• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 80
  • 76
  • 21
  • 20
  • 11
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 269
  • 269
  • 215
  • 111
  • 90
  • 55
  • 53
  • 50
  • 43
  • 41
  • 33
  • 32
  • 31
  • 30
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Patient-Centered Medical Homes and Parental Attention-Deficit Hyperactivity Disorder Medication Beliefs and Adherence

Watkins, Sydney L. 01 January 2018 (has links)
As many as 87% of children discontinue ADHD medication, which can lead to clinically significant academic, cognitive, and social impairment. ADHD costs billions of dollars to the healthcare and educational systems, and previous attempts to stem these costs and increase ADHD medication adherence have been unsuccessful. The purpose of this study was to determine if patient-centered medical homes (PCMH), which have been shown to improve patient health outcomes, impact parental beliefs (benefits vs. risks) about ADHD medication and adherence to ADHD medication. The theory of planned behavior was the theoretical framework for this study. There were 294 parents of children between the ages of 5 and 12 who had been prescribed ADHD medication who participated in a quantitative self-administered survey. Parental beliefs were assessed using the Beliefs About Medicines Questionnaire-Specific, and medication adherence was assessed using the Morisky Medication Adherence Scale-8. The 2007 National Survey of Children's Health was used to determine group assignment. A MANCOVA was used to analyze the data and found parents in the PCMH group scored significantly higher in their beliefs that the benefits outweighed the risks of ADHD medication. However, no significant differences were found between groups related to parental adherence to ADHD medication. More research is recommended to learn how PCMHs can change positive ADHD medication beliefs into better ADHD medication adherence. This study has social change implications as it increases what is known about PCMHs and how they impact health outcomes. It also supports previous literature in the need to deliver all PCMH services, which is required to realize the full benefit of PCMHs.
92

Help: defining the usability requirements of a breast cancer long-term survivorship (LTS) navigator

Al-Abdulmunem, Monirah 08 1900 (has links)
Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Long-term survivors (LTSs) of breast cancer are defined as patients who have been in remission for a year or longer. Even after being declared breast-cancer-free, many LTSs have questions that were not answered by clinicians. Although online resources provide some content for LTSs, none, or very little, provide immediate answers to specific questions. Thus, the aim involves proposing specifications for a system, the Health Electronic Learning Platform (HELP), that can assist survivors by becoming an all-inclusive resource for LTSs of breast cancer. To achieve this, relevant information from the literature was used to assess the needs of LTSs. Also, data from a study involving the breast cancer survivor’s forum project that had been filtered to include posts with mentions of features to be added to the website and usability issues encountered. To complete the actual design of the system, a synthesis of the results obtained from these two sources was performed. HELP is simple in terms of its layout and consists of a main search-bar, where LTSs are able to ask questions using their own terms and language. This navigator should not be taken as definitive solution, but instead, should be used as a starting point toward better patient-centered care.
93

Ubiety in Nursing Practice — Making each patient the star of the minute

Amoah, Rita K. 30 July 2021 (has links)
PURPOSE: The purpose of this study was to explore the experiences of registered nurses when practicing ubiety. SPECIFIC AIMS: The specific aims of the study were to: Describe the attributes of the nurse, the care environment, and the person-centered processes nurses needed to possess in order to immerse themselves physically, cognitively, and spiritually into caring for one patient at a time in midst of distractions Explore possible patient-related and nurse-related outcomes when caring for one patient at a time in amidst distractions DESIGN: Qualitative descriptive study guided with the Person-Centered Nursing (PCN) Theory by McCormack and McCance, (2006). A purposive sampling technique was used. RESULTS: 13 nurses, who were nominated to receive the Daisy Award were recruited. One overarching theme: Practicing Ubiety—Making the patient the star of that minute, and 5 subthemes emerged: anticipating and managing distractions, putting my whole self in, self-preservation, my nursing identity, favorable practice environment. In addition, patient-related and nurse-related outcomes were identified. CONCLUSION: Ubiety is a concept that is practiced by expert nurses. Results add to existing knowledge about the characteristics of exemplar nurses who practice person-centered nursing care. The importance of anticipating patient needs as a way to deal with distractions and working with nurses to individualize self-preservation strategies are emphasized.
94

Effectiveness of Adaptive Care Plans for Children with Developmental Disabilities During Outpatient Clinic Appointments

