Kronisk smärta är ett samhällsproblem med stor påverkan på människors liv och som innebär höga kostnader för vården. Tillståndet skapar frustration för både patienter och vårdpersonal på grund av att det saknas effektiv behandling och det är svårt att förklara smärtans uppkomst om ingen somatisk diagnos finns. Detta ledder till att patienterna blir misstrodda och nonchalerade eller sedda som fuskare som vill utnyttja välfärden. Många blir misstänkta för drogberoende och empati saknas i möten med vården. Som en konsekvens tappar patienterna tillit till vården och undviker till och med att söka vård överhuvudtaget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av bemötande inom vården hos patienter med kronisk smärta. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades efter en noggrann och strukturerad litteratursökning. Ett nytt resultat tog form som indelades i tre huvudkategorier: kronisk smärta - en otillfredsställande diagnos, att bli misstrodd samt att bli lyssnad till och bekräftad. Resultatet diskuterades sedan i relation till annan forskning. Denna studie skulle på ett enkelt sätt kunna tillgodogöras av vårdpersonal och i en förlängning kunna bidra till ökad förståelse för vilka faktorer som underlättar en god vård för patienter med kronisk smärta.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1993.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1994. / Spine title: CNM and MD outcomes for pain control in labor.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1993.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1994. / Spine title: CNM and MD outcomes for pain control in labor.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar cirka 9000 kvinnor varje år i Sverige. Kvinnor drabbas både psykisk och fysiskt. Beroende på vilket stadium man är i livet hanterar kvinnor bröstcancerdiagnoser på olika sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att se hela patienten för att kunna skapa en god vårdrelation och ge god vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalen bemötande vid bröstcancer. Metod: Litteraturöversikten har utförts av tio kvalitativa vetenskapliga  studier som analyserats enligt Fribergs beskrivning av sammanställning av kvalitativ forskning. Vetenskapliga artiklar var hämtade från CINAHL Complete och Pubmed och har analyserats och delats upp i teman. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman utifrån tio artiklar (1) Att känna stöd från vårdpersonal (2) Att känna sig ensam i sin sjukdom (3) Att känna sig informerad (4) Kvinnors behov av kommunikation. Slutsats: Kvinnor med bröstcancers känsla av delaktighet och trygghet påverkas av vårdpersonalens bemötande. Vårdpersonalens förmåga att inkludera och integrera med patienten i kombination med kommunikationen är viktig för att främja vård upplevelsen och ge kvinnor med bröstcancer hopp och trygghet. / Background: Breast cancer affects about 9,000 women each year in Sweden. Women are affected both mentally and physically. Depending on the stage you are in in life, women handle breast cancer diagnoses in different ways. As a nurse, it is important to see the whole patient in order to create a good care relationship and to provide good care. Aim: The purpose was to describe women's experiences of healthcare professionls treatment of breast cancer. Method: The literature review that has been performed by ten qualitative scientific studies that have been analyzed according to Friberg's description of a compilation of qualitative research. Scientific articles were taken from CINAHL Complete and Pubmed and have been analyzed and divided into themes. Results: The result present four themes based on ten articles (1) Feeling supported by healthcare professionals (2) Feeling alone in their illness (3) Feeling informed (4) Women's need for communication. Conclusion: Breast cancer patient’s feeling of inclusion and safety depends on how they are received by health care professionals. Their ability to integrate with the patient and maintain healthy communication is paramount to further their experience and to give women with breast cancer hope and stability. Breast neoplasms, professional-patient relations, communication, qualitative studies, literature review, nurse-patient relations.

En vårdrelations uppbyggnad är en komplex process där hinder och möjligheter finns. Vårdrelationen är central i den personcentrerade vården och kan vara både vårdande och icke-vårdande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdrelationens hinder och möjligheter ur patienters perspektiv. Litteraturstudiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar som har bearbetats med ett deduktivt förhållningssätt utifrån Halldórsdóttirs omvårdnadsteori. Hinder som framkom i resultatet var att vårdare ofta var för upptagna för sina patienter eller visade ovilja till sitt arbete. Det gjorde att patienterna drog sig tillbaka och kände sig ensamma. Resultatet visade att patienterna beskriver respekt och bekräftelse som två möjligheter i uppbyggnaden av en vårdrelation. Detta resulterade i att patienterna kunde tala fritt om sina behov för vårdarna. Både hinder och möjligheter kan överensstämma med Halldórsdóttirs omvårdnadsteori, där väggen står för hinder och bron står för möjligheter. Genom denna litteraturstudie framkom att det finns begränsad forskning kring ämnet därför skulle det vara av intresse att forskningen i framtiden fortsätter undersöka vårdrelationen ur patienters perspektiv. / A nurse-patient relations contexture is a complex process in which there are both barriers and facilitators. The nurse-patient relations is central to the person centered care and can be both caring and uncaring. The aim of this study was to describe the nurse-patient relations barriers and facilitators from the patients' perspective. The literature study results are based on ten scientific articles and are analyzed with a deductive approach by Halldórsdóttirs nursing theory. Barriers that emerged in the result is that nurses were often too busy for their patients or showed reluctance to work. This meant that patients withdrew and felt lonely. The result showed that patients described respect and comfirmation as two facilitators in the contexture of a nurse-patient relations. This resulted in that patients were able to speak freely about their needs for caregivers. Both barriers and facilitators could apply with Halldórsdóttirs nursing theory where the wall represent barriers and the bridge represent facilitators. Through this study it revealed that there is limited research on the topic so it would be of interest that research will continue examining the nurse-patient relations from the patients' perspective.

