Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen. Målsättningen med den postoperativa smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta uppstår överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. En förberedd och välinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bättre. Syftet med litteraturstudien var att undersöka forskning om sambandet mellan preoperativ information till patienten och patientens upplevelse av postoperativ smärta. Sammanställningen av 10 vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys där fem olika kategorier kunde urskiljas. Resultatet visade att preoperativ information ledde till minskad postoperativ smärta men andra vinster kunde också identifieras. Andra vinster var minskad oro, ökad rörlighet och en känsla av bättre preoperativ förberedelse. Vid snabbare mobilisering sågs ett samband med tidigare hemgång. Inför utskrivning efterfrågades mer information för att hantera smärta och eventuella komplikationer. Dessutom visade resultatet att patienten önskade mer information om vem som skulle kontaktas vid eventuella frågor eller komplikationer. I takt med att ett förändrat informationssamhälle utvecklas, kommer sannolikt nya informationsmetoder att behövas. / Despite similar surgical procedures, it is our experience that it may differ greatly between the need for postoperative pain relief. Perhaps the patients receive inadequate preoperative information, which could result in unnecessary anxiety, which in turn may affect the postoperative pain experience. The aim of the postoperative pain treatment should be to prevent the pain rather than alleviating it. It is important to prevent postoperative pain in general, result in reduced occurrence of chronic pain syndromes. A well prepared and informed patient can manage the postoperative situation better. The aim of this study was to examine research on the relationship between preoperative patient information and patient experience of postoperative pain. The compilation of 10 scientific and peer-reviewed articles resulted in an analysis in which five different categories could be discerned. The results showed that preoperative education led to reduced postoperative pain, but other gains were also identified. Other benefits were reduced anxiety, increased mobility and a sense of being better preoperative prepared. The rapid mobilization was associated with earlier discharge. Before leaving hospital, patients requested more information to manage pain and possible complications. In addition, results showed that the patient wanted more information about who should be contacted with any questions or complications. As a changing information society develops, new methods of information will likely be needed in practice.

Cehic, A & Meijer, S. Gruppundervisning för individer med diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns stöd i vetenskaplig litteratur för att gruppundervisning för individer med typ 2-diabetes stimulerar till livsstilsförändringar. Författarna ville även belysa vilka faktorer i undervisningen som är viktiga. Litteraturstudien är genomförd efter modell av Friberg (2006). Tio kvantitativa artiklar ligger till grund för resultatet. Detta visar på starkt stöd för att gruppundervisning stimulerar typ 2-diabetiker till livsstilsförändringar. Viktiga faktorer i undervisningen var att den som ledde undervisningen hade förtrogenhetskunskap om diabetes, att undervisningen byggde på empowerment och/eller problembaserat lärande och stimulerade till aktiv medverkan av gruppdeltagarna, samt att utbildningen hade långtidsuppföljningar. Ingen skillnad sågs mellan undervisning som leddes av olika yrkeskategorier. Ytterligare forskning med fler studier med långtidsuppföljning samt kvalitativa studier av individernas egna upplevelser är önskvärda. / Cehic, A & Meijer, S. Group education for individuals with type 2 diabetes. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.The aim of this review was to examine if there is support in scientific literature that group education for individuals with type 2 diabetes encourages lifestyle changes. The authors also wished to describe what factors in group education are important. A model of Friberg (2006) was used as method for the review. The result, based on 10 quantitative articles, shows strong support for group education encouraging type 2 diabetics to make lifestyle changes. Important factors in education were familiarity of diabetes in the educators and education based on empowerment and/or problem based learning. Also was long term follow-up of the education groups important. No differences were seen in the results between groups led by different professions. Further research, more long-term studies and qualitative studies of how patients experience group education, is required.

No description available.

