PURPOSE: The purpose of this feasibility study was to explore the use of an online video intervention to prepare surgical patients to properly dispose of unused opioids. SPECIFIC AIMS: Describe the feasibility of recruiting, enrolling, randomizing and retaining participants who recently had a general surgery into the study. Describe the differences in opioid disposal by age, sex, education, and type of surgery for the entire sample and by treatment assignment. Describe the preliminary change in knowledge, behavioral beliefs, normative beliefs and disposal of opioids from baseline to post-intervention by group. Describe the relationship between social desirability and behavioral beliefs, normative beliefs and disposal of opioids. FRAMEWORK: The Theory of Reasoned Action was used to guide both the intervention and the measures. DESIGN: This study used a randomized controlled feasibility study to explore a novel video intervention to teach safe storage and disposal of unused opioids after general surgery. RESULTS: A total of 40 participants were enrolled in the study, average age was 44.7 (range 21-75 years), most were White, educated and employed. Recruitment took 11 weeks and the retention rate was excellent at 85%. Differences in opioid disposal was not significantly different by age, sex, education or type of surgery. The video intervention was positively received, but the majority (80%) still stored their pills unsecured. CONCLUSION: The results demonstrate that a video intervention addressing safe storage and disposal practices of unused opioids is feasible and more research is needed to determine efficacy in increasing rates of secure storage and disposal of unused opioid pills KEYWORDS: Opioids, opioid disposal, general surgery, video education

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(社会健康医学) / 乙第13004号 / 論社医博第8号 / 新制||社医||9(附属図書館) / 32932 / 京都大学大学院医学研究科社会健康医学系専攻 / (主査)教授 中山 健夫, 教授 木原 正博, 教授 黒田 知宏 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Public Health / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(医学) / 乙第13192号 / 論医博第2156号 / 新制||医||1030(附属図書館) / (主査)教授 中山 健夫, 教授 松村 由美, 教授 川村 孝 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM

Akutmottagningen har som uppdrag att handlägga patienter med akuta tillstånd inom olika specialiteter. Ett stort inflöde av patienter, långsamt genomflöde och utflöde skapar långa väntetider och överbelastning kan uppstå. Överbelastning på akutmottagningen kan ge konsekvenser inom flera områden i vårdkedjan. Patienterna riskerar att få sämre vård och längre tid till smärtlindring. Det skapar långa väntetider som i sin tur leder till missnöjda patienter och anhöriga Överbelastning kan även skapa minskad produktivitet och ökad frustration bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning under överbelastning påverkas i sin yrkesutövning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av överbelastning på akutmottagning. Metoden var en kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma på två olika akutmottagningar. Intervjuerna transkriberades ordagrant för att därefter analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: att vara sjuksköterska i kaos, patientsäkerhet och att hantera sin situation. Ur sjuksköterskornas upplevelser framkom att de upplevde att miljön på akutmottagningen vid överbelastning påverkades negativt. De önskade mera tid för att skapa ett bra möte med patienten och upplevde att omvårdnaden var svår att hinna med vid dessa tillfällen. De påtalade att sekretessen inte gick att upprätthålla på en överbelastad akutmottagning. Informanterna upplevde att det fanns risker i patientsäkerheten och påtalade tre områden som extra riskfyllda: patienter med låg prioritet och lång väntetid, patienter som väntar på vårdplats och bemanning på akutmottagningen nattetid. Yrkesutövningen påverkades genom ständiga avbrott och de utvecklade med erfarenhet egna rutiner för att göra arbetet effektivt. De upplevde oro över att missa försämring/allvarliga tillstånd hos patienter och fick en känsla av maktlöshet. Sjuksköterskorna uppgav att de fann stöd i sitt team och att de kunde delegera uppgifter och kände sig trygga med att teamet tillsammans oftast kunde hantera arbetsbelastningen. För att förbättra flödet i arbetet önskade de närmare samarbete med primärvård, att läkarna hade en större förankring i teamet och att det fanns fler beslutsmässiga läkare i tjänst samt önskade bli avlastade från administrativa arbetsuppgifter som de upplevde tog tid från patientarbetet. Studien kan således visa på att överbelastning på överbelastning påverkar samtliga omvårdnadsdomäner och även om sjuksköterskorna hade förståelse för patienternas situation kunde de inte alltid uppfylla exempelvis patienternas rätt till sekretess och integritet, vilket skapade samvetsstress. Sjuksköterskornas utvecklade strategier för att underlätta arbetet skapade över tid mer stress och även den erfarna sjuksköterskan upplevde oro för att missa försämring/allvarliga tillstånd hos patienter. Att inte få gehör för påtalade brister i patientsäkerhet och arbetets förutsättningar under överbelastning kan skapa en känsla av maktlöshet. Stöd från kollegor och team ger dock möjlighet att ändå uppleva arbetet som positivt och känna en tillfredsställelse. Nyckelord: Akutmottagning; Patientsäkerhet; Sjuksköterskor; Överbelastning / The emergency department is assigned to treat patients with emergency conditions in different specialties. A large influx of patients, slow throughput and outflow creates long waiting times and Emergency department crowding can occur. Emergency department crowding can have consequences in several areas of the patient care. Patients risk getting worse care and longer time for pain relief. It creates long waiting times which in turn leads to dissatisfied patients and relatives. Emergency department crowding can also create reduced productivity and increased frustration among healthcare professionals. Nurses working on emergency reception during emergency department crowding is influenced in their professional practice. The purpose of the study was to describe nurses' experiences of emergency department crowding. The method was a qualitative descriptive interview study with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with six nurses working on two different emergency departments. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed on the basis of a qualitative content analysis. The result is presented in three categories: A crowded workplace, constant concern about patient safety, and strategies to managing the situation. The experiences of the nurses found that they felt that the environment of emergency response at congestion was adversely affected. They wanted more time to create a good meeting with the patient and experienced that nursing was difficult to cope with on these occasions. They argued that privacy could not sustain with emergency department crowding. The informants felt that there were risks in uj,jpatient safety and identified three areas as extra risky: patients with low priority and long waiting time, patients waiting for care in wards and the number of crew at emergency departments at nightshift. Professional practice was influenced by constant interruptions and they developed with experience own practices to make the work efficient. They were worried about missing the deterioration / serious condition in patients and felt a lack of powerlessness. Nurses stated that they found support in their team and that they could delegate tasks and felt confident that the team could most often handle the workload. In order to improve patient flow, they wanted closer cooperation with primary care, that the physicians had a closer foundation in the team and that there were more decision-making doctors on duty and wanted to be relieved from administrative tasks that they experienced took time from patient work. Thus, the study can show that crowding affects all nursing domains and although the nurses understood the patient's situation, they could not always meet, for example, the patients' right to privacy and integrity, which created conscience stress. Nurses developed strategies to facilitate work that created more stress over time, and even the experienced nurse experienced worries about missing impairment / serious conditions in patients. Failure to address the alleged deficiencies in patient safety and the conditions during emergency department crowding can create a sense of powerlessness. However, support from colleagues and the team gives the opportunity to experience the work as positive and feeling satisfied. Keywords: Crowding; Emergency department; Nurse; Patient safety

Ambulanser kör ofta i hög hastighet och gör så vid dygnets alla tidpunkter och vid alla årstider. Vid en eventuell kollision innebär en undermålig säkerhetsbältesanvändning en betydande risk för skador, både för patienten, vårdaren och eventuella medåkare. Det ställs höga krav på hur ambulanser ska vara utrustade vad gäller bland annat inredning och medicinskteknisk utrustning. Detta för att garantera säkerheten för både patienter och personal. Att vistas i ambulansens vårdhytt har visat sig innebära en ökad risk för olyckor och dödsfall jämfört med andra arbetsplatser inom vården. Flertalet studier har gjorts avseende personalens bältesanvändning i vårdhytten men inte i samma utsträckning vad gäller bältesanvändning på ambulansbåren. Studiens syfte var att belysa användningen av ambulansbårens säkerhetsbälten vid transport av vuxna patienter i ambulans. Syftet nåddes genom insamling av data avseende bältesanvändning och personalens inställning till centrala begrepp, vilket skedde med enkät som metod. Resultatet visade att patienter inte åker obältade och att midjebältet var det vanligast använda bältet. Underbensbältet var det minst använda bältet. En knapp tredjedel av vårdarna i studien använde samtliga befintliga bälten på båren och bara en tredjedel av dessa applicerade dessutom bältena på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Två olika bårar användes i studien. På bår B användes axelbälten i högre utsträckning än på bår A. Den vanligaste orsaken till att axelbälten inte användes var att vårdaren rutinmässigt inte brukade använda dessa. Detta gällde för urvalet i allmänhet och för bår A i synnerhet. Utbildningsmetod och användningsgrad av det egna säkerhetsbältet i vårdhytten påverkade inte vårdarens benägenhet att använda patientens säkerhetsbälten vid transport på bår. Av studiens resultat kunde slutsatsen dras att säkerhetsbältesanvändningen i ambulansen har stor förbättringspotential. Resultatet påvisade tydliga brister i användningen av bårens säkerhetsbälten vid patienttransport. Att säkerhetsbältesanvändningen för patienterna i ambulansen förs upp till diskussion, anser forskarna, är mycket viktigt för att främja såväl patientsäkerheten som trafiksäkerheten och ambulanspersonalens arbetsmiljö. / Ambulances frequently drive at high speed, at all hours and all through the year. In case of a collision there is a significant risk of injury to patients and staff alike if seat belts are not