Liddle, Melissa Rae 04 June 2020 (has links)
No description available.
95

Fatigue i fem dimensioner : en enkätstudie om fatigue i relation till kön, NYHA-klass och EF-kategori hos personer med hjärtsvikt / Five dimensions of fatigue : a questionnaire study regarding fatigue in relation to gender, NYHA-class and EF-category among persons with heart failure

Svensson, Helena, Melander, Hilda January 2020 (has links)
Antalet personer som lever med hjärtsvikt ökar. Fatigue är ett av de vanligaste symtomen vid hjärtsvikt och kan beskrivas som en överväldigande fysisk, kognitiv och känslomässig trötthet som inte kan lindras med normala återhämtningsmetoder. Trots att fatigue har stor negativ påverkan på livskvalitet och egenvård uppmärksammas det sällan i lika stor utsträckning som övriga symtom vid hjärtsvikt. För att sjuksköterskor ska kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad till denna komplexa och växande patientgrupp krävs ökad kunskap om hur fatigue tar sig uttryck hos personer med hjärtsvikt. Syftet med denna studie var att beskriva förekomst av fem olika dimensioner av fatigue i relation till kön, NYHA-klass och EF-kategori hos personer med hjärtsvikt. Metoden för studien var kvantitativ, med en induktiv ansats och icke-experimentell design. Datainsamlingen utfördes med hjälp av The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI-20), en validerad enkät som identifierar fem olika dimensioner av fatigue; generell fatigue, fysisk fatigue, mental fatigue, minskad motivation och minskad aktivitet. Genom ett konsekutivt urval inkluderades 92 personer som besvarade MFI-20 i samband med ett besök på en dagvårdsmottagning för hjärtsvikt. MFI-20-enkäterna analyserades med hjälp av det statistiska mjukvaruprogrammet SPSS. Resultatet i denna studie visade att kvinnor uppgav signifikant högre nivåer av fatigue än män i tre av fem dimensioner. Oavsett kön uppgavs högst nivåer i dimensionen fysisk fatigue. Vidare indikerade resultatet att personer med högre NYHA-klass uppgav högre nivåer av fatigue och personer med HFpEF uppgav högre nivåer av fatigue än de med HFrEF. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver arbeta utifrån vetskapen om att fatigue är vanligt förekommande hos personer med hjärtsvikt, i signifikant högre nivåer hos kvinnor än hos män. Studiedeltagarna uppgav högst nivåer av fysisk fatigue, och omvårdnad och patientinformation behöver utformas därefter. Genom personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskor uppmärksamma fatigue och stötta varje person i dennes egenvård i takt med sjukdomsprogressionen. Rutiner och effektiva instrument behöver utvecklas för att kunna bedöma fatigue och utvärdera tillhörande omvårdnadsåtgärder. Vidare forskning krävs kring varför personer med bevarad pumpförmåga uppgett högre nivåer av fatigue än de med nedsatt pumpförmåga. / The prevalence of persons with heart failure is increasing. Fatigue is one of the most common symptoms of heart failure and can be described as an overwhelming physical, cognitive and emotional tiredness that is not relieved by normal recovery strategies. Despite the fact that fatigue has a negative impact on quality of life and self care, it rarely receives the same attention as other heart failure symptoms. To enable nurses to offer a patient- centered care to this complex and growing group of patients, increased knowledge concerning how fatigue is affecting persons with heart failure is needed. The aim of the study was to describe five dimensions of fatigue in relation to gender, NYHA-class and EF-category among persons with heart failure. The method of the study was quantitative, with an inductive approach and non- experimental design. Data collection was performed using The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI20), a validated questionnaire which identifies five dimensions of fatigue; general fatigue, physical fatigue, mental fatigue, reduced motivation and reduced activity. Through a consecutive sample 92 participants were included and answered MFI-20 during an visit at a heart failure outpatient clinic. The MFI-20 questionnaires were analyzed using the statistical software program SPSS. The result of this study showed that women reported significantly higher levels of fatigue than men in three out of five dimensions. Regardless of gender the highest levels were reported in physical fatigue. Furthermore the result showed that worse NYHA-categories was associated with higher levels of fatigue. Study participants with HFpEF reported higher levels of fatigue than participants with HFrEF. The conclusion is that nurses need to base their work on the knowledge that fatigue is a common symptom in persons with heart failure, with significantly higher levels in in women than in men. Study participants reported higher levels of physical fatigue, and nursing care and patient information should be designed accordingly. Through patient- centered care nurses can identify fatigue and support patient self care as the heart failure progress. Development of routines and effective instruments is needed to assess fatigue and evaluate nursing care, as well as further research concerning fatigue in persons with HFpEF.
96

Läkemedelsinformation efter hjärtinfarkt : hur upplevs den av patienterna? / Medication information after myocardial infarction : how is it experienced by the patients?

