Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök. Sjuksköterskan skall möta dessa patienter genom att vara närvarande, lugn, lyssna och skapa en relation genom kommunikation. 11 artiklar har analyserats med deduktiv ansats. Resultatet har innefattat tre rubriker, att möta patientens behov, att ge stöd i relationen och att främja reflektion, som var relevanta för syftet. Relationen mellan patient och sjuksköterska är grundläggande i den suicidnära patientens behandling. Patienten skall känna sig sedd, som en jämlike, respekterad och accepterad som individ. Sjuksköterskan bör vara förberedd innan en relation inleds, genom att vilja se den unika individen och lyssna till patientens behov. Mot bakgrund av resultatet behövs mer utbildning om individualiserad vård och mer reflektion kring hur sjuksköterskan bemöter patienten.

Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs. Slutsats: Den mest framträdande aspekten av gott bemötande beskrevs som förmågan att kunna ta sig tid att lyssna på patienten, och den mest framträdande aspekten av mindre bra bemötande beskrevs som brist på denna förmåga. / Background: There are few studies focusing on the patients’ perspective of psychiatric care. However, this perspective is important, as it offers insight in the care received from the patient’s view point. Aim: The aim of this study was to describe how the patients in a psychiatric ward perceive the caregiving behavior of the ward’s nurses. Method: Semi-structured interviews analyzed through qualitative content analysis. Result: Analysis of the data resulted in four main categories describing aspects of good and less good caregiving behavior as perceived by the patients. The categories were: The importance of being seen and validated by the staff, The staff’s attitudes and behavior towards the patients, Wishes and expectations regarding the staff and How non-verbal communication affects the way the care giving behavior is perceived. Conclusion: The most prominent aspect of good caregiving behavior was described as the nurse’s ability to take the time to listen to the patient, and the most prominent aspect of a less good caregiving behavior was described as insufficiency in this ability.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur de uppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiska vuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av denna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär. Kommunikationen måste fungera med patienten, det är viktigt att sjuksköterskan ser till att vara tillgänglig och att aktivt lyssna och vara lyhörd. Sjuksköterskan tänker på att kroppsspråket ska visa samma som det som sägs verbalt och använder medvetet kroppskontakt som en form av kommunikation. Öppenhet och respekt ska förmedlas så patienten känner och vill vara involverad i sin vård. Sjuksköterskan måste ibland tackla patientens tidigare sjukvårdserfarenheter. Det är också av värde att sjuksköterskan är medveten om sina egna begränsningar vilket underlättar bemötandet med patienten. Ett tecken på ett gott bemötande är när patienten visar trivsel och har förtroende för sjuksköterskan. Ett gott bemötande betyder också mycket för sjuksköterskan själv. / The aim of this study was to describe experienced registrered nurses (RNs) reflections regarding creating a good interaction with patients i.e how the RNs are/behave towards patients, how the RNs come across. The study had a descriptive design and was conducted as six semi structured interviews with experienced RNs, all working on different adult somatic wards. The results were analysed using qualitative content analysis. It highlighted the importance of creating an open atmosphere by being available and the key aspects of communication such as, actively listening and being perceptive to the unspoken word. Consciously mirroring their own spoken word with their body language and using body contact also conveyed positive communication to patients. Conveying open mindness and respect motivated patients to be involved in their own care. The RNs had to be aware of past patient hospital experiences and being self aware, in particular of their own limitations, benefitted both patients and RNs. Positive effects were shown when patients responded with signs of well-being and faith in the RNs. When RNs came across well generated this too personal satisfaction for the RNs.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ., 2006.

Lic.-avh. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 2 uppsatser.