Bakgrund: Perkutan koronar intervention (PCI) är en etablerad behandling vid myokardiell infarkt men utförs även som planerat ingrepp vid angina pectoris. Efter en PCI kan patienten uppleva en förändrad livsvärld vilket kan påverka den psykiska hälsan negativt. Syfte: Syftet var att beskriva kranskärlspatienters upplevelser av psykisk hälsa inom det första året efter att ha genomgått PCI. Metod: En litteraturöversikt genomfördes som utgick från tolv artiklar med kvalitativ design där resultatet var byggt utifrån ett patientperspektiv. Publicering av artiklarna gjordes från 2008 till 2021. Data samlades in via databaserna Cinahl och Pubmed, vilken analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; ängslan över återhämtning efter utskrivning efter PCI, oro och rädsla över återgång till vardagen efter PCI samt en förändrad syn på livet efter PCI. Vidare identifierades sex underkategorier; behov av stöd och rehabilitering första tiden efter behandlingen, önskan om tillgänglig rådgivning om kvarvarande symtom och medicinering, osäkerhet i fysiska förmågor, rädsla över nya hjärthändelser, ökad meningsfullhet och drivkraft i att ta ansvar över levnadsvanor. Slutsats: Studien visar att behovet av tillgänglig rådgivning och uppföljning är en viktig faktor att beakta i patientens eftervård för att främja den psykiska hälsan. Vidare forskningsförslag är en intervjustudie för att kartlägga upplevda behov relaterat till tiden efter PCI. / Background: Percutaneous coronary intervention (PCI) is an established treatment of myocardial infarction but is also performed as a planned procedure during angina pectoris. After a PCI the patient may experience a changed life-world, which can negatively affect mental health. Aim: The aim was to describe coronary heart disease patients' experiences of mental health within the first year after undergoing PCI. Method: A literature review with a qualitative design was conducted including twelve studies that focused on the experiences from the perspective of the patients. The articles were published from 2008 to 2021. Data was collected through the databases Cinahl and Pubmed. Data was analyzed by the method of Friberg. Results: The results revealed three categories; anxiety about recovery after discharge after PCI, anxiety and fear over the return to everyday life after PCI, as well as a changed view of life after PCI. Furthermore, six subcategories were identified; need for support and rehabilitation the first time after the treatment, a desire for available advice on residual symptoms and medication, uncertainty in physical abilities, fear of new heart events, increased meaningfulness and the drive to take responsibility for lifestyle habits. Conclusion: The need for available counseling and follow-up is an important factor to consider to promote mental health. Further research to map perceived needs post PCI is needed.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat. Resultatet av studien blev att patienter generellt är nöjda med informationsmängden men önskar mer information om smärta och smärtbe-handling och om hur komplikationer kan förebyggas. / Information is an important part of a nurse’s work and her pedagogic skills are put to the test. Surgery is an important event in a patient’s life and it is well known that patients often are unsatisfied with the information they receive. The objective of this essay was to retrieve deeper knowledge of what information patients want before an operation and their experiences of the information they do receive. This was done by a literature review in which scientific articles were searched for, critically examined and the results from twelve finally chosen articles were com-piled into a common result. The result of the study was that patients generally are satisfied with the amount of information they receive but they wish more informa-tion about pain and pain treatment and about how complications can be prevented.

No description available.

Bakgrund   Det spås att 1,3 miljarder människor kommer att lida av diabetes år 2050, där typ 2-diabetes är den främsta orsaken till den snabba ökningen. Ohälsosamma livsstilsvanor kombinerat med ärftlighet och ålder ökar risken för att drabbas av sjukdomen. Behandling av typ 2-diabetes innefattar medicinering samt livsstilsförändringar för att uppnå god egenvård och stabila blodglukosvärden. Vårdpersonal spelar en viktig roll i att involvera och motivera personer med typ 2-diabetes till egenvård. Det finns ett behov av att belysa patientutbildningar som stödjer egenvård och sprida framgångsrika exempel för att främja god hantering av sjukdomen. Syfte  Att belysa patientutbildningar för stöd till egenvård hos vuxna med typ 2-diabetes. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats har genomförts. Systematisk datainsamling genomfördes för att inhämta artiklar från databaserna PubMed och CINAHL, med hjälp av identifierade sökord. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudteman framkom ur sammanställningen av studiens resultat - Utbildningar för ökad kunskap och motivation samt Stärkt egenvårdsförmåga. Kunskap och utbildning har visat sig spela en betydande roll för att möjliggöra för patienter med typ 2-diabetes att genomföra nödvändiga livsstilsanpassningar och utöva god egenvård. En känsla av kontinuerligt stöd har visat sig vara en viktig motivationsfaktor. Resultatet visade att patienter som känner stöd är mer benägna att ta ansvar för sin egenvård och därmed minska risken för komplikationer och uppleva god livskvalitet trots sjukdom.  Slutsats Oavsett utbildningsmetod är deltagarnas engagemang och motivation till förändring avgörande faktorer. Grupputbildningar och individuella interventioner ger positiva resultat av ökad sjukdomskunskap och motivationen för egenvård. Personcentrerad vård är av största vikt för att säkerställa framgången för patientutbildningar för personer med typ 2-diabetes. / Background It is projected that 1.3 billion people will suffer from diabetes by 2050, type 2 diabetes being the primary cause of its rapid increase. Poor lifestyle habits combined with heredity and age increase the risk of type 2 diabetes. Treatment involves medication and lifestyle changes. Healthcare professionals play a crucial role in involving and motivating patients towards self-care. There is a need to highlight education programs that support self-care and spread examples to promote better management of the disease. Aim To highlight patient education that encourages self-care to adults with type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review was conducted, analyzing 13 scientific original articles using both qualitative and quantitative approaches. Systematic data collection was carried out to retrieve articles from the databases PubMed and CINAHL, using identified search terms. Articles underwent a quality assessment based on the evaluation criteria for scientific classification and quality from Sophiahemmet University. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis.  Results Two main themes emerged in the compilation of the results - Education for increased knowledge and motivation, and Enhanced self-care ability. Knowledge and education play significant roles in enabling patients with type 2 diabetes to make necessary lifestyle adjustments and practice good self-care. A sense of support has proven to be a motivating factor. Patients who feel supported are more likely to take responsibility for their self-care, reducing the risk of complications and can experience a good quality of life despite their disease. Conclusions Regardless of education method, a participant's commitment and motivation to change are crucial factors. Both group training and individual interventions yield positive results in disease knowledge and motivation for self-care. Person-centered care is essential in ensuring the success of self-care programs for individuals with type 2 diabetes.