Nordvall, Agneta January 2020 (has links)
År 2018 drabbades cirka 24 800 personer i Sverige av hjärtinfarkt, och cirka 5800 av dem avled. Sekundärprevention kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Medicinsk sekundärprevention innebär att med hjälp av läkemedel reducera riskfaktorer såsom högt LDL-kolesterol eller hypertoni. Inom sekundärpreventionen har sjuksköterskor en viktig roll i att utbilda och handleda patienter och närstående på ett personcentrerat sätt. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av information om läkemedel som ordinerats efter hjärtinfarkt, såväl gällande informationens innehåll som hur den förmedlats. Studiens ansats var induktiv kvalitativ med en deskriptiv design, och baserades på sju intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Informanterna hade drabbats av hjärtinfarkt och ordinerats sekundärpreventiva läkemedel. Informanterna hade varit på återbesök hos sjuksköterska på sekundärpreventiv öppenvårdsmottagning (kranskärlsmottagning). Intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. I resultatet framträdde meningsenheter som sorterades in i tre kategorier; Information under vårdförloppet, Individanpassad information och Struktur vid informationsgivning. Flertalet informanter upplevde bristande läkemedelsinformation under tiden i slutenvården, vilket ledde till osäkerhet kring behandlingen tills återbesök skett. Informanter som erhållit information upplevde en känsla av trygghet och att känna sig införstådda med behandlingen. Majoriteten önskade läkemedelsinformation, som skulle vara tydlig, individanpassad, och påbörjas i slutenvården. Önskemål uttrycktes om att informationen skulle inkludera skälen till vald behandling, effekter och bieffekter, samt förmedlas såväl skriftligt som muntligt och repeteras vid återbesök. Studien visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt önskar, men ofta upplever att de saknar, information och dialog kring sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Informationen bör förmedlas och utföras på ett personcentrerat sätt samt vara samstämmig och tydlig, och vid behov fördjupas vid återbesök. / In 2018, circa 24 800 individuals in Sweden suffered a myocardial infarction, circa 5800 fatally so. Secondary prevention can reduce the risk of recurring myocardial infarction. Medical secondary prevention entails reducing risk factors like high LDL-cholesterol or hypertension by means of medication. In secondary prevention, nurses play an important part in educating and counselling patients and relations in a patient-centered manner. The aim was to examine patients' experiences of information about medication prescribed after myocardial infarction, both regarding information content and how it had been conveyed. The study approach was inductive qualitative with a descriptive design and based on seven interviews following a semi-structured interview guide. All informants had suffered myocardial infarction and had been prescribed secondary preventive medication. All informants had met with nurses at hospital-based outpatient clinics (Coronary Artery Clinic). The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis on a manifest level. In the results, meaning units appeared and were sorted into three categories; Information during course of medical care, Personalized information and Structure during information. Most informants experienced deficiencies in medication information during inpatient care, generating uncertainty surrounding treatment until revisits had occurred. Informants who had received information experienced a sense of security and understanding of the drug treatment. Most informants wanted information about their drugs, and that the information should be clear, personalized, and start during inpatient care. Requests were expressed that information should include reasons for selected treatment, effects and side effects, be conveyed both in writing and orally, and repeated during revisits. The study shows that people who have suffered myocardial infarction want, but often lack, information and dialogue concerning secondary prevention medication. The information should be conveyed and carried out in a patient-centered manner and be consistent and clear. The information should be repeated and, if needed, deepened during revisits.
97

Säkerhet vid perioperativ omvårdnad : En systematisk litteraturstudie om patientens upplevelse / Säkerhet vid perioperativ omvårdnad : En systematisk litteraturstudie om patientens upplevelse

