av trygghet.

Bakgrund: Varje kommun arbetar för att äldre personer ska ha tillgång till den vård som behövs för att kunna leva ett värdigt och tryggt liv. Allt fler äldre personer är inskrivna i hemsjukvården där sjuksköterskan är ansvarig för att tillgodose omvårdnadsbehov och att åtgärder blir genomförda. Sjuksköterskan delegerar arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal men har fortfarande ansvaret för att de blir rätt utförda.  Omvårdnadspersonalen har dock inte alltid fått utbildning och avvikelser sker i samband med en delegerad uppgift. Patientsäkerhet är av stor vikt och säker vård ska kunna upprätthållas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av delegering i hemsjukvård utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ metod där tio artiklar analyserades med stöd av Fribergs analys i fem steg (2017). Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier som tillsammans skapade nio subkategorier. Villkor för patientsäkerhet (förmågan till kommunikation, känna ansvar, styrka med delegering, stödet i delegering) och att riskera patientsäkerhet (press att delegera, delegering ställer krav på ansvar, delegering på osäkra grunder, otillräcklig kontroll och uppföljning, kompetensen växlar hos omvårdnadspersonalen).   Slutsatser: Delegeringsförfarandet är nödvändigt och behöver utvecklas för att bli mer patientsäkert. / Background: Each municipality works to ensure that older people have access to the care they need to live a dignified and secure life. More and more people are enrolled in home health care, where the nurse is responsible for nursing needs and making sure that measures are implemented. The nurses that delegate a work still have the responsibility for getting it right. However, the nursing staff has not always received training and deviations occur in connection with a delegated task. Patient safety is of great importance and safe care must be maintained. Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of delegation in home health care based on a patient safety perspective. Method: A literature review based on a qualitative method where ten articles were analyzed with the support of Friberg's analysis in five steps (2017). Results: The results were presented in two main categories which together created nine subcategories. Conditions for patient safety (the ability to communicate, feeling responsible, strength with delegation, the support in delegation) and risking patient safety (pressure to delegate, delegation demands responsibility, delegation on uncertain grounds, insufficient control and follow-up, the competence of the nursing staff varies).  Conclusions: The delegation procedure is necessary and needs to be developed to become more patient-safe.

Medication errors cause harm, yet most of them are preventable (Institute of Medicine, 2006). Nurses spend 40% of their time administering medications; therefore they play a key role in the reduction of medication errors. Little empirical evidence has been collected about the effectiveness of nursing education in reducing medication errors committed by nursing students. Traditional educational interventions focus on the five rights of medication administration; however, the literature shows that interventions focused on instilling a culture of safety have a greater impact on reducing medication errors. The purpose of this article is to review educational strategies that have been implemented and tested in pre-licensure nursing programs to reduce medication errors committed by nursing students.