Thesis (M.A. (Nursing)) -- University of Limpopo, 2020 / Background: Patient satisfaction with nursing care is regarded as a significant factor in defining the perception of the quality of health care service received. In South Africa, and many other countries globally, the drive to deliver health services that attest to quality has become an incentive for obtaining the views of patients and determining their levels of satisfaction. Aim: The aim of this study was to determine factors associated with patients’ satisfaction regarding nursing care provided at the selected public hospitals in the Mopani District, Limpopo Province. Objectives: The objectives of this study were to identify and describe factors associated with patients’ satisfaction regarding nursing and to determine their satisfaction with the nursing care. Method/Design: The study applied a quantitative descriptive and cross-sectional design to determine and describe the factors associated with patient satisfaction regarding nursing care. A simple random sampling method was applied in the selection of the 201 respondents in the selected public hospitals. A self-administered questionnaire, the Patient Satisfaction with Nursing Care Scale was used to collect data from inpatients. The software used to analyse the data is Statistical Package for the Social Sciences program. Permission to collect data in the public hospitals was granted by the Limpopo Department of Health while ethical clearance was obtained from the Turfloop Research Ethics Committee. Results: The study found that 77% of the respondents indicated relatively high levels of satistfaction with the nursing care they received while 23% indicated significant dissatisfaction with their nursing care. Greater satisfaction was noted with regard to the following aspects of the nursing care: nurses’ respect of patients’ rights (89%); I have been given privacy by nurses (88%); nurses deliver care competently (87%) and nurses are skillful in performing procedures (86%). The study showed no relationship v between the gender, age, educational level and employment status of the respondents and their satisfaction in the domains of affective support, health information, professional-technical competencies and decisional control. However, a there was notable association between marital status and patients’ satisfaction in the decisional control domain. The wards to which patients were admitted to were also found to be associated with their satisfaction in the affective support domain Conclusion: The predominant factor contributing to the satisfaction of the respondents in this study was affective support. This was followed by professional technical competencies. Most respondents indicated dissatisfaction with the health information and decisional control afforded to them, particularly with regard to nurses’ involvement of the family in care. Key concepts: Patient, patient satisfaction, nursing care

Bakgrund: Övervikt definieras som ett tillstånd och kan innebära att man senare utvecklar fetma. Fetma är en kronisk sjukdom vilket kan försämra människors hälsa och välbefinnande och kräva en långsiktig behandling då fetma ökar risken för att vidare utveckla sjukdom. Patienter med fetma och övervikt behöver stödjande insatser för att öka välbefinnande och uppnå en hälsosammare livsstil. Hälso- och sjukvården ska arbeta utifrån ett respektfullt synsätt och motverka ohälsa.  Syfte: Att beskriva upplevelsen av bemötande inom hälso- och sjukvården hos patienter med fetma eller övervikt.   Metod: En beskrivande litteraturstudie där artikelsökningen genomfördes via databasen Pubmed. Författarna till föreliggande studie hittade sammanlagt 252 artiklar varav 11 kvalitativa artiklar som användes i resultatet.   Huvudresultat: Föreliggande studie består av två huvudteman, stödet och kommunikationens inverkan på bemötande samt relationen mellan patient och vårdpersonal. Stöd och kommunikation var ett återkommande ämne och det skilde sig från patient till patient hur de upplevde det från hälso- och sjukvården.  Relationen mellan patient och vårdpersonal ansågs vara betydande för patienterna i mötet med hälso-och sjukvården. Relationen skapade ett band och ökade motivationen hos patienterna. Slutsats: Upplevelser hos patienter med övervikt och fetma skiljer sig från varandra.  Patienter har olika uppfattningar om vad de ser som positivt och negativt i vården gällande deras vikthantering. Hälso- och sjukvårdens bemötande kan orsaka stigmatisering och känslan av skam som är vanligt förekommande bland patienter med övervikt eller fetma. Patienter ansåg att struktur och dagligt stöd av vårdpersonal och utbildning om övervikt och kost motiverade patienterna till att klara av en livsstilsförändring.

No description available.