Aweys, Moa, Roos, Moa January 2023 (has links)
Bakgrund: Operationssjuksköterskan ska bedriva säker vård där patienten också ska kunna känna sig säker. Personcentrerad vård är en förutsättning för säker vård och påverkas av faktorer som teamsamarbete, kommunikation och operationssalens miljö. Genom att beskriva patientens upplevelse av säkerhet vid perioperativ omvårdnad kan patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser identifieras och förstås vilket är en förutsättning för personcentrerad, och därmed, säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av säkerhet vid perioperativ omvårdnad. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamling utfördes i databaserna CINAHL och PubMed där 13 kvalitativa artiklar inkluderades efter att ha genomgått kvalitetsgranskning. För bearbetning av data utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De två huvudkategorierna som identifierades var att vara en del av teamet och en främmande miljö. Att vara en del av teamet beskrev patientens behov för att kunna uppleva säkerhet där även förtroende påverkade upplevelsen. En främmande miljö beskrevs med syn- och hörselintryck samt känselintryck vilka representerade det patienten upplevde fysiskt och psykiskt på operationssalen. Slutsats: Perioperativ omvårdnad kan upplevas som säker likväl som osäker vård. Med personcentrerad omvårdnad kan upplevelsen av säkerhet främjas. Operationssalens miljö har betydelse där syn-, hörsel- och känselintryck påverkar upplevelsen av säkerhet. Med tydlig information, kunskap och vägledning upplevs säkerhet i den ovissa och osäkra situationen. Kontinuerlig verbal- och icke-verbal kommunikation där den perioperativa personalen visar på kompetens och pålitlighet skapar förtroende hos patienten som då upplever säkerhet. / Bakgrund: Operationssjuksköterskan ska ge säker vård och patienten ska också kunna känna sig trygg. Patientcentrerad vård är en förutsättning för säker vård. Genom att beskriva patientens egen upplevelse av säkerheten under den perioperativa vården kan patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser identifieras. Att förstå patientens upplevelse är grunden för att ge patientcentrerad vård och även säker vård. Sikta: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av trygghet under perioperativ omvårdnad. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Data samlades in via databaserna CINAHL och PubMed. 13 kvalitativa artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning och en kvalitativ innehållsanalys gjordes. Resultat: De två huvudkategorierna som identifierades var att vara en del av teamet och en utländsk miljö. Att vara en del av teamet beskrev patientens behov där känslor av tillit påverkade upplevelsen av säkerhet. En främmande miljö beskrevs genom auditiva och visuella intryck och fysiska och psykiska sinnen i operationssalen. Slutsats: Perioperativ omvårdnad kan upplevas som såväl säker som osäker vård. Ett patientcentrerat tillvägagångssätt kan främja upplevelsen av säkerhet. Operationssalens miljö påverkar upplevelsen genom auditivt och visuellt intryck och fysiska och psykiska sinnen. Tydlig information och vägledning bidrar till upplevelsen av säkerhet. Kontinuerlig kommunikation som visar kompetens och tillförlitlighet skapar förtroende och en känsla av trygghet.
98

Worse than Death? The Older Patient and Long-Term Outcomes after Emergency General Surgery

Ho, Vanessa P. 26 May 2023 (has links)
No description available.
99

The Effect of Closed versus More Liberal Visitation Policies on Work Satisfaction Beliefs and Nurse Retention.

Boswell, Suzanne M. 01 May 2004 (has links) (PDF)
Nurses believe that more liberal visitation policies will cause greater work overload and decrease the quality of patient care. The purpose of this study was to investigate the effect of a liberal visitation policy on work satisfaction, beliefs, and retention of nurses. In this study, nurses were asked to complete a survey before and after implementation of a more liberal visitation policy. The nurses were surveyed using Stamps (1997) Index of Work Satisfaction and the Boswell Beliefs Inventory. Statistical analyses were conducted to discover nurses level of satisfaction and beliefs related to the new policy. Results indicate that nurses were more dissatisfied with the components of pay, task requirements, and organizational policy six months after the new policy was implemented. Beliefs about the new policy did not change over the six month period. Increased dissatisfaction with work indicates that the policy did have an effect on work satisfaction of nurses.
100

Improving Self-management Skills through Youth Centered Communication

Johnson, Kiana, Mapel-Lentz, Sarah, McMorris, Barbara, Scal, P. 01 January 2015 (has links)
Purpose: We tested relationships between patient-centered communication (PCC), relatedness to health care providers, and autonomy around health care management among youth with and without mobility limitations (MLs) and examined whether the relationship between PCC and autonomy was mediated by how connected youth feel to their health care providers. Methods: Stratified multiple regression models were used to examine predicted associations for youth with and without MLs. Results: PCC was significantly associated with relatedness to health care providers and autonomy for managing health care among youth with and without MLs. After controlling for covariates, evidence of mediation was observed among youth without MLs but not for youth with MLs. Conclusions: For youth without MLs, mediation suggests that youth's connection to their health care provider contributes to higher levels of health-related autonomy. For youth with MLs, independent of feeling connected to health care providers, more frequent PCC resulted in higher levels of health-related autonomy.

Page generated in 0.0872 seconds