Una intervención quirúrgica desencadena muchas emociones principalmente negativas como la ansiedad siendo éste muy frecuente dependiendo de varios factores, dentro de ellos la información que el paciente previamente recibe. La educación brindada antes de un acto quirúrgico es parte importante de la atención de enfermería porque atenúan la inquietud del individuo y evita posibles complicaciones después de la cirugía. Es por ello que se plantea realizar el estudio denominado efectividad de una intervención educativa de enfermería para disminuir la ansiedad del paciente con cirugía electiva en su etapa preoperatoria, planteando la siguiente pregunta ¿Es efectiva la intervención educativa de enfermería para disminuir la ansiedad del paciente con cirugía electiva en su etapa preoperatoria? Teniendo como objetivo determinar si la intervención educativa de enfermería es una herramienta eficaz para disminuir la ansiedad el paciente quirúrgico con cirugía electiva. Se llevó a cabo un estudio secundario empleando una metodología de enfermería basada en la evidencia (EBE). Para la recopilación de datos, se consultaron diversas bases de datos: BVSalud, PubMed Health, Scielo, Elsevier, Medes, Science, Redalyc, encontrándose 360 artículos de los cuales se eligieron 10 y se sometieron a la síntesis de evidencia mediante la guía de validez aparente de Gálvez Toro; escogiendo un ensayo clínico, el cual se analizó con la lista CONSORT y hallando como respuesta a la pregunta que, sí es efectiva la intervención educativa de enfermería para decrecer la ansiedad del individuo con cirugía electiva en su etapa preoperatoria. Presentando un nivel de evidencia 1+A según SIGN. / A surgical intervention triggers many emotions, mainly negative, such as anxiety, which is very frequent depending on several factors, including the information that the patient previously receives. The education provided before a surgical procedure is an important part of nursing care because it attenuates the individual's anxiety and prevents possible complications after surgery. For this reason, the study called effectiveness of an educational nursing intervention to reduce the anxiety of the patient with elective surgery in its preoperative stage is proposed, posing the following question: Is the educational nursing intervention effective in reducing the anxiety of the patient with elective surgery in its preoperative stage? With the objective of determining whether the educational nursing intervention is an effective tool to reduce the anxiety of the surgical patient with elective surgery. A secondary study was carried out using an evidence-based nursing methodology (EBE). For data collection, various databases were consulted: BVSalud, PubMed Health, Scielo, Elsevier, Medes, Science, Redalyc, finding 360 articles of which 10 were chosen and subjected to evidence synthesis using the apparent validity guide of Gálvez Toro; choosing a clinical trial, which was analyzed with the CONSORT list and finding as an answer to the question that, is nursing educational intervention effective in decreasing the anxiety of the individual with elective surgery in its preoperative stage. Presenting a level of evidence 1 + A according to SIGN.