used properly. To guarantee the safety of patients and staff while travelling in the ambulance high standards are set for the fitting and medical technical equipment of the vehicle. Travelling in the back of an ambulance has shown an increased risk of injury and death compared to other workplaces in the nursing community. Several studies have been conducted regarding the use of seat belts use for the ambulance staff, but not when it comes to the use of seat belts on the ambulance stretcher. The aim of this study was to high-light the use of seat belts on the ambulance stretcher in transporting adult patients in the ambulance. This was accomplished by the collection of data regarding the use of seat belts and the staff’s view on some central concepts. This was achieved by using a questionnaire as method. The result showed that patients did not go completely without seat belts and that the waist belt was the most commonly used seat belt. The belt for the lower part of the leg was the least used. Barely a third of the staff in the study used all of the available seat belts on the stretcher, and only a third of those that did, used it in accordance with the instructions from the manufacturer. Two different types of stretchers were used in the study. On stretcher B the shoulder straps were used more frequently than on stretcher A. The most common reason for not using the shoulder straps was that the personnel routinely chose not to use them. This applied for the sample as a whole, and more significantly for the users of stretcher A. The method of learning and to what degree the staff used their own seat belts did not correlate to the tendency of using belts on patients. From the result of the study the conclusion can be drawn that the use of seat belts in the ambulance has great potential for improvement. The result pointed to evident deficiencies in the use of seat belts on the stretcher in patient transport. The researchers believe that bringing attention to the use of seat belts for patients in ambulance transportation is very important in promoting patient safety, traffic safety and working environment for the staff.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund På en akutmottagning råder ett högt patientflöde vilket kräver någon form av turordningssystem. På de flesta akutmottagningar har således triage implementerats för att underlätta denna turordning. Syftet med triage är att bedöma och turordna patienter utefter medicinsk angelägenhetsgrad. I de flesta fall är det en sjuksköterska som utför denna bedömning vilket ställer krav på egenskaper som kritiskt tänkande, kunskap och erfarenhet. Att utföra triage på akutmottagningen kan vara utmanande till följd av högt patientflöde, hög arbetsbelastning och resursbrist vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av triage på akutmottagningen. Metod Designen som valdes var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga originalartiklar. Designen möjliggjorde sammanställning av en betydande del av det befintliga forskningsläget inom ämnesområdet. Datainsamlingen genomfördes i februari år 2020 i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning och integrerad analys genomfördes i syfte att sammanställa de 18 artiklar som slutligen ingick i resultatet. Resultat Resultatet utgjordes av sex kategorier bestående av sjuksköterskors övergripande upplevelser av triage på akutmottagningen. Dessa kategorier var patientflöde, akutmottagningens miljö, tidsaspekter, samarbete med kollegor, triageskalor samt yrkeserfarenheter och utbildning. Slutsats Tydlig kommunikation, samarbete med kollegor och ett konkret beslutsunderlag är essentiella aspekter för att främja sjuksköterskors förmåga att utföra triage. Resultatet illustrerar behovet av en adekvat utbildning och förberedelse inför triage samt att yrkeserfarenhet och en klinisk blick är av stor betydelse för att kunna utföra en korrekt bedömning och således leverera en patientsäker vård av hög kvalitet. Nyckelord: Akutmottagning, Patientsäkerhet, Sjuksköterskor, Triage, Upplevelser. / ABSTRACT Background At the emergency department, there is a high flow of patients, thus some form of priority system is required. Therefore, most emergency departments have implemented the concept of triage in order to facilitate this priority system. The purpose of triage is to assess and prioritize between patients according to medical urgency. In most cases, a nurse is the one to perform this assessment, which requires characteristics such as critical thinking, knowledge and experience. Due to high flow of patients, heavy workload and lack of resources, it can be challenging to perform triage which may jeopardize patient safety. Aim The aim was to describe nurses’ experiences of triage at the emergency department. Method The design chosen was a literature review consisting of original research articles. The design made it possible to compile a significant amount of existing research within the current topic. The data collection took place in February 2020 via PubMed and CINAHL. Quality control and integrated analysis were conducted in order to present the 18 articles finally included in the results. Results The results consisted of six categories consisting of nurses’ overall experiences of triage at the emergency department. These categories were flow of patients, the emergency department environment, time-aspects, collaboration with colleagues, triage scales and experiences and education. Conclusions Distinct communication, collaboration with colleagues and concrete basis for decisions areessential aspects to promote nurses’ abilities in triage. The results illustrate the need of education and preparation for triage as well as professional and clinical experience in order to assess correctly, thus delivering patient-safe and high-quality care. Keywords: Emergency department, Experiences, Nurses, Patient safety, Perceptions

Background Being able to learn from mistakes is a vital aspect of nurse’s professionalism and increasing patient safety. With Crew Resource Management methodologies, aviation and other High Risk Organisations have succeeded in enabling learning cultures that should be applicable also to healthcare. Purpose The purpose was to describe how Crew Resource Management and the inherent learning culture could improve nurse’s professionalism and patient safety within the healthcare system.  Method A literature overview based on database searches in CINAHL, PubMed and a manual search, resulting in 25 scientific articles analysed using an integrated analysis method and quality review.  Results Crew Resource Management implementations have a positive effect on the nurse’s professional role and patient safety but have still not reached the full potential. Incident reporting is a key factor in providing feedback but still encounters barriers as a basis for pre-emptive learning. Identified barriers are not using Crew Resource Management components as a whole, a lack of feedback and an insufficient learning culture. Feedback is connected to nurse’s perception and situational awareness strengthening morale and professionalism. Conclusion Nurses professionalism and patient safety is dependent on being able to learn from mistakes which is a key aspect of Crew Resource Management. Learning is enabled by the reporting of mistakes in incident reporting systems without the fear of being punished. Improvements to both systems and the reporting culture are seen as needed, as-well as changes to the education system promoting reporting as part of an overall safety and learning culture.

Huvuddelen av den svenska ambulanssjukvården har idag begränsat med verktyg för att effektivt kunna identifiera patienter med sepsis. Laktat ackumuleras i blodet vid syrebrist i kroppens vävnader vilket kan uppstå i samband med sepsis. Prehospital laktatbestämning kan vara en metod för att ge ambulanssjuksköterskan underlag för bedömning av patienter med sepsis. Ambulanssjuksköterskan är skyldig att arbeta patientsäkert och med evidensbaserade metoder. Prehospital laktatbestämning är en metod som bör bygga på en god vetenskaplig grund för att kunna anses vara evidensbaserad.  Syftet var att beskriva det vetenskapliga underlaget för nyttan med prehospital laktatbestämning hos patienter med sepsis.  Litteraturstudie valdes som metod och data samlades in via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+. Tolv artiklar kunde inkluderas, vilka alla var originalartiklar, skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan år 2007 och 2017. Sökorden kombinerades med hjälp av booleska sökoperatorer. Det insamlade materialet analyserades genom textanalys vilket mynnade ut i fyra teman där gemensamma mönster och regelbundenheter identifierades i de olika artiklarna.  Resultatet efter genomförd textanalys bestod av fyra teman; laktat och allvarlig sjukdomsutveckling, laktatbestämning kopplat till mortalitet, laktatbestämning bidrog till tidigare identifiering och snabbare behandling av sepsis samt nyttan med laktatbestämning kunde inte styrkas.  Slutsatsen var att resultatet tydde på att prehospital laktatbestämning kunde bidra till tidigare identifiering av patienter med sepsis och att det fanns en koppling till mortalitet. Dock ansågs det vetenskapliga underlaget vara alltför begränsat för att metoden med säkerhet skulle kunna anses vara evidensbaserad och därmed patientsäker. / Most of the Swedish ambulance service has limited access to screeningtools for efficiently identifying patients with sepsis. Lactate does accumulate in the blood as a result of hypoxia of the bodily tissues, which may occur during sepsis. Prehospital lactate reading might be a method for assisting ambulance personnel in assessing patients with sepsis. The ambulance nurse must work according to patient safety and use evidence based methods. Prehospital lactate reading is a method which should rely on a solid scientific basis to be considered as evidence based.  The aim of this study was to describe the scientific basis for the benefit of prehospital lactate reading in patients with sepsis.  The method chosen was a systematic literature review and data were collected via three databases; Cinahl, PubMed and SweMed+. A total of twelve scientific articles were included, all original articles written in swedish or English and published between year 2007 and 2017. The keywords were combined using boolean search operators. The material was analyzed using content analysis which resulted in forming of four themes where patterns and regularities were identified from the included studies.  The result consisted of four themes; lactate and poor outcome, lactate reading associated to mortality, lactate reading contributed to early identification and reduced time to treatment of sepsis and finally; the benefit of lactate reading could not be proven.  As conclusion, the result indicated that prehospital lactate reading could improve identification of septic patients and there was an association to mortality. There was not enough research available to strongly consider the method of prehospital lactate reading to be evidence based.