The aims of this thesis are to investigate the factors influencing treatment fidelity of health behaviour change (HBC) interventions. The thesis will focus on HBC interventions delivered by practice nurses (PNs) and health care assistants (HCAs) to patients within general practice, although the findings will be explored within the context of the wider treatment fidelity literature. The thesis comprises five studies, focussed on exploring, enhancing and assessing fidelity of delivery and receipt of HBC interventions. Through developing an enhanced understanding of these areas of treatment fidelity, the thesis will also make recommendations for strategies to enhance and assess fidelity of delivery and receipt of future HBC interventions. Study one is a meta-synthesis of qualitative studies that explored the views and experiences of nurses who had delivered HBC interventions with a focus on how this can inform future delivery of HBC interventions. Study two is an Interpretative Phenomenological Analysis of PNs’/HCAs’ experiences of helping patients to change their health behaviours within the context of their routine care, and before and after delivery of an intervention to facilitate increased walking. Study three reports a quantitative assessment of delivery of intervention techniques to facilitate increased walking, as specified in an intervention protocol, by PNs/HCAs. Study four explores PNs’/HCAs’ views and experiences of the factors that influenced their delivery of the walking intervention. Study five investigates treatment receipt, by exploring patients’ understanding of, and experiences of receiving the walking intervention. The key findings from this research are that delivery and receipt of HBC interventions within general practice are influenced by a range of factors that include the providers’ confidence and skills, the patients’ expectations and/or engagement with the intervention and the general practice within which the intervention is delivered. A number of these factors are difficult to influence and so research teams need to develop a range of strategies to enhance delivery and receipt of HBC interventions. These may include appropriate preparation for providers to deliver the intervention, the provision of a simple intervention resource to support delivery of the intervention and the development of strategies to enhance patients’ understanding of intervention techniques.

Bakgrund: Akutmottagningar är överrepresenterade när det gäller förekomsten av våld inom vården. Våldet påverkar sjuksköterskans förmåga att ge god vård negativt och riskerar både patientsäkerheten och arbetsmiljön på akutmottagningen. Syfte: Att undersöka vilka riskfaktorer som kan öka risken för att en patient uppvisar ett våldsamt beteende på akutmottagningen samt hur personalen bemöter dessa patienter. Metod: Arbetet är designat som en integrativ litteraturstudie där 12 artiklar inkluderades. Resultat: Ett flertal faktorer identifierades som betydelsefulla för risken att en patient uppvisar ett våldsamt beteende på akutmottagningen. Utifrån dem identifierades fyra faktorer som särskilt viktiga; väntetider under “strukturella faktorer”, alkohol eller drogpåverkade patienter under “substansrelaterade faktorer” samt patienter med psykiatrisk sjukdom under “medicinska faktorer”. Deltagarna i de olika studierna identifierade ofta samma faktorer, även om de lade olika mycket tyngd vid olika faktorer. Hur akutvårdspersonalen hanterade kontakten med de patienter som uppvisade ett våldsamt beteende var olika bland annat beroende på erfarenhet. Bättre kommunikation, information och ett empatiskt bemötande kunde minska risken för våldsamt beteende och avvärja ett våldsamt beteende. Slutsats: Förekomsten av våld på akutmottagningen kan sällan förklaras av en enskild faktor, utan oftast spelar många separata faktorer in. De riskfaktorerna som identifierats som enskilt största för risken för våld på akutmottagning är väntetider, alkohol och/eller drogpåverkade patienter samt patienter med psykiatrisk sjukdom. God kommunikation, information och empati kan minska risk för våld eller kan minska eller förebygga att våld uppstår. / Background: Emergency departments are over-represented in the incidence of violence in health care. Violence affects nurses' ability to provide good care in a negative way and increases the risks to both patient safety and workplace environment. Purpose: To investigate the risk factors that can increase the risk of a patient exhibiting violent behavior in the emergency department and how the staff treats these patients. Method: The thesis is designed as an integrative literature review in which 12 articles were included. Results: Several factors were identified as important to the risk of patients exhibiting violent behavior when visiting the emergency department. Four factors amongst them were identified as especially important: waiting times under “structural factors”, patients under the influence of alcohol or narcotics under “factors related to substances”, as well as patients with psychiatric disorders under “medicinal factors”. The participants in the different studies often identified the same factors, even though they had differing opinions on the importance of the factors. The emergency department staff handled the contact with patients exhibiting violent behavior differently based on several factors such as experience. Better communication, information and an empathic treatment of could lessen the risk of violent behavior and help stave off violent behavior. Conclusion: The most common risk factors for violence in the emergency department are waiting times, alcohol and / or drug affected patients and patients with psychiatric illness. Good communication, information and empathy can reduce the risk of violence or averting violence.