Yes / COPD (chronic obstructive pulmonary disease) is a medical condition that encompasses several chronic, progressive, and severe respiratory illnesses, such as emphysema and chronic bronchitis. COPD is the 4th most deadly disease in the world and its prevalence is expected to increase. Despite the abundance of information on the disease’s etiology, pathophysiology, and treatment possibilities, it has long been underdiagnosed and underreported for a long time, particularly in developing countries. The symptoms of COPD result in significant impairments and significant impact on quality of life. COPD is the third leading cause of death in Pakistan. According to the published literature, COPD has been found to be associated with a serious economic burden, either the direct cost to healthcare systems in the form of frequent hospital admissions or indirect costs to patients suffering from COPD. Despite the availability of excellent medication, COPD treatment goals are frequently not achieved resulting in poor management of COPD. The recent studies revealed that due to the missing role of Pharmacists in most of the public sector hospitals of Pakistan, the COPD disease management protocols are not being properly followed. Pharmacists can help the healthcare system by implementing these management protocols that focus on patient education about the disease, prescribed medications, and proper inhalation techniques. Furthermore, the pharmacists as an effective healthcare’s team member properly educate the patients about the ongoing assessments and their willingness to follow treatment. / Researchers Supporting Project Number (RSP2023R161), King Saud University, Riyadh, Saudi Arabia. We are also thankful to Higher Education Commission (HEC) Pakistan for providing grant under the National Research Program for Universities- NRPU Ref No. 20–14413/NRPU/R&D/HEC/2021

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som drabbar miljontals människor runt om i världen, och antalet personer som får diagnosen ökar varje år. Förekomsten av sjukdomen är till stor del kopplad till ohälsosamma livsstilsvanor, såsom dålig kost, otillräcklig fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och rökning. Sjukdomen kräver förändringar i livsstil och egenvård. I syfte att stödja egenvård är patientutbildning en viktig aspekt i vården av personer med typ 2-diabetes. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskeledd patientutbildning i egenvård. Metod: En litteraturöversikt där systematisk sökning genomfördes i databaser CINAHL, PubMed och PsycInfo. Det var begränsat till artiklar som publicerats den senaste 10 åren, skrivna på engelska och enbart vuxna. Sexton artiklar inkluderas, varav femton kvalitativa och med blandad metod. En induktiv innehållsanalys genomfördes utifrån Tomas och Hardens tematiska analys i tre steg. Resultat: Resultatet visade varierande upplevelser av patientutbildning som gavs av sjuksköterska, och det framkom olika faktorer som hade betydelse för egenvård. Resultatet presenteras genom två huvudteman: (1) Upplevelser av kunskap och information (2) Betydelse av relationer och stöd för lärande. Slutsats: Sjuksköterskeledd patientutbildning hade positiv effekt på deltagarnas kunskap om sjukdomen, och ökade förståelse för egen roll och ansvar. Sjuksköterskor uppfyller en viktig roll i att utbilda, stödja och skapa förutsättningar för egenvård. Det framkom även vissa kunskapsluckor och barriärer som gör det svårt för patienter att omsätta kunskapen i det dagliga livet. Vidare forskning i området är nödvändigt för att främja egenvården. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that affects millions of people around the world, and the number of people being diagnosed is increasing every year. The occurrence of the disease is largely linked to unhealthy lifestyle habits, such as poor diet, insufficient physical activity, overweight/obesity, excessive alcohol consumption and smoking. The disease requires changes in lifestyle and self-care. Patient education is therefore an important aspect in the care of people with type 2 diabetes. Aim: A literature review that highlights how patients with type 2 diabetes experience nurse-led patient education in self-care. Methods: A literature review in which a systematic search was carried out in databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. It was limited to articles published in the last 10 years, written in English and adults only. Sixteen articles are included, of which fifteen are qualitative and with a mixed method. An inductive content analysis was carried out using Tomas and Harden's three step thematic analysis. Results: The results showed varying experiences of patient education given by nurses, and different factors emerged that were important for self-care. The results are presented through two main themes: (1) Experiences of knowledge and information (2) Importance of relationships and support for learning. Conclusions: Nurse-led patient education had a positive effect on the participants' knowledge of the disease, and increased understanding of their own role and responsibility. Nurses fulfill an important role in educating, supporting, and creating conditions for self-care. There were also certain knowledge gaps and barriers that made it difficult to implement the knowledge in daily life. Further research in the area is necessary to promote self-care.