Objetivo: Medir la satisfacción de los pacientes atendidos por alumnos de pregrado en centros odontológicos universitarios privados a nivel de Lima Metropolitana (Perú), en el año 2019 utilizando la herramienta Servqual modificada. Materiales y métodos: Este fue un estudio descriptivo, de tipo transversal observacional. Participaron 180 pacientes atendidos por alumnos de Pregrado en tres centros odontológicos universitarios privados de Lima Metropolitana. Los datos recopilados se analizaron utilizando el programa Stata ® v14.2 a través de las pruebas estadísticas que incluyeron pruebas de Wilcoxon, Mann-Whitney y Kruskal-Wallis. P <0,05 se consideró estadísticamente significativo. Resultados: Los resultados mostraron que el 65.56% de los pacientes se encontraron satisfechos luego de ser atendidos. Además, la media de la percepción de la calidad de los servicios prestados fue mayor a la de las expectativa en todas las dimensiones evaluadas. La brecha de satisfacción más alta fue de Capacidad de respuesta y la más baja, de Fiabilidad. Se halló insatisfacción en relación al factor tiempo y a la amabilidad prestada por parte del personal de atención. Conclusión: De acuerdo a los resultados obtenidos, es necesario realizar un plan de acción en relación a las preguntas “Que la consulta se realice en el horario programado”, “Que su atención se realice respetando la programación y el orden de llegada del paciente” y “Que durante su atención en el consultorio se respete su privacidad” de la encuesta Servqual, con el fin de aumentar el número de pacientes satisfechos en futuras atenciones. / Objective: Measure the satisfaction of patients attended by undergraduate students in private university dental centers at Lima Metropolitana (Peru), in the year 2019, using the modified Servqual tool. Materials and methods: This was a descriptive and observed cross-sectional study. 180 patients attended by undergraduate students in three private university dental centers in Lima Metropolitana participated in this study. The collected data were analyzed using the Stata ® v14.2 program through statistical tests including Wilcoxon, Mann–Whitney and Kruskal-Wallis tests. P < 0.05 was considered statistically significant. Results: Results showed that 65.56% of the patients were satisfied after being treated. In addition, on average, the perception of the quality of the services provided was greater than the expectation in all the dimensions evaluated. The highest quality gap was Responsiveness and Reliability, the lowest. Dissatisfaction was found regarding the time factor and the kindness provided by the care staff. Conclusion: According to the results obtained, it is necessary to carry out an action plan according to the questions "That the consultation be carried out at the scheduled time", "That your care is carried out respecting the programming and the order of arrival of the patient" and " That their privacy be respected during their care in the office” from the Servqual survey, in order to increase the number of satisfied patients in future care. / Tesis

Many individuals experience barriers to accessing medical care, especially in rural areas. Some barriers are attitudinal and represent perceptions of quality care. Patient satisfaction and perceived need for medical care are two such attitudinal barriers related to health care utilization, yet the relationship between these variables has not been explored. Using data from an online survey, the current study examined the association between these variables, and further, whether rurality status moderated this association. Results indicated a significant correlation between patient satisfaction and perception of need. Although the overall moderation model was significant, perception of need was not significantly associated with patient satisfaction, and rurality status did not significantly moderate the relationship. However, the covariates of sexual orientation and income did significantly predict patient satisfaction. This study highlights the complex associations of patient satisfaction, as well as the importance of social determinants of health in patients’ perceptions of quality of care.

Bakgrund   Sexuellt våld är ett utbrett folkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen. Det sexuella våldet kan komma att påverka kvinnors fysiska och psykiska hälsa livet ut. I vården sker möten ständigt och för hälso- och sjukvårdspersonal ingår det i den professionella hållningen att oavsett omständigheter främja ett gott bemötande gentemot patienten. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar i mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor, då mötet kan komma att påverka kvinnans möjligheter till stöd, återhämtning och tillit till vården. Syfte  Syftet med studien var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser och erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna togs fram med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. De valda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet visade att positiva upplevelser och erfarenheter präglades av god kommunikation som genomsyrades av empati, respektfullhet och lyhördhet. I sin tur präglades negativa upplevelser och erfarenheter av okunskap hos personalen, dömande attityder och väntetid. Likaså lyftes lugn och avskild vårdmiljö, möjlighet att välja personal samt tillräcklig uppföljning och stöd som faktorer som saknades i mötet.  Slutsats Sexuellt våldsutsatta kvinnor hade både positiva och negativa upplevelser och erfarenheter av hälso- och sjukvården och flera aspekter saknades i mötet. Med hjälp av ökad kunskap om kvinnors utsatthet och förbättrad förståelse för sexuellt våldsutsatta kvinnors upplevelser och erfarenheter kan nya riktlinjer kring omhändertagandet utformas och därmed förbättra vården och lindra lidande. / Background Sexual violence is a widespread public health problem affecting women around the world. Sexual violence may affect women's physical and mental health throughout life. In healthcare encounters occur regularly and for personnel within healthcare, it is part of the professional attitude to promote a rewarding treatment to the patient, regardless of the circumstances. Health services have a great responsibility in the encounter with sexually abused women, as the encounter may affect the woman's opportunities for support, recovery and trust for healthcare. Aim The purpose of this study was to describe sexually abused women’s experience of their encounter with healthcare. Method A non-systematic literature review was conducted and resulted in 15 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed and through manual searches. The included articles were reviewed using Sophiahemmet University’s template for quality assessment and the results were analyzed with a thematic analysis approach. Results The results showed that positive experiences were characterized by good communication based on empathy, respect and sensitivity. In contrast, negative experiences were characterized by ignorance among the staff, judgmental attitudes and waiting time. Likewise, a calm and secluded care environment, the freedom to choose staff and sufficient support and follow-up were highlighted as factors that were lacking in the encounter. Conclusions Sexually abused women had both positive and negative experiences of health care, and several aspects were missing in the encounter. With the help of increased knowledge about women's vulnerability and an improved understanding of sexually abused women experiences, new guidelines regarding care can be developed, and thereby improve care and alleviate suffering.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt. Akutsjukvård bedrivs prehospitalt, hospitalt men även inom öppenvården och här vårdas tusentals patienter varje dag. Miljön inom akutsjukvården är hektisk och förändras snabbt. Dessutom är akutmottagningarna överbelagda relaterat till minskat antal sjukhussängar vilket påverkar patientsäkerheten och patientens vård. Arbetsuppgifterna för akutsjuksköterskan är kraftigt varierande och ställer höga krav på dennes kompetens för att möta patientens behov på ett personcentrerat sätt. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Metoden som använts för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt med hjälp av en systematisk metod. Datainsamlingen har utförts i Public/Publisher Medical Literature On-Line och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. I studien inkluderades sedan 20 artiklar som hade kvalitativ och kvantitativ ansats och dessa har analyserats med en integrerad analys, vilket skapade sex kategorier och två teman. Utifrån två kategorier framkom det i resultatet att patienternas tillfredsställelse med vården ökade om sjuksköterskorna vårdade patienterna som individer och inte ett sjukdomstillstånd. I sjuksköterskans vårdande var det viktigt med ett vänligt bemötande, att sjuksköterskan var artig och hade medkänsla samt behandlade patienten med respekt och värdighet. När sjuksköterskorna lyssnade omsorgsfullt på patienten var detta en annan faktor som ökade patientens tillfredsställelse av sitt besök. En faktor som påverkar patientens tillfredsställelse var väntetiden och var starkt kopplat till information. Att erhålla information vad patienten väntade på, att få kontinuerliga uppdateringar och en uppskattad väntetid ökade tillfredsställelsen och gjorde att patienten inte kände sig bortglömd. Vår slutsats är att resultatet påvisar att det är många faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse i kontakten med specialistsjuksköterskan inom akutsjukvården. Genom kunskap om vilka faktorer som påverkar patienttillfredsställelsen kan specialistsjuksköterskan utveckla sitt patientnära arbete och fortsätta utveckla den personcentrerade vården. / Emergency care is provided 24 hours a day. Emergency care is provided prehospital, hospital but also in primary care and cares for thousands of patients every day. The environment in emergency care is hectic and changing rapidly. In addition, the emergency rooms are overcrowded related to a reduced number of hospital beds, which affects patient safety and patient care. The tasks of the emergency nurse vary greatly and place high demands on his or her competence in order to meet the patient's needs in a person-centered manner. The aim of the study was to illustrate factors that affect the patient's satisfaction in contact with advanced nurse in emergency care. The method used to answer the aim is a general literature review using a systematic method. The data collection has been performed in Public / Publisher Medical Literature On-Line and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The study included 20 articles that had a qualitative and quantitative approach, and these have been analyzed with an integrated analysis, which created six categories and two themes. Based on two categories, the results showed that patients' satisfaction with care increased if the nurses cared for the patients as individuals and not as a disease or condition. In the nurse's care, it was important to have a friendly attitude, that the nurse was polite and had compassion and treated the patient with respect and dignity. When the nurses listened carefully to the patient, this was another factor that increased the patient's satisfaction with their visit. One factor that affects patient satisfaction was the waiting time and was strongly linked to information. Receiving information about what the patient was waiting for, getting continuous updates and an estimated waiting time increased satisfaction and made the patient not feel forgotten. Our conclusion is that the results show that there are many factors that affect the patient's satisfaction in contact with the advanced nurse in emergency care. Through knowledge of the factors that affect patient satisfaction, the advanced nurse can develop her work close to the patient and continue to develop the person-centered care.

Many scholars have written about the role of spirituality in health care. One mechanism for incorporating spirituality into the care of patients is to integrate clinically trained chaplains into hospital care teams. We examined in a mixed-methods fashion, the effects of this type of integrated care team within a teaching hospital setting. The quality and impact of chaplain involvement were studied from patient and physician-in-training perspectives, using data from more than 200 patients and physicians in training. Findings clearly show that clinically trained chaplains can contribute meaningful expertise and real value to the quality and comprehensiveness of patient and physician experiences.

Bakgrund   Huvuduppdraget för akutmottagningar är att ta emot och stabilisera patienter som är i behov av omedelbart medicinskt omhändertagande. Patienter förväntar sig en snabb process med korta genomströmningstider och ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården och att den ska vara tillgänglig när behovet för vård uppstår (Region Stockholm, 2013). De utmaningar som finns på akutmottagningar såsom väntetider, resursbrister och kontinuitet resulterar i att patientens förväntningar ej stämmer överens med verkligheten som råder på en akutmottagning. För att vårdpersonalen ska kunna bemöta patienter på ett så bra sätt som möjligt är det därför av vikt att beskriva vilka faktorer som påverkar patienters upplevelse av besök på akutmottagning. Syfte Syfte var att undersöka patienters upplevelse av besök på akutmottagning. Metod  För att svara på syftet användes en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar publicerade 2012-2022. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt genomfördes manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och innehållet analyserades för att sammanställas i fyra huvudkategorier: upplevelse av vårdbehov, att vara patient, mötet med vårdpersonalen och upplevelse av väntan och prioriteringssystem.  Resultat Utifrån huvudkategorierna skapades sex subkategorier, där patienters upplevelse av besök på akutmottagning beskrivs. Patienters anledning till att uppsöka akutmottagning, patientens upplevelse att få uppmärksamhet och bli respekterad, patientens förtroende för vårdpersonalen, bristande kommunikation och information, patientens upplevelse av delaktighet, långa väntetider och känslan av att bli bortglömd. Slutsats Resultatet visade på både positiva och negativa upplevelser, men majoriteten var negativa. Ur ett patientperspektiv visade resultatet på att kommunikation och information viktiga parametrar. Genom att informera patienten vid triageringen och förbereda inför väntetiden bidrar det patientens upplevelse av bemötande ökar och bidrar även till ökad tillfredsställelse. Resultatet påvisade även att patienternas upplevelse förbättrades när vårdpersonalen lyssnade aktivt, gjorde patienterna delaktiga i vården och visade respekt för patienternas integritet. Upplevelsen kan därmed förbättras genom att vårdpersonalen använder sig av relativt enkla insatser för att öka patienternas tillfredsställelse av besök på akutmottagningen. / Background The primary designated responsibility for emergency departments (ED) is to receive and stabilize patients who are in need of immediate medical care. The expectation of the patient is a fast process with short throughput times and they place ever higher demands on healthcare and that it should be available when the need for care arises. The typical challenges that exist in ED, such as waiting times, lack of resources and continuity, often result in the expectation of the patient not being in line with the prevailing reality in an ED. In order for the care staff to be able to treat patients in the best possible way, it is therefore important to describe the factors that affect the experience of patient visits to the ED. Aim The purpose was to investigate the experience of patient visits to the emergency department. Method To answer the purpose, a non-systematic literature review based on 19 scientific articles published in 2012-2022 was used. The searches were performed in the PubMed and CINAHL databases, and manual searches were performed. The articles were quality reviewed and the content was analyzed and compiled into four main categories: experience of care needs, being a patient, meeting with care staff and experience of waiting and prioritization systems. Results Based on the main categories, sex subcategories were created, in which the patient experiences of visits to the emergency department are described. The patient's reason for seeking emergency care, the patient's experience of receiving attention and being respected, the patient's trust in the care staff, lack of communication and information, the patient's experience of participation, long waiting times and the feeling of being forgotten. Conclusions The results showed both positive and negative experiences, but the majority were negative. From a patient perspective, the results showed that communication and information are important parameters. By informing the patient during the triage and preparing for the waiting time, it contributes to the patient experience of the overall treatment and also contributes to increased satisfaction. The results also showed that the patient experience improved when the care staff listened actively, made the patient involved in the care and showed respect for patient integrity. The experience can thus be improved by the care staff using relatively simple measures to increase patient satisfaction with visits to the emergency department.

Hintergrund: Die Bedeutung der intra- und postpartalen Betreuungserfahrung für die psychische und physische Gesundheit von Mutter und Kind ist weitgehend anerkannt. Aktuelle Daten aus größeren Untersuchungen im deutschen klinischen Kontext liegen nicht vor. Die Evidenzen zur Betreuungszufriedenheit in Abhängigkeit vom Geburtsmodus sind uneinheitlich, der Einfluss einzelner Betreuungsdimensionen auf die Gesamtzufriedenheit ist speziell im Bereich der postpartalen Versorgung wenig untersucht. Ziel: Ermittlung der Dimensionen der intra- und postpartalen Betreuungserfahrungen in deutschen Kliniken, Analyse des Einflusses des Geburtsmodus auf diese Dimensionen sowie Prüfung des Einflusses der Dimensionen auf die Betreuungszufriedenheit insgesamt. Methode: Analyse der Daten aus 235 postalischen Befragungen in 129 geburtshilflichen Abteilungen, durchgeführt vom Picker Institut Deutschland gGmbH zwischen 2002 und 2009. Teilnehmerinnen: 16.315 Wöchnerinnen, die ihr Kind nach der vollendeten 37. Schwangerschaftswoche in einem deutschen Krankenhaus zur Welt gebracht haben. Ergebnisse: Ermittelt wurden 9 Dimensionen, die die intra- und postpartale Betreuung, die postpartale Schmerzlinderung sowie Hotelaspekte der Versorgung im Krankenhaus abbilden. Generell zeigte sich eine hohe Zufriedenheit, jedoch wird die postpartale Betreuung kritischer beurteilt als die intrapartale Betreuung. Es zeigte sich eine unterschiedliche Betreuungszufriedenheit bei Frauen mit geplanter und ungeplanter Sectio, mit einer Tendenz zu höherer Unzufriedenheit bei letzteren. Im Vergleich zu Frauen mit vaginaler Geburt sind Frauen mit geplantem Kaiserschnitt mit der ärztlichen Betreuung zufriedener (OR 0,7, 99% KI 0,6 - 0,9), Frauen mit ungeplantem Kaiserschnitt mit der Hebammenbetreuung unzufriedener (OR 1,5, 99% KI 1,3 - 1,9) und Frauen sowohl mit geplanter als auch ungeplanter Sectio mit der postpartalen Schmerzlinderung unzufriedener (OR 1,8, 99% KI 1,5 - 2,1 bzw. OR 1,8, 99% KI 1,6 - 2,0). Die Dimension Betreuung auf der Wochenbettstation weist den mit Abstand stärksten Einfluss auf die Zufriedenheit mit der klinischen Betreuung insgesamt auf. Darüber hinaus sind es vor allem die Dimensionen mit Fokus auf der Interaktion mit den betreuenden Fachkräften, die maßgeblich die Gesamtzufriedenheit beeinflussen. Der subjektive Gesundheitszustand, die Zuversicht, mit dem Kind zuhause zurecht zu kommen, und die Verweildauer erwiesen sich als weitere wichtige Prädiktoren der Zufriedenheit mit den Betreuungsdimensionen und der Gesamtzufriedenheit. Schlussfolgerung: Die maßgebliche Bedeutung der interpersonellen Betreuungsaspekte sowie die kritischere Beurteilung der postpartalen Betreuung im Vergleich zur intrapartalen bestätigen sich auch für den deutschen klinischen Kontext. Der Geburtsmodus scheint insbesondere für die Zufriedenheit mit der intrapartalen Betreuung sowie der postpartalen Schmerzlinderung eine Rolle zu spielen. Die größere Unzufriedenheit mit der postpartalen Schmerzlinderung bei Kaiserschnittgeburt deutet auf die Notwendigkeit eines effektiveren Schmerzmanagements hin. Vor dem Hintergrund der negativen Auswirkungen starker Schmerzen auf den Aufbau der Mutter-Kind-Beziehung sollte die Entscheidung zum geplanten Kaiserschnitt ebenso wie der Einsatz von Interventionen, die einen ungeplanten Kaiserschnitt begünstigen, sehr sorgfältig abgewogen werden. Den konstituierenden Dimensionen und Einflussfaktoren der postpartalen Betreuungszufriedenheit sollte mehr Aufmerksamkeit gewidmet werden, insbesondere mit Blick auf effektive Betreuungskonzepte und eine systematische Verzahnung mit der ambulanten